Livsfarligt att vara journalist i Mexiko

2022 01 26

Stora landsomfattande demonstrationer har ägt rum i Mexiko på grund av otryggheten för landets journalister. Organisationen Article 19 uppger att 145 journalister har mördats mellan 2000 och 2021 - under 2022 har hittills 3 mördats.

Mexikanska journalister har under tisdagen demonstrerat över hela landet för att fördöma mördandet av sina kollegor.

– Vi är arga och vi är rädda. Vi kräver garantier för att utöva journalistik. Vi fruktar för våra egna och för våra kollegors liv, säger Inés García från nyhetsbyrån Punto Norte i Tijuana. 

Ett av världens farligaste länder för journalister

Att vara journalist i Mexiko är förknippat med livsfara. Organisationen Article 19 uppger att omkring 145 journalister har mördats mellan 2000 och 2021. Vilket gör Mexiko till ett av världens farligaste länder för journalister

– Det är brådskande att statliga och federala myndigheter förhindrar attacker och skyddar journalister när de är offer eller utreder brott, skriver Article 19 i ett uttalande.

Skyddsprogram som inte fungerar

Mexikanska staten har utformat ett skyddsprogram för att beskydda journalisterna. Men detta program har visat sig vara ineffektivt då flera av de nyligen mördade journalisterna använde sig av programmet, uppger AP.

Få av morden blir uppklarade 

Det är inte många som blir dömda för morden, hela 95 % av brotten förblir ouppklarade, rapporterar LA Times. 

– Det största problemet i Mexiko är att ingen blir dömd för morden. Det problemet har bestått trots att regeringar har kommit och gått, säger Jan-Albert Hootsen från journalistbeskyddskommittén.

Presidenten kritiseras 

Mexikos president Lopez Obrador har lovat att göra mer för att klara upp brotten och skydda landets journalister - men lite har förändrats. Kritiker menar att han har svikit sina löften och misslyckats med att minska våldet och bekämpa den organiserade brottsligheten, uppger Reuters. 

Foto: F. De Nova.

Text: Redaktionen.


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen