Livsmedelsverket: Se till att du alltid har det här i hemmet

2025 01 30

Livsmedelsverket går ut med en uppmaning till svenska folket.

Det råder krig i Europa.

Diverse myndigheter och organisationer har återkommande understrukit vikten att vara redo för krig eller kris.

Därför har exempelvis broschyren “Om krisen eller kriget kommer” delats ut.

Ha detta hemma

Nu går Livsmedelsverket ut med en uppmaning till svenskarna för att se till att de har vad som behövs i hemmet.

Myndigheten meddelar att alla svenskar bör ha vatten i en dunk hemma.

Detta eftersom det lätt blir brist på vatten om en krissituation uppstår.

“Alla bör ha”

Här följer livsmedelsverkets uppmaning på sociala medier:

– Alla bör ha dricksvatten i dunk hemma. I en krissituation kan det bli brist på vatten, därför behöver du se till att du alltid har extra dricksvatten. Om du förvarar vattnet rätt håller det sig fräscht länge, ofta flera månader, framhåller myndigheten.

– Det går inte att säga exakt hur länge vattnet kan förvaras i dunk. Det beror på vilka förhållanden som råder. Du kan själv avgöra om det går att dricka vattnet genom att titta, lukta och smaka.

Flera tips

Myndigheten listar flera tips:

- Använd rena och väl förslutna flaskor eller dunkar som är avsedda att användas för dricksvatten.

- Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.

- Förvara vattnet så mörkt och svalt som möjligt.

Tänk på detta

Om dricksvattnet förvaras länge och varmt, till exempel i solljus, kan vattnet med tiden få försämrad smak och lukt.

Livsmedelsverket förklarar att vattnet även kan bli missfärgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av dunken.

– Den slemmiga hinnan består bland annat av bakterier i vattnet som kan leva av solljus. De är ofarliga för de flesta, men de gör att vattnet blir ofräscht, fortsätter myndigheten.

– För personer med normalt fungerande immunförsvar blir dricksvatten i dunk aldrig farligt om det från början var av dricksvattenkvalitet och om dunkarna eller flaskorna var rena när de fylldes.

Foto: C. Lemercier

Text: Redaktionen

Ebba Busch ställer ultimatum – SD säger ja

2026 08 03

Ebba Busch (KD) går ut med ett skarpt krav inför höstens riksdagsval.

En ny regering kommer inte få Kristdemokraternas stöd om partiet inte får gehör för vad Ebba Busch beskriver som ett av deras viktigaste vallöften.

Det gäller kravet om att förstatliga vården.

– Det här kommer att bli en tuff förhandling efter nästa val, men vill man ha vårt stöd för att bilda regering då behöver man möta oss i den här frågan, säger Ebba Busch i SR:s partiledarutfrågning idag.

SD enda som säger ja

Än så länge är det enbart Sverigedemokraterna som säger ja till KD:s förslag.

Ebba Busch understryker att hennes parti inte kommer att backa från kravet. Partiledaren menar samtidigt att det inte är aktuellt att stötta en budget lagd av Socialdemokraterna.

– En regering som vi stöttar, och vi kommer inte att stötta en regering utan att sitta i den själv, innebär också att vi får ordning på vården och får ett nationellt ansvar för vården, säger hon.

M säger nej

Kristdemokraterna har under en längre tid drivit frågan om att förstatliga sjukvården. Partiet menar att det är problematiskt att 21 självstyrande regioner ska ha ansvaret.

– Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar, framhåller KD.

Andra läser: Svenskarna binder sina bolån

Moderaterna har dock en annan uppfattning än Kristdemokraterna i frågan. I tre regioner, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, har M sagt nej till ett förstatligande av sjukvården.

– Ett ensidigt förändrat huvudmannaskap riskerar att kasta sjukvården, patienter och skattebetalare in i en dyr, byråkratisk cirkus av omorganisation. Detta i en tid då sjukvården behöver arbetsro för att kunna ta tag i sina strukturella problem, säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Andra läser: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BRÄNSLEPRISET: Sverige riskerar jättesmäll

2026 08 03

Drivmedelspriserna i Sverige är betydligt lägre jämfört med stora delar av Europa.

Efter regeringens nya skattesänkningar skiljer det hela 300 kronor mellan att tanka 50 liter 95:ans bensin i Sverige jämfört med i Finland, rapporterar DN.

De låga svenska bränslepriserna förklaras även av den låga reduktionsplikten. Andelen förnybart bränsle i bensin och diesel behöver uppgå till 10 procent i Sverige. I Finland är motsvarande siffra 19,5 procent.

Samtidigt träder snart EU:s nya system för handel med utsläppsrätter i kraft. Vid årsskiftet 2027/2028 kommer EU sätta ett tak för hur stora utsläpp bränsleleverantörer och energibolag får orsaka. Företag som säljer bensin och diesel kommer dessutom att behöva köpa utsläppsrätter för att kompensera för de koldioxidutsläpp de orsakar.

Målet är att utsläppen från transportsektorn ska halveras från 2025 till 2030.

Enligt Hanna Kalenoja, expert på trafik på Centralhandelskammaren i Finland, kan det bli en dyr historia för Sverige.

– Om ett land inte når målet kan man tvingas köpa utsläppsrätter av andra länder. Vad utsläppsrätterna kommer att kosta vet man ännu inte, de kan vara billiga eller jättedyra, säger hon till DN.

”Hasardspel”

Hanna Kalenoja menar att den svenska regeringen spelar ett högt spel.

– Att sänka reduktionsplikten är ett hasardspel. Sverige har haft möjlighet att ta större risker och ansett att det kommer att finnas pengar för att betala för utsläppsrätterna, säger hon till tidningen.

ANDRA LÄSER: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

FAKTA: Här är EU:s nya lag ETS 2

- I ETS 2 ingår koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler, jordbruk, skogsbruk, och fritidsbåtar. Det omfattar även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan täcks av ETS 1.

- ETS 2 är ett uppströmssystem där ansvar och skyldigheter i huvudsak ligger hos producenter och leverantörer i stället för enskilda bränsleanvändare.

- Handeln med utsläppsrätter startar 2027 men redan från 1 januari 2025 ställs krav på tillstånd för utsläpp av växthusgaser och utsläppen ska övervakas och rapporteras. EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen trädde i kraft i november 2024.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS OCKSÅ: Mer pengar till svenska lantbrukare

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen