”Lussekatten” riskerar försvinna i Sverige

2024 12 13

Idag, på lucia den 13 december, serveras det lussebullar i mängder runtom i landet.

Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna. 

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna. 

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen


24 nov 2025

Jättebesked för Swish – här är enorma siffran

2025 12 02

Black Week 2025 blev en succévecka för Swish.

I vanlig ordning rusade svenskarna till butikerna och datorerna för att fynda under Black Week.

Det märks bland annat på statistik från betaljätten Swish.

Black Week 2025 blev en rekordvecka för Swish, rapporterar sajten E-handel.

Rekordvecka

Det är för femte året i rad som besked kommer om att betaltjänsten noterar en rekordvecka i samband med Black Week.

Det rör sig om en volymökning med sju procent jämfört med förra året – och totalt skickades hela 16 miljoner betalningar till företag under veckan.

Tisdagen – löningsdagen – var den starkaste handelsdagen.

– Trots att många hushåll fortsatt är försiktiga med sin ekonomi ser vi att svenskarna gärna handlar under reaperioder som Black Week – och betalar med pengar de faktiskt har, säger vd Urban Höglund.

Så ser siffrorna ut

Bara mellan fredagen och söndagen genomfördes över sju miljoner betalningar till företag.

Snittköpet landade på 491 kronor – att jämföra med 476 kronor förra året.

Som mest genomfördes 7 500 betalningar i minuten – även det mer än förra året.

Den största ökningen av Swish-betalningar skedde inom hälsa och skönhet, mode och hemelektronik.

– Swish är idag en naturlig del av svenskarnas shoppingupplevelse, och under Black Week blir det extra tydligt, fortsätter Höglund.

Läs mer: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Stark e-handel redan innan

Starka siffror noterades i e-handeln redan innan Black Week.

E-handelns omsättning för oktober månad blev 13,1 miljarder kronor, uppger branschorganisationen Svensk Handel.

Det var en ökning med 16 procent jämfört med samma månad förra året och den fjärde månaden i rad med tvåsiffriga tillväxttal.

“Ytterligare ett skäl”

Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel, kommenterade i samband med siffran situationen kring de kinesiska jättarna Temu och Shein.

– Förra veckans besked om att den tullfria gräddfilen för Temu och Shein är på väg att upphöra välkomnas av branschen och är ytterligare ett skäl till att känna hoppfullhet, sade han då.

Läs mer: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Lågprisjätte chocksänker priserna

2025 12 02

Priskriget i de svenska matbutikerna fortsätter.

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

–  Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

–  Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs 

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten 

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen