Liberalerna redo att avsätta Strandhäll – Redan om några dagar

2021 12 05

Den nyvalda klimat- och miljöministern bör få sparken om inte regeringen agerar inom kort.

Det anser Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen och frågan där partiet vill att Regeringen Andersson (S) agerar är det farliga kärnavfallet.

Befarar att fler reaktorer stängs

– Kärnkraftens nedläggning eller fortlevnad är i högsta grad beroende av politiska beslut. Utan beslut om slutförvar kommer resterande reaktorer att stängas med början 2024, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Minister kan tvingas bort

Hon markerar idag kraftigt i frågan och framför att Liberalerna vill att Annika Strandhäll (S) ska tvingas bort som klimat- och miljöminister om inte den nya S-regeringen fattar beslut inom kort.

Deadline före Lucia

– Nu är det dags för regeringen att fatta beslut i en av historiens bäst beredda fråga. Liberalerna är redo att medverka till en misstroendeförklaring mot Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll om beslut om slutförvar inte fattas innan Lucia, betonar Nyamko Sabuni (L) på sin Facebooksida i dag.

Mellanlager i Oskarshamn

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Strandhäll om när besked väntas

Klimat– och miljöminister Annika Strandhäll (S) framhöll till SVT att hon jobbar med frågan.

– Det här är en av mina mest prioriterade frågor nu och jag avser att komma tillbaka med ett svar i absolut närtid med ett besked. Förhoppningsvis kommande dagarna, kommande veckan, sa Annika Strandhäll.

Per Bolund tveksam

Den förra miljöministern Per Bolund (MP) förklarar sin tveksamhet för SVT.

– Kommer kopparkapseln, leran och berget vara tillräckligt för att hålla det här livsfarliga ämnet isolerat, frågar sig Per Bolund till SR.

Kan bli svårt före nyår

Ekot uppger i dag att opolitiska tjänstemän på Regeringskansliet bedömer att det rent praktiskt kan bli svårt att fatta beslut före årsskiftet. Men det nöjer sig inte Sabuni (L) med.

– Vad har ert statsråd gjort sedan i våras? Tydligen har inte processen pågått i regeringskansliet. Och det är allvarligt, säger Liberalernas ledare.

Sabuni upprepar Lucia

Oavsett uppgifterna från Regeringskansliet om praktiska hinder står Sabuni kvar vid att försöka ge Strandhäll sparken om inte beslut fattas senast kommande vecka.

– Vi står fast vid att beslut bör fattas innan Lucia, och blir det inte fattat kommer vi att medverka till en misstroendeförklaring mot statsrådet, säger Nyamko Sabuni till SR.

ANALYS

Mycket talar för att Annika Strandhäll (S) och regeringen kommer att agera i frågan redan framåt tisdag – onsdag. Däremot är det oklart om regeringen kommer att fatta ett definitivt besked och i ett sådant läge är det oklart hur Liberalerna kommer att agera.

L behöver ett parti till

Om Liberalerna går vidare och vill väcka misstroendevotum mot Strandhäll så behöver de stöd av ytterligare ett parti eftersom Liberalerna har 20 mandat i riksdagen samtidigt som det krävs 35 röster för att få till stånd en misstroendeomröstning.

Det bör L klara ganska enkelt eftersom SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till att stödja L:s misstroendeförklaring.

Krävs 175 röster

Men att i steg 2 även samla så pass många röster emot Annika Strandhäll att Liberalerna kan få henne avsatt är inte en lika enkel uppgift att lyckas med.

För det krävs att L-SD-M-KD-sidan kommer upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. Annika Strandhäll, FB


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen