Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 dec 2025

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen