Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen