LIVSMEDELSVERKET JUBLAR: Nytt köpbeteende i matbutiker

2025 01 14

En ny köptrend i svenska matbutiker gillas av Livsmedelsverket.

Svenska folkets köpvanor i matbutiker håller på att förändras.

Allt fler har blivit noggranna med att produkter de köper ska vara nyttiga och hålla hög kvalitet.

Försäljningen av så kallat Nyckelhålsmärkta produkter har ökat de senaste åren, rapporterar Livsmedelsverket.

Ökning inom flera kategorier

Enligt statistiken står sig Nyckelhålet starkt och har också haft ett stabilt utbud de senaste åren.

Värde- och volymförsäljning har ökat mer för Nyckelhålsmärkta produkter jämfört med utvecklingen i dagligvaruhandeln generellt sett.

Ökningen har framför allt skett inom ”Matfett” (33 procent), ”Färska vegetariska produkter” (24 procent) och ”Frukostflingor” (11 procent).

– Det är glädjande att det finns ett bra utbud av Nyckelhålsmärkta produkter. Och det är minst lika roligt att det finns en sådan stark efterfrågan hos konsumenterna för de här mer hälsosamma produkterna, säger Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets enhet för hållbar livsmedelskonsumtion, i ett uttalande.

Uppfattas som trovärdigt

Nyckelhålet beskrivs som en oberoende märkning som ska göra det lättare för konsumenter att hitta de nyttigare alternativen i butikshyllan.

Det kan till exempel handla om matvaror med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett, enligt Livsmedelsverket, som står bakom märkningen.

Den nya försäljningsstatistiken visar att det inom vissa kategorier skett en relativt stor förändring i konsumtion, och att Nyckelhålet fortsatt vägleder många konsumenter.

Det är också en av slutsatserna i 2023 års rapport om Nyckelhålet, där Ipsos kunnat visa att Nyckelhålet som varumärke är starkt och uppfattas som trovärdigt.

I januari lägger Livsmedelsverket tillsammans med livsmedelsbranschen ett extra fokus på att uppmärksamma Nyckelhålet.

– Vi hoppas att det ska leda till att fler upptäcker Nyckelhålet och vilket stöd märkningen kan vara i vardagen, säger Britta Ekman.

Samarbetet med branschen är viktigt.

– Livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln har en nästan daglig kontakt med konsumenterna och kan verkligen göra en stor insats för att det ska bli enklare för fler att äta mer hälsosamt, tillägger hon.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen