Livsmedelsverket: “Fler hushåll måste hjälpas åt med detta”

2024 09 10

Livsmedelsverket riktar nu en uppmaning till Sveriges hushåll.

Myndigheten framhåller att matsvinn är ett fortsatt stort problem.

Därför måste fler hushåll göra mer för att minska på svinnet.

Livsmedelsverket understryker att det rör sig om en gemensam insats.

“Är ett slöseri”

Alltför många svenska hushåll slänger mat som inte behöver slängas, förklarar myndigheten.

– Matsvinn är ett slöseri på både pengar och resurser. Livsmedelsverket har undersökt matsvinnets kostnader i hemmet och i genomsnitt slänger vi ätbar mat för 1330 kronor per person och år.

– För en familj med två vuxna och två barn innebär det en årlig kostnad på över femtusen kronor. Totalt slänger vi mat för 14 miljarder kronor per år i de svenska hushållen.

Sparar pengar

Livsmedelsverket meddelar att det är ett smart sätt att spara pengar på.

– En familj har många utgifter och att minska sitt matsvinn är ett enkelt sätt att spara pengar. Sedan är vi alla en del av ett större samhälle, och när vi alla gör små förändringar i hemmet, gör det stor skillnad för helheten, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

– Först och främst måste fler bli medvetna om sitt matsvinn, som annars lätt glöms bort. Det är först då som man kan göra något åt detta slöseri.

Det slängs mest

Det som slängs allra mest är frukt och bröd.

– Frukt och grönsaker är, tillsammans med bröd, den kategori av livsmedel som oftast slängs i onödan och är även den kategorin som utgör den största kostnaden, fortsätter myndigheten.

– Men även kött och fisk, som är dyrare livsmedel, är en stor del av matsvinnets kostnad i hushållen trots att vi slänger mindre av dessa.

Skillnad på könen

Det tycks finnas en skillnad på könens syn på saken.

– Tidigare konsumentundersökningar har visat att många har påverkats av högre matpriser och därför lagt större fokus på att minska sitt matsvinn.

– Kvinnor anser i högre utsträckning än män att både den egna ekonomin och klimatet och miljön är mycket viktiga anledningar till att minska svinnet.

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen