Lovade svenska folket att korna skulle få det bra – vanvårdades till döds

2021 06 07

Arla lovade att korna på skandalgården i Hälsingland skulle få ett nytt liv på bra gårdar. Men istället såldes flera till en ny skandalgård inom Arla där de vanvårdades till döds.

När Uppdrag Granskning i fjol avslöjade de hemska förhållandena på en av Arlas mjölkgårdar i Hälsingland chockades TV-tittarna av bilder på extremt magra kor som vadade i ett tjockt lager av urin och avföring.

En ren lögn

Svenska folket rasade och Arla gick därefter ut med bilder på kor med grönbete på sin hemsida och lovade att korna hade sålts vidare till bra gårdar i regionen. Det var en fin och värdig tillvaro som väntade. Men nu avslöjas att det är en ren lögn.

P4 Jönköping rapporterar idag att kossorna istället såldes vidare till gårdar runt om i Sverige och bland annat till en annan skandalgård i Jönköpings län där de gick en hemsk död till mötes.

– Flera av korna hittades vanvårdade och döda på en gård i Jönköpings län, rapporterar SR.

Blir chockade

Två kvinnor från kornas hembygd i Hälsingland blir chockade när de ser hur djuren fått det i sitt nya hem.

– Fy farao alltså. Det är hemskt. Fruktansvärt. Vidrigt helt enkelt, säger kvinnorna till Radio Jönköping.

Men Arla vägrar att erkänna det uppenbara när SR konfronterar dem. De vägrar att erkänna att deras besked om att korna nu kommit till en bra gård är en lögn och att de istället hittats vanvårdade och döda på en gård i Jönköpings län.

– Jag har inte möjlighet att gå in i liksom den enskilda gården och vad som hänt med de här specifika djuren, säger säger Lisa Ehde ansvarig för ägarrelationer i Sverige på Arla.

ANALYS

Det är förfärligt att Arla beter sig på det här sättet. Och inte ens när det avslöjas så kan de be om ursäkt och medge vad som hänt. Det gör att förtroendet för Arla riskerar att minska ännu mer.

Och det är dessutom synd om alla de bönder inom Arla som värnar sina djur. De borde väl önska att Arla går ut och tar kraftigt avstånd från det inträffade istället för att återigen ducka och låtsas som att det regnar. Arlas strutsbeteende drabbar därmed även alla oskyldiga bönder som får lida för Arlas misslyckande.

Misshandel av värnlösa djur är gräsligt och man undrar vad det är för människor som kan bete sig så. Samhället måste markera betydligt kraftigare mot dessa brott för annars kommer det bara att fortsätta. Länsstyrelsens arbete för att hjälpa djuren har dessutom återigen misslyckats. Det är svårt att tro att det ska kunna bli så här i Sverige år 2021 - och dessutom sker det om och om och om igen.

[yop_poll id="166"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen