Livsmedelsverket: Se till att du alltid har det här i hemmet

2025 01 30

Livsmedelsverket går ut med en uppmaning till svenska folket.

Det råder krig i Europa.

Diverse myndigheter och organisationer har återkommande understrukit vikten att vara redo för krig eller kris.

Därför har exempelvis broschyren “Om krisen eller kriget kommer” delats ut.

Ha detta hemma

Nu går Livsmedelsverket ut med en uppmaning till svenskarna för att se till att de har vad som behövs i hemmet.

Myndigheten meddelar att alla svenskar bör ha vatten i en dunk hemma.

Detta eftersom det lätt blir brist på vatten om en krissituation uppstår.

“Alla bör ha”

Här följer livsmedelsverkets uppmaning på sociala medier:

– Alla bör ha dricksvatten i dunk hemma. I en krissituation kan det bli brist på vatten, därför behöver du se till att du alltid har extra dricksvatten. Om du förvarar vattnet rätt håller det sig fräscht länge, ofta flera månader, framhåller myndigheten.

– Det går inte att säga exakt hur länge vattnet kan förvaras i dunk. Det beror på vilka förhållanden som råder. Du kan själv avgöra om det går att dricka vattnet genom att titta, lukta och smaka.

Flera tips

Myndigheten listar flera tips:

- Använd rena och väl förslutna flaskor eller dunkar som är avsedda att användas för dricksvatten.

- Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.

- Förvara vattnet så mörkt och svalt som möjligt.

Tänk på detta

Om dricksvattnet förvaras länge och varmt, till exempel i solljus, kan vattnet med tiden få försämrad smak och lukt.

Livsmedelsverket förklarar att vattnet även kan bli missfärgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av dunken.

– Den slemmiga hinnan består bland annat av bakterier i vattnet som kan leva av solljus. De är ofarliga för de flesta, men de gör att vattnet blir ofräscht, fortsätter myndigheten.

– För personer med normalt fungerande immunförsvar blir dricksvatten i dunk aldrig farligt om det från början var av dricksvattenkvalitet och om dunkarna eller flaskorna var rena när de fylldes.

Foto: C. Lemercier

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen