Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen