Löneökning för Sveriges 30 vanligaste yrken – hela listan

2025 01 09

År 2025 blir ett bra löneår för många svenska yrkesgrupper.

Enligt en ny rapport kan löntagare bland de 30 vanligaste yrkesgrupperna i landet se fram emot en uppjusterad lönenivå motsvarande 3,6 procent under det nya året.

Det framgår i en rapport från Swedbank Sparbankerna.

– Enligt våra beräkningar blir den genomsnittliga nominella inkomstökningen efter skatt för de nedanstående 30 vanligaste yrkena 1 193 kronor per månad, skriver storbanken.

Se hela listan i slutet av artikeln.

Bästa löneåret på länge

Det är högre lön och lägre inkomstskatt som gör att löntagarna får mer pengar i plånboken nominellt, det vill säga utan hänsyn till inflationen.

Året 2025 väntas därmed bli det bästa löneåret på länge med en ökning på drygt 1 200 kronor i månaden, inklusive skattesänkningar.

– Det finns utrymme för oss löntagare att få en liten slant, säger Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne, i en kommentar till Sveriges Radio.

Kommer märkas

Anders Hansson konstaterar att 2025 kommer att märkas i plånboken.

Liknande löneökningar har lyst med sin frånvaro under de senaste åren då inflationen varit hög.

– När inflationen kommit ner får vi en real köpkraft, för löneökningar överstiger med vida begrepp inflationen, och det blir mer pengar att handla för, säger privatekonomen och tillägger att det är efterlängtat för många hushåll som levt på sparlåga i flera år.

Här är hela listan

Yrke

Löneökning 2025

Bruttolön 2025

Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende

1 182

34 012

Grundskollärare

1 480

42 599

Butikssäljare, fackhandel

1 143

32 897

Lager- och terminalpersonal

1 155

33 232

Mjukvaru- och systemutvecklare m.f

1 903

54 754

Barnskötare

988

28 436

Butikssäljare, dagligvaror

1 143

32 897

Företagssäljare

1 713

49 290

Vårdbiträden

1 019

29 329

Städare

980

28 213

Vårdare, boendestödjare

1 174

33 789

Övriga kontorsassistenter och sekreterare

1 240

35 685

Personliga assistenter

1 128

32 451

Förskollärare

1 318

37 915

Restaurang- och köksbiträden m.fl

973

27 990

Planerare och utredare m.fl

1 600

46 056

Lastbilsförare m.fl.

1 163

33 455

Grundutbildade sjuksköterskor

1 511

43 491

Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete

1 240

35 685

Träarbetare, snickare m.fl.

1 414

40 793

Fastighetsskötare

1 147

33 009

Elevassistenter m.fl.

1 023

29 440 

Lednings- och organisationsutvecklare

1 883

54 197

Kockar och kallskänkor

1 120

32 228

Undersköterskor, vård- och specialavdelning

1 197

34 458

Ekonomiassistenter m.fl.

1 279

36 800

Installations- och serviceelektriker

1 399

40 257

Kundtjänstpersonal

1 097

31 559

Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer

1 240

35 685

Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik

1 724

49 624

Källa: Swedbank Sparbankerna

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen