Livsfarligt att vara journalist i Mexiko

2022 01 26

Stora landsomfattande demonstrationer har ägt rum i Mexiko på grund av otryggheten för landets journalister. Organisationen Article 19 uppger att 145 journalister har mördats mellan 2000 och 2021 - under 2022 har hittills 3 mördats.

Mexikanska journalister har under tisdagen demonstrerat över hela landet för att fördöma mördandet av sina kollegor.

– Vi är arga och vi är rädda. Vi kräver garantier för att utöva journalistik. Vi fruktar för våra egna och för våra kollegors liv, säger Inés García från nyhetsbyrån Punto Norte i Tijuana. 

Ett av världens farligaste länder för journalister

Att vara journalist i Mexiko är förknippat med livsfara. Organisationen Article 19 uppger att omkring 145 journalister har mördats mellan 2000 och 2021. Vilket gör Mexiko till ett av världens farligaste länder för journalister

– Det är brådskande att statliga och federala myndigheter förhindrar attacker och skyddar journalister när de är offer eller utreder brott, skriver Article 19 i ett uttalande.

Skyddsprogram som inte fungerar

Mexikanska staten har utformat ett skyddsprogram för att beskydda journalisterna. Men detta program har visat sig vara ineffektivt då flera av de nyligen mördade journalisterna använde sig av programmet, uppger AP.

Få av morden blir uppklarade 

Det är inte många som blir dömda för morden, hela 95 % av brotten förblir ouppklarade, rapporterar LA Times. 

– Det största problemet i Mexiko är att ingen blir dömd för morden. Det problemet har bestått trots att regeringar har kommit och gått, säger Jan-Albert Hootsen från journalistbeskyddskommittén.

Presidenten kritiseras 

Mexikos president Lopez Obrador har lovat att göra mer för att klara upp brotten och skydda landets journalister - men lite har förändrats. Kritiker menar att han har svikit sina löften och misslyckats med att minska våldet och bekämpa den organiserade brottsligheten, uppger Reuters. 

Foto: F. De Nova.

Text: Redaktionen.


14 april 26

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen