Tillgången till en livsviktig behandling har minskat kraftigt i Sverige för andra året i rad.

Detta visar nya siffror från Socialstyrelsen.

Färre donatorer i landet

Antalet organdonatorer i Sverige har minskat för andra året i rad.

Under 2025 registrerades 221 avlidna donatorer, jämfört med 258 år 2023, vilket visar på en nedåtgående trend.

– Det här är en bekymmersam trend. Bristen på organ innebär att patienter riskerar att få vänta allt för länge på livräddande transplantationer, och i värsta fall hinner vissa aldrig få den vård de behöver, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

Den minskade tillgången påverkar främst patienter som väntar på njurar, hjärtan, lungor och lever, där väntetiderna redan är långa.

LÄS MER: Apple säkrar jätteavtal – ny funktion till iPhone

Orsaker bakom nedgång

Socialstyrelsen pekar på flera faktorer som kan ligga bakom minskningen.

Bland annat att färre registrerar sig i Donationsregistret och att det är färre faktiska donatorer vid avlidande.

– Antalet anmälningar som görs till Donationsregistret minskar för tredje året i rad, från omkring 109 000 anmälningar 2022 till cirka 52 000 år 2025.  Alltså en minskning med över 50 procent, meddelar myndigheten.

Statistiken visar även att det tar längre tid att identifiera och ta tillvara organdonationer, vilket påverkar hur många patienter som kan erbjudas transplantation.

Konsekvenser för patienter

Den kraftiga nedgången innebär att fler patienter riskerar att stå kvar på väntelistorna längre, vilket kan påverka både överlevnad och livskvalitet.

Socialstyrelsen understryker vikten av att fler engagerar sig och registrerar sin vilja.

– Frågan om donation behöver vara en självklar del av vården i livets slutskede. Genom att fler tar ställning kan vi rädda fler liv och förbättra livskvaliteten för många patienter, säger Camilla Olofsson, utredare på Nationellt Donationscentrum vid Socialstyrelsen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: S Andrews

Text: Redaktionen

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen