Liberalerna redo att avsätta Strandhäll – Redan om några dagar

2021 12 05

Den nyvalda klimat- och miljöministern bör få sparken om inte regeringen agerar inom kort.

Det anser Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen och frågan där partiet vill att Regeringen Andersson (S) agerar är det farliga kärnavfallet.

Befarar att fler reaktorer stängs

– Kärnkraftens nedläggning eller fortlevnad är i högsta grad beroende av politiska beslut. Utan beslut om slutförvar kommer resterande reaktorer att stängas med början 2024, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Minister kan tvingas bort

Hon markerar idag kraftigt i frågan och framför att Liberalerna vill att Annika Strandhäll (S) ska tvingas bort som klimat- och miljöminister om inte den nya S-regeringen fattar beslut inom kort.

Deadline före Lucia

– Nu är det dags för regeringen att fatta beslut i en av historiens bäst beredda fråga. Liberalerna är redo att medverka till en misstroendeförklaring mot Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll om beslut om slutförvar inte fattas innan Lucia, betonar Nyamko Sabuni (L) på sin Facebooksida i dag.

Mellanlager i Oskarshamn

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Strandhäll om när besked väntas

Klimat– och miljöminister Annika Strandhäll (S) framhöll till SVT att hon jobbar med frågan.

– Det här är en av mina mest prioriterade frågor nu och jag avser att komma tillbaka med ett svar i absolut närtid med ett besked. Förhoppningsvis kommande dagarna, kommande veckan, sa Annika Strandhäll.

Per Bolund tveksam

Den förra miljöministern Per Bolund (MP) förklarar sin tveksamhet för SVT.

– Kommer kopparkapseln, leran och berget vara tillräckligt för att hålla det här livsfarliga ämnet isolerat, frågar sig Per Bolund till SR.

Kan bli svårt före nyår

Ekot uppger i dag att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet bedömer att det rent praktiskt kan bli svårt att fatta beslut före årsskiftet. Men det nöjer sig inte Sabuni (L) med.

– Vad har ert statsråd gjort sedan i våras? Tydligen har inte processen pågått i regeringskansliet. Och det är allvarligt, säger Liberalernas ledare.

Sabuni upprepar Lucia

Oavsett uppgifterna från Regeringskansliet om praktiska hinder står Sabuni kvar vid att försöka ge Strandhäll sparken om inte beslut fattas senast kommande vecka.

– Vi står fast vid att beslut bör fattas innan Lucia, och blir det inte fattat kommer vi att medverka till en misstroendeförklaring mot statsrådet, säger Nyamko Sabuni till SR.

ANALYS

Mycket talar för att Annika Strandhäll (S) och regeringen kommer att agera i frågan redan framåt tisdag – onsdag. Däremot är det oklart om regeringen kommer att fatta ett definitivt besked och i ett sådant läge är det oklart hur Liberalerna kommer att agera.

L behöver ett parti till

Om Liberalerna går vidare och vill väcka misstroendevotum mot Strandhäll så behöver de stöd av ytterligare ett parti eftersom Liberalerna har 20 mandat i riksdagen samtidigt som det krävs 35 röster för att få till stånd en misstroendeomröstning.

Det bör L klara ganska enkelt eftersom SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till att stödja L:s misstroendeförklaring.

Krävs 175 röster

Men att i steg 2 även samla så pass många röster emot Annika Strandhäll att Liberalerna kan få henne avsatt är inte en lika enkel uppgift att lyckas med.

För det krävs att L-SD-M-KD-sidan kommer upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. Annika Strandhäll, FB


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen