Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


28 november 2025

Vissa får förtur till julfirandet – ”Kollegorna tar smällen”

2025 11 28

En grupp får förtur till julfirandet, menar kritiker.

De flesta önskar nog att vara ledig under julen, men långt ifrån alla har den möjligheten.

Nu väcks kritik mot att en specifik grupp har förtur till julfirandet.

Vissa får förtur till julen

Föräldrar ges i praktiken förtur till ledigheten över jul – vilket drabbar kollegor som inte har barn.

Detta eftersom föräldrar har möjlighet att ta ut föräldradagar – ett system som utnyttjas väldigt flitigt, enligt statistiken.

Det är inte rätt att föräldrar ska få förtur till julfirandet, menar tankesmedjan Timbros välfärdsansvariga, Lovisa Lanryd, rapporterar SR.

– Föräldrar ska liksom såklart kunna vara hemma med sina barn, men frågan är om det ska trumfa andras ledighet, säger Lanryd till radiokanalen.

Redan förra året skrev hon en debattartikel i GP där hon konstaterade att uttaget av föräldradagar var 45 procent högre än i mellandagarna än veckan innan jul.

Föräldrar ”fuskar” och utnyttjar systemet, och deras kollegor som inte har små barn får betala priset, menar hon.

– Det blir lite av ett problem när något system som är tänkt att vara en försäkring för barn, och under de första åren av barnets liv, blir liksom en möjlighet att ta extra semestertillägg utan att chefen kan neka det. Och det tycker jag urholkar systemet lite grann och legitimiteten för systemet, säger Lovisa Lanryd.

”Påverkar inte barnet nämnvärt”

Vissa arbetsplatser kräver ständig bemanning, och när vissa medarbetare tar ut föräldradagar så innebär det att deras kollegor kanske inte kan få ledigt.

– Många önskar såklart ledighet, men alla har inte samma möjlighet att vara hemma. Semestern måste godkännas av arbetsgivaren medan föräldraledigheten inte kan nekas – även när barnet är äldre, skrev Lovisa Lanryd i debattartikeln i GP förra året.

Föräldradagar utnyttjas som semester, menar hon. Många av dessa föräldrar hade i själva verket kunnat jobba.

– Att en förälder är borta varannan julafton eller så påverkar inte barnen nämnvärt – de tycker fortfarande om att titta på Kalle Anka. Det är sällan barn inte har andra värdefulla vuxna runt sig under julen, skriver Lovisa Lanryd.

”Kan ha lika ömmande skäl”

Hon menar att föräldraförsäkringen borde kortas eftersom föräldradagarna ”används till annat än dess syfte”.

– I verksamheter som måste bemannas dygnet runt finns kollegor utan egna barn. Deras ledighet är inte lika mycket värd, men de kan ha lika ömmande skäl att fira jul hemma. Men dagens lagstiftning gör det omöjligt för chefer att bedöma varje persons behov av ledighet, skriver Lovisa Lanryd i debattartikeln.

Foto: F Buitenwerf

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk operation misslyckas – ”inte hänt på 60 år”

2025 11 28

En rysk uppskjutning har gått fel.

Ett tekniskt fel vid uppskjutningen av raketen Soyuz MS-28 har satt hela Rysslands bemannade rymdprogram på paus.

En liknande händelse av detta slag har inte inträffat på över 60 år, rapporterar ukrainska Pravda.

Olycka i Kazakstan

Olyckan inträffade vid Baikonur Cosmodrome i Kazakstan strax efter uppskjutningen.

Filmer från uppskjutningen visar en stor metallstruktur i raketens avgasrör, där den inte borde ha varit.

Tidiga bedömningar tyder på att det kan ha varit en servicemodul som skulle ha dragits undan före starten, men som av okända skäl stannade kvar under strukturen.

– Alla nödvändiga reservdelar finns tillgängliga och skadorna kommer att åtgärdas mycket snart,uppger den ryska statliga rymdmyndigheten Roscosmos.

Plattformen som skadades är den enda operativa för bemannade rymdfärder till den internationella rymdstationen ISS, vilket innebär att Ryssland tillfälligt förlorar möjligheten att skicka upp astronauter.

Nyhetskällan Medusa rapporterar att olyckan kan leda till obestämd försening av framtida Soyuz-uppdrag.

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Besättningen är säker

Trots incidenten har rymdfarkosten nått ISS utan problem.

Ombord finns två ryska austronauter och en amerikansk astronaut, som planeras stanna vid stationen i cirka åtta månader.

Dock påpekas att kollapsen av servicelasten är avgörande för förberedelser av framtida uppdrag, och förlusten kan få långvariga konsekvenser.

– Detta är en historisk situation som vi inte sett på över sex decennier, uppger tidningen.

Historisk paus

Detta är första gången sedan 1961 som Ryssland inte kan genomföra bemannade uppskjutningar.

Rymdutforskning har fortsatt vara ett av de få områden där Ryssland och USA samarbetar, trots att Washington bröt de diplomatiska förbindelserna och införde omfattande sanktioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Kontakterna blev något varmare efter Donald Trumps tillträde som president och hans försök att nå ut till Moskva.

Tidigare i år uppmanade flera ryska tjänstemän också till närmare samarbete med USA inom teknik och rymd, bland annat med Elon Musks SpaceX, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen