Livsmedelsverket avråder från trendig diet – populär i Sverige

2024 05 14

Kött och vatten till frukost, lunch och kvällsmat.

Det är den mest extrema varianten av den så kallade ”Carnivore diet” som blivit allt mer populär de senaste åren – även i Sverige.

Facebookgruppen ”Carnivore Nordic” har i dagsläget nästan 6 000 medlemmar. Två av dem  är Alfred Bergström, 14, och hans pappa Sven Eriksson, 48. I en intervju i Expressen lyfter de fram flera hälsofördelar med dieten, som till hundra procent består av animaliska produkter.

– Jag har inte valt den här kosten frivilligt, utan det är för att jag har börjat må bra igen, säger Sven Eriksson, som menar att dieten har räddat hans liv.

Han berättar att han kommit tillrätta med övervikt, depression och magproblem genom att lägga om kosten.

Livsmedelsverket varnar

Livsmedelsverket delar inte den positiva bilden av köttdieten.

Enligt myndigheten äter vi i dag mer kött än vi behöver. Dessutom finns det flera hälsorisker med att konsumera för mycket kött, enligt Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Utöver näringsbrist så är den stora faran med att äta mycket kött att det ökar risken för tjock- och ändtarmscancer, säger hon till Expressen.

Saknar stöd

Anhängare av Carnivore diet lyfter fram flera fördelar med kosten – bland annat hävdas det att dieten sänker blodsockret, ger bättre sömn, minskar ledvärk och leder till viktminskning.

Påståendena saknar dock stöd från forskningen, enligt en genomgång från tidningen Forbes.

– Köttätardieten är inte välstuderad och vi har inte mycket forskning om de långsiktiga effekterna av att eliminera alla dessa viktiga livsmedelsgrupper.

Det säger Natalie Allen, dietist och professor i biomedicin vid Missouri State University i Springfield, till tidningen.

Kardiologen Nicole Harkin pekar ut flera hälsorisker med köttdieten, bland annat:

- Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar

- Ökad risk för vitamin- och mineralbrist

- Ökad risk för matsmältningsproblem

Så skriver Livsmedelsverket om rött kött och chark

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse. 

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.”

Foto: K. Cruickshanks

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättesmäll för Sverige – Trump har bestämt sig

2025 07 16

USA:s president Donald Trump kommer att införa tullar på läkemedel.

Enligt Trump kommer strafftullarna på läkemedel att träda i kraft i slutet av juli.

– Vi kommer att börja med en låg tull och ge läkemedelsföretagen ett år på sig att förbereda sig. Sedan kommer vi införa en mycket hög tull, säger presidenten enligt Bloomberg.

Tung smäll för Sverige

Trumps nya tullar kan slå hårt mot flera svenska regioner, som har en stor exportvolym av läkemedel till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

LÄS MER: Sverige hotar Trump 

Flaggar för prischock

Trump hoppas att strafftullarna ska få fler läkemedelsföretag att flytta produktionen till USA.

Branschorganisationen SwedenBIO befarar en sådan utveckling.

– På några års sikt finns det risk för att än mer produktion och forskning flyttas till USA. Sverige exporterar idag läkemedel för 150 miljarder kronor per år, och USA är vår största exportmarknad. Om mer produktion förläggs till USA drabbas svensk läkemedelsindustri och läkemedelsexport, säger Jessica Martinsson, vd för SwedenBIO.

Vidare flaggar Martinsson för att Trumps tullar kan driva upp läkemedelspriserna i Sverige.

– På kort sikt riskerar detta att drabba patienter och sjukvård eftersom det finns stor risk för kraftigt höjda priser på medicin både i Sverige, EU och i USA. Det finns också risk för ökade bristsituationer på båda sidor av Atlanten. Vi har ju idag globala leveranskedjor och precis som under pandemin kan störningar i dessa orsaka brister.

LÄS MER: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Kritiserat straff på väg att införas i Sverige

2025 07 16

Sverige är på väg att genomföra en omfattande straffreform.

Regeringen har föreslagit skärpta straff för flera typer av brott.

Dessutom ska dubbelt så långa straff införas för det som kallas för gängrelaterade brott. På det föreslår även regeringen att helt slopa straffrabatt för vuxna och minska den för ungdomar mellan 15 och 17 år.

Inspirationen är hämtad från Danmark.

– Det här är en av de största reformerna av straffsystemet i modern tid, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredningens förslag lades fram i juni.

Får kritik

Nu möter planerna kritik.

David Sausdal, kriminolog vid Lunds universitet, delar visserligen bedömningen att Danmark varit lyckosamma med att bekämpa gängen.

Det beror dock inte på de nya hårda straffen, menar experten.

– Det finns en risk att man i Sverige härmar Danmark och låtsas som om det är den hårdare straffmodellen som har gjort skillnaden. Det finns ingen evidens som visar det, säger David Sausdal till Helsingborgs Dagblad.

LÄS OCKSÅ: Skatten sänks för många löntagare

Håller inte med

Istället pekar kriminologen på andra faktorer. Till exempel starkare välfärdssamhälle och “bättre insatser mot barn och unga”.

Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard köper inte kritiken.

– Rikspolisen bedömde att risken för att dömas till betydligt hårdare straff har stor betydelse för planeringen av brott, och att konsekvenserna av mycket höga straff i vissa fall ingår i överväganden inför en attack på en motpart inom den kriminella miljön, säger han enligt HD.

"Stort skifte"

Den nya straffreformen föreslås träda i kraft i Sverige den 1 januari 2028.

– Utredningens förslag innebär en ny inriktning där straffens längd och innehåll bättre speglar brottens allvar. Detta är ett stort perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen, till fokus på brottsoffers upprättelse och samhällets behov av skydd. Jag välkomnar den här viktiga utredningen och ser fram emot att skicka förslagen på remiss, säger Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Polisen går ut med Facebook-varning – “kontot töms”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen