Ledande Putin-extremist och nynazist dödad

2023 02 08

Den ökända ryska högerextremisten och nynazisten Igor Mangushev har skjutits ihjäl i Ukraina.

Mangushev har gjort sig skyldig till grova övergrepp i Ukraina och var en av de ryssar som angrep Ukraina redan 2014.

Viftade med kranium

Han är kanske mest känd för att ha viftat med ett kranium på en teaterscen i augusti i fjol.

– Mangushev filmades samtidigt som han sade att kraniet tillhörde en ukrainsk soldat som försvarade Azovstals stålverk i Mariupol, rapporterar BBC News.

Han var känd för sitt otäcka hat mot Ukraina.

– Han var en extrem [rysk] nationalist och sade att Ryssland var i krig mot idén att Ukraina är en anti-rysk stat och att det inte spelade någon roll hur många ukrainare som dödades, uppger TV-kanalen.

– Vi ska bränna era hus, döda era familjer, ta era barn och uppfostra dem i Ryssland, har han skrivit på sitt Telegramkonto, enligt Daily Mail.

En ren avrättning

Mangushev ledde en anti-drönarenhet i ockuperade Luhansk.

Tidigare var han verksam inom den ryska nynazistiska rörelsen varpå han medgrundade den privata legosoldatgruppen Tvättbjörnarna.

Ukrainsk media rapporterar att Mangushev sköts i huvudet på nära håll vid en kontrollstation i Luhansk.

I en video online uppger hans fru att han utsatts för en ren avrättning.

Han överlevde dock attacken men fördes till ett sjukhus i Kadiivka där bilder visar att han var svårt skadad och senare avled.

Krigsherren Kadyrov

Spekulationer om vem som ligger bakom pekar åt två olika håll.

Ukrainsk media framhåller att de som attackerade honom tillhör den tjetjenske krigsherren Kadyrov och att de skrek Kadyrovs krigsramsa när de sköt honom.

Uppgifter i BBC pekar dock åt ett annat håll.

– Den ryska nationalisten Pavel Gubarev uppger att alla vet vem som ligger bakom skjutningen och att [Putins kock tillika Wagnerledaren] Prigozhin har varit tyst för ögonblicket, rapporterar BBC News.

Interna ryska konflikter

– Detta kan vara en varning eller ett sätt att slå ut en spelpjäs från brädet, uppger Rysslandsexperten Mark Galeotti.

– Eller ett tecken på att Prigozhins mer gangsterliknande rivaler känner att han försvagats så pass att de kan agera.

Oavsett vilket av alternativen så understryker det krigets press och Putins oförmåga att kontrollera läget, anser Rysslandsexperten.

Han menar att Ryssland glider tillbaka till 1990-talet.

– När mord var affärstaktik och gränsen mellan politik, affärer, brottslighet och krig var nästan meningslös.

Foto: Telegram resp. YouTube

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen