Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 april 26

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten. 

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust 

Jordskredsseger 

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

 LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen