Liberalerna redo att avsätta Strandhäll – Redan om några dagar

2021 12 05

Den nyvalda klimat- och miljöministern bör få sparken om inte regeringen agerar inom kort.

Det anser Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen och frågan där partiet vill att Regeringen Andersson (S) agerar är det farliga kärnavfallet.

Befarar att fler reaktorer stängs

– Kärnkraftens nedläggning eller fortlevnad är i högsta grad beroende av politiska beslut. Utan beslut om slutförvar kommer resterande reaktorer att stängas med början 2024, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Minister kan tvingas bort

Hon markerar idag kraftigt i frågan och framför att Liberalerna vill att Annika Strandhäll (S) ska tvingas bort som klimat- och miljöminister om inte den nya S-regeringen fattar beslut inom kort.

Deadline före Lucia

– Nu är det dags för regeringen att fatta beslut i en av historiens bäst beredda fråga. Liberalerna är redo att medverka till en misstroendeförklaring mot Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll om beslut om slutförvar inte fattas innan Lucia, betonar Nyamko Sabuni (L) på sin Facebooksida i dag.

Mellanlager i Oskarshamn

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Strandhäll om när besked väntas

Klimat– och miljöminister Annika Strandhäll (S) framhöll till SVT att hon jobbar med frågan.

– Det här är en av mina mest prioriterade frågor nu och jag avser att komma tillbaka med ett svar i absolut närtid med ett besked. Förhoppningsvis kommande dagarna, kommande veckan, sa Annika Strandhäll.

Per Bolund tveksam

Den förra miljöministern Per Bolund (MP) förklarar sin tveksamhet för SVT.

– Kommer kopparkapseln, leran och berget vara tillräckligt för att hålla det här livsfarliga ämnet isolerat, frågar sig Per Bolund till SR.

Kan bli svårt före nyår

Ekot uppger i dag att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet bedömer att det rent praktiskt kan bli svårt att fatta beslut före årsskiftet. Men det nöjer sig inte Sabuni (L) med.

– Vad har ert statsråd gjort sedan i våras? Tydligen har inte processen pågått i regeringskansliet. Och det är allvarligt, säger Liberalernas ledare.

Sabuni upprepar Lucia

Oavsett uppgifterna från Regeringskansliet om praktiska hinder står Sabuni kvar vid att försöka ge Strandhäll sparken om inte beslut fattas senast kommande vecka.

– Vi står fast vid att beslut bör fattas innan Lucia, och blir det inte fattat kommer vi att medverka till en misstroendeförklaring mot statsrådet, säger Nyamko Sabuni till SR.

ANALYS

Mycket talar för att Annika Strandhäll (S) och regeringen kommer att agera i frågan redan framåt tisdag – onsdag. Däremot är det oklart om regeringen kommer att fatta ett definitivt besked och i ett sådant läge är det oklart hur Liberalerna kommer att agera.

L behöver ett parti till

Om Liberalerna går vidare och vill väcka misstroendevotum mot Strandhäll så behöver de stöd av ytterligare ett parti eftersom Liberalerna har 20 mandat i riksdagen samtidigt som det krävs 35 röster för att få till stånd en misstroendeomröstning.

Det bör L klara ganska enkelt eftersom SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till att stödja L:s misstroendeförklaring.

Krävs 175 röster

Men att i steg 2 även samla så pass många röster emot Annika Strandhäll att Liberalerna kan få henne avsatt är inte en lika enkel uppgift att lyckas med.

För det krävs att L-SD-M-KD-sidan kommer upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. Annika Strandhäll, FB


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen