Ledande Putin-extremist och nynazist dödad

2023 02 08

Den ökända ryska högerextremisten och nynazisten Igor Mangushev har skjutits ihjäl i Ukraina.

Mangushev har gjort sig skyldig till grova övergrepp i Ukraina och var en av de ryssar som angrep Ukraina redan 2014.

Viftade med kranium

Han är kanske mest känd för att ha viftat med ett kranium på en teaterscen i augusti i fjol.

– Mangushev filmades samtidigt som han sade att kraniet tillhörde en ukrainsk soldat som försvarade Azovstals stålverk i Mariupol, rapporterar BBC News.

Han var känd för sitt otäcka hat mot Ukraina.

– Han var en extrem [rysk] nationalist och sade att Ryssland var i krig mot idén att Ukraina är en anti-rysk stat och att det inte spelade någon roll hur många ukrainare som dödades, uppger TV-kanalen.

– Vi ska bränna era hus, döda era familjer, ta era barn och uppfostra dem i Ryssland, har han skrivit på sitt Telegramkonto, enligt Daily Mail.

En ren avrättning

Mangushev ledde en anti-drönarenhet i ockuperade Luhansk.

Tidigare var han verksam inom den ryska nynazistiska rörelsen varpå han medgrundade den privata legosoldatgruppen Tvättbjörnarna.

Ukrainsk media rapporterar att Mangushev sköts i huvudet på nära håll vid en kontrollstation i Luhansk.

I en video online uppger hans fru att han utsatts för en ren avrättning.

Han överlevde dock attacken men fördes till ett sjukhus i Kadiivka där bilder visar att han var svårt skadad och senare avled.

Krigsherren Kadyrov

Spekulationer om vem som ligger bakom pekar åt två olika håll.

Ukrainsk media framhåller att de som attackerade honom tillhör den tjetjenske krigsherren Kadyrov och att de skrek Kadyrovs krigsramsa när de sköt honom.

Uppgifter i BBC pekar dock åt ett annat håll.

– Den ryska nationalisten Pavel Gubarev uppger att alla vet vem som ligger bakom skjutningen och att [Putins kock tillika Wagnerledaren] Prigozhin har varit tyst för ögonblicket, rapporterar BBC News.

Interna ryska konflikter

– Detta kan vara en varning eller ett sätt att slå ut en spelpjäs från brädet, uppger Rysslandsexperten Mark Galeotti.

– Eller ett tecken på att Prigozhins mer gangsterliknande rivaler känner att han försvagats så pass att de kan agera.

Oavsett vilket av alternativen så understryker det krigets press och Putins oförmåga att kontrollera läget, anser Rysslandsexperten.

Han menar att Ryssland glider tillbaka till 1990-talet.

– När mord var affärstaktik och gränsen mellan politik, affärer, brottslighet och krig var nästan meningslös.

Foto: Telegram resp. YouTube

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen