Löneökning för svenska folket – flera tusen mer i månaden

2025 09 10

Hushållen kan räkna med mer pengar i plånboken under det kommande året.

Det konstaterar Handelsbanken i ett nytt uttalande.

Storbanken pekar på att reallönerna kommer att stiga, vilket i kombination med politiska åtgärder väntas leda till flera tusen kronor mer i plånboken.

– Läget förbättras steg för steg. Hushållen har varit försiktiga efter flera år av upprepade motgångar. När reallönerna nu stiger, räntorna har kommit ner och framförallt finanspolitiken blir mer expansiv stärks köpkraften. Det talar för att konsumtionen ökar och att arbetsmarknaden förbättras under 2026, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, i en kommentar till prognosen.

Uppemot 3 000 kronor för många

Handelsbanken bedömer att Sveriges BNP kommer att öka med 1,1 procent under 2025 och ytterligare 2,4 procent 2026 respektive 2027.

Dessutom räknar banken med “en ovanligt expansiv budget” inför valåret nästa år. Reformer på över 40 miljarder kronor väntas aviseras för hushållen, som bland annat ska innehålla sänkt inkomstskatt, matmoms, elskatt och förskoleavgift.

– Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor och innebär cirka 800 kronor mer per månad för ett snitthushåll, skriver Handelsbanken och fortsätter:

– För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3 000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande.

LÄS MER: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

En räntesänkning till

Enligt Handelsbanken väntas Riksbanken sänka räntan i september till 1,75 procent. Det blir troligen sista gången för året.

I övrigt pekar storbanken på att ökningen av reallönerna dock inte räcker för det som kallas för konsumtionsledd återhämtning om inte hushållen också drar ned på sitt sparande, vilket får Handelsbanken att önska fler insatser för just hushållen.

– Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram, säger Christina Nyman.

LÄS OCKSÅ: Norge ändrar elpriset totalt – samma förslag finns i Sverige

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen