Lömskt virus på väg till Sverige – nu uppmanas allmänheten

2026 06 22

Det bedöms enbart vara en tidsfråga innan sjukdomar som exempelvis chikungunyafeber etablerar sig i Sverige.

Tropiska sjukdomar som chikungunyafeber och west nile-feber har tidigare varit begränsade till länder med varmare klimat, exempelvis Sydeuropa.

Virusen, som sprids via myggor, letar sig dock norrut. Flera forskare och experter har varnat för att sjukdomarna kommer att dyka upp i länder som Sverige framöver.

Nu vill SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, ha svenska folkets hjälp. Myndigheten vädjar till allmänheten att rapportera fynd och skicka in myggor till forskarna.

– West Nile-virus, som drabbar fåglar, hästar och människor, hittades under 2025 i Danmark. Och Danmark har också haft ett utbrott av Usutuvirus med ett stort antal döda fåglar. De här sjukdomarna är direkt kopplade till klimatförändringen genom att ett varmare klimat ökar risken för smittspridning, säger Tobias Lilja, forskare vid SVA, i ett uttalande.

Påträffades för första gången

Förra året rapporterades nästan 700 myggor. Vid insamlingen upptäcktes bland annat saltvattensmyggan i Uppland. Den arten har aldrig påträffats så långt norrut tidigare.

Dessutom noterades brunryggad frossmygga i Skåne, en art som tidigare bara har setts till på Gotland.

– Under vintern skickades det dessutom in en del prov av myggor som övervintrar som fullvuxna, och det är ju spännande. En del av de övervintrande arterna är nyckelarter vid smittspridning av myggburna virus, säger Anders Lindström.

"Allt har förändrats"

I våras uppskattade FHI, norska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, att tigermyggan som sprider chikungunyafeber kommer att utöka sitt utbredningsområde. Myggan påträffades för första gången i Sverige 2023.

– För tjugo år sedan, om man sa att vi skulle få chikungunya och dengue i Europa, skulle alla ha sagt att man var galen: det här är tropiska sjukdomar. Nu har allt förändrats. Det beror på den här invasiva myggan och klimatförändringarna – så enkelt är det verkligen, sade Sandeep Tegar från brittiska Centre for Ecology and Hydrology, som gjorde en ny studie av myggan tidigare i år, enligt The Guardian.

Så gör du

Det är portofritt att skicka in myggor till SVA. Så här går du tillväga:

Fånga in myggan. På SVA:s webbsida Myggkartan finns en film om hur mygg fångas utan att de skadas och hur du ser till att myggan är död innan du skickar den till SVA.
Rapportera fyndet i Artportalen. Du som rapportör får ett nummer som kuvertet ska märkas med.
Skicka in myggan till SVA. När myggan är artbestämd registrerar SVA arten i Artportalen och du som rapportör får ett mejl om vilken art det var.

Källa: SVA

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen