Liberalerna redo att avsätta Strandhäll – Redan om några dagar

2021 12 05

Den nyvalda klimat- och miljöministern bör få sparken om inte regeringen agerar inom kort.

Det anser Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen och frågan där partiet vill att Regeringen Andersson (S) agerar är det farliga kärnavfallet.

Befarar att fler reaktorer stängs

– Kärnkraftens nedläggning eller fortlevnad är i högsta grad beroende av politiska beslut. Utan beslut om slutförvar kommer resterande reaktorer att stängas med början 2024, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Minister kan tvingas bort

Hon markerar idag kraftigt i frågan och framför att Liberalerna vill att Annika Strandhäll (S) ska tvingas bort som klimat- och miljöminister om inte den nya S-regeringen fattar beslut inom kort.

Deadline före Lucia

– Nu är det dags för regeringen att fatta beslut i en av historiens bäst beredda fråga. Liberalerna är redo att medverka till en misstroendeförklaring mot Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll om beslut om slutförvar inte fattas innan Lucia, betonar Nyamko Sabuni (L) på sin Facebooksida i dag.

Mellanlager i Oskarshamn

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Strandhäll om när besked väntas

Klimat– och miljöminister Annika Strandhäll (S) framhöll till SVT att hon jobbar med frågan.

– Det här är en av mina mest prioriterade frågor nu och jag avser att komma tillbaka med ett svar i absolut närtid med ett besked. Förhoppningsvis kommande dagarna, kommande veckan, sa Annika Strandhäll.

Per Bolund tveksam

Den förra miljöministern Per Bolund (MP) förklarar sin tveksamhet för SVT.

– Kommer kopparkapseln, leran och berget vara tillräckligt för att hålla det här livsfarliga ämnet isolerat, frågar sig Per Bolund till SR.

Kan bli svårt före nyår

Ekot uppger i dag att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet bedömer att det rent praktiskt kan bli svårt att fatta beslut före årsskiftet. Men det nöjer sig inte Sabuni (L) med.

– Vad har ert statsråd gjort sedan i våras? Tydligen har inte processen pågått i regeringskansliet. Och det är allvarligt, säger Liberalernas ledare.

Sabuni upprepar Lucia

Oavsett uppgifterna från Regeringskansliet om praktiska hinder står Sabuni kvar vid att försöka ge Strandhäll sparken om inte beslut fattas senast kommande vecka.

– Vi står fast vid att beslut bör fattas innan Lucia, och blir det inte fattat kommer vi att medverka till en misstroendeförklaring mot statsrådet, säger Nyamko Sabuni till SR.

ANALYS

Mycket talar för att Annika Strandhäll (S) och regeringen kommer att agera i frågan redan framåt tisdag – onsdag. Däremot är det oklart om regeringen kommer att fatta ett definitivt besked och i ett sådant läge är det oklart hur Liberalerna kommer att agera.

L behöver ett parti till

Om Liberalerna går vidare och vill väcka misstroendevotum mot Strandhäll så behöver de stöd av ytterligare ett parti eftersom Liberalerna har 20 mandat i riksdagen samtidigt som det krävs 35 röster för att få till stånd en misstroendeomröstning.

Det bör L klara ganska enkelt eftersom SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till att stödja L:s misstroendeförklaring.

Krävs 175 röster

Men att i steg 2 även samla så pass många röster emot Annika Strandhäll att Liberalerna kan få henne avsatt är inte en lika enkel uppgift att lyckas med.

För det krävs att L-SD-M-KD-sidan kommer upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. Annika Strandhäll, FB


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen