Liberalerna redo att avsätta Strandhäll – Redan om några dagar

2021 12 05

Den nyvalda klimat- och miljöministern bör få sparken om inte regeringen agerar inom kort.

Det anser Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen och frågan där partiet vill att Regeringen Andersson (S) agerar är det farliga kärnavfallet.

Befarar att fler reaktorer stängs

– Kärnkraftens nedläggning eller fortlevnad är i högsta grad beroende av politiska beslut. Utan beslut om slutförvar kommer resterande reaktorer att stängas med början 2024, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Minister kan tvingas bort

Hon markerar idag kraftigt i frågan och framför att Liberalerna vill att Annika Strandhäll (S) ska tvingas bort som klimat- och miljöminister om inte den nya S-regeringen fattar beslut inom kort.

Deadline före Lucia

– Nu är det dags för regeringen att fatta beslut i en av historiens bäst beredda fråga. Liberalerna är redo att medverka till en misstroendeförklaring mot Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll om beslut om slutförvar inte fattas innan Lucia, betonar Nyamko Sabuni (L) på sin Facebooksida i dag.

Mellanlager i Oskarshamn

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Strandhäll om när besked väntas

Klimat– och miljöminister Annika Strandhäll (S) framhöll till SVT att hon jobbar med frågan.

– Det här är en av mina mest prioriterade frågor nu och jag avser att komma tillbaka med ett svar i absolut närtid med ett besked. Förhoppningsvis kommande dagarna, kommande veckan, sa Annika Strandhäll.

Per Bolund tveksam

Den förra miljöministern Per Bolund (MP) förklarar sin tveksamhet för SVT.

– Kommer kopparkapseln, leran och berget vara tillräckligt för att hålla det här livsfarliga ämnet isolerat, frågar sig Per Bolund till SR.

Kan bli svårt före nyår

Ekot uppger i dag att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet bedömer att det rent praktiskt kan bli svårt att fatta beslut före årsskiftet. Men det nöjer sig inte Sabuni (L) med.

– Vad har ert statsråd gjort sedan i våras? Tydligen har inte processen pågått i regeringskansliet. Och det är allvarligt, säger Liberalernas ledare.

Sabuni upprepar Lucia

Oavsett uppgifterna från Regeringskansliet om praktiska hinder står Sabuni kvar vid att försöka ge Strandhäll sparken om inte beslut fattas senast kommande vecka.

– Vi står fast vid att beslut bör fattas innan Lucia, och blir det inte fattat kommer vi att medverka till en misstroendeförklaring mot statsrådet, säger Nyamko Sabuni till SR.

ANALYS

Mycket talar för att Annika Strandhäll (S) och regeringen kommer att agera i frågan redan framåt tisdag – onsdag. Däremot är det oklart om regeringen kommer att fatta ett definitivt besked och i ett sådant läge är det oklart hur Liberalerna kommer att agera.

L behöver ett parti till

Om Liberalerna går vidare och vill väcka misstroendevotum mot Strandhäll så behöver de stöd av ytterligare ett parti eftersom Liberalerna har 20 mandat i riksdagen samtidigt som det krävs 35 röster för att få till stånd en misstroendeomröstning.

Det bör L klara ganska enkelt eftersom SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till att stödja L:s misstroendeförklaring.

Krävs 175 röster

Men att i steg 2 även samla så pass många röster emot Annika Strandhäll att Liberalerna kan få henne avsatt är inte en lika enkel uppgift att lyckas med.

För det krävs att L-SD-M-KD-sidan kommer upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. Annika Strandhäll, FB


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen