”Lussekatten” riskerar försvinna i Sverige

2024 12 13

Idag, på lucia den 13 december, serveras det lussebullar i mängder runtom i landet.

Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna.

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna.

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen

Ovanligt väderfenomen i Sverige – nu varnas fem län

2026 04 21

Ett sällsynt väderfenomen har drabbat Sverige.

Våren har varit ovanligt torr, vilket har lett till låga grundvattennivåer i södra Sverige.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar redan nu för vattenbrist i Skåne under sommaren.

Samtidigt varnar SGU för att ytterligare fyra län kan drabbas.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, säger SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne enligt TV4.

”Kräver mycket regn”

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, säger Calle Hjerne.

– Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod,

LÄS MER: Svenskar sviker semesterfavorit – bokningar har halverats

Vattenkvalitén kan försämras

SGU:s bedömning av risk för vattenbrist baseras på nuvarande grundvattennivåer och förväntade nivåer under de närmsta månaderna.

Samtidigt vägs den allmänna tillgången på grundvatten och användningen av grundvatten i olika områden också in i bedömningen.

– Vid låga grundvattennivåer finns det en förhöjd risk att inflödet till brunnar minskar eller upphör, men även att vattenkvaliteten försämras, säger Calle Hjerne.

– Det gäller dock långt ifrån alla eftersom grundvattentillgången varierar stort mellan olika platser och brunnar. En del upplever aldrig några utmaningar med vattenförsörjningen medan andra återkommande har problem.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Anstormning väntas till Sverige – alla vill köpa samma dryck

2026 04 21

En ny skatt väntas locka mängder av finländare till Sverige.

Det indikerar en undersökning från den finska tidningen Iltalehti.

Anledningen är Finlands nya punktskatt på läskedrycker, som fått priset på Coca Cola, Pepsi och andra läskedrycker att skjuta i höjden.

Nu uppger flera läsksugna finländare att de planerar att göra stora inköp i Sverige för att spara pengar.

– Jag kommer inte köpa några av dessa överprisade produkter från butiken, utan skaffar ett större parti från Sverige eller Estland på en gång, framhåller en av tidningens läsare.

En annan läsare ger samma besked.

– Som tur är bor jag precis vid gränsen. Mina inköp kommer att göras i Sverige, uppger personen.

En tredje läsare, som också bor nära den svenska gränsen, uppger att alla inköp av läsk kommer att göras i svenska butiker.

– Jag har köpt mycket från Sverige hittills, och på grund av den här nyheten tror jag att jag alltid kommer att handla läsk där.

Stora prisskillnader

Skattehöjningen har lett till betydande prisskillnader mellan svenska och finska butiker, rapporterar Iltalehti.

I Finland kostar ett sexpack Coca-Cola 5,72 euro, motsvarande 61,55 kronor, hos finska livsmedelsjätten K Group.

Samma förpackning kostar 45,38 kronor hos Coop i Sverige, uppger tidningen.

Liknande prisskillnader noteras för mineralvatten. En 1,5-litersflaska mineralvatten från Evian kostar 5,45 euro hos K Group, vilket motsvarar 58,65 kronor. Samma flaska kostar omkring 20 kronor i Sverige.

LÄS MER: Google går ut med varning – “radera illa kvickt”

Finns inte i Sverige

Sverige har för närvarande ingen specifik skatt på läsk och andra sockersötade drycker.

Cancerfonden har dock argumenterar för producentavgift på läsk – det vill säga en avgift som producenterna betalar på sockersötad dryck.

Organisationen menar att en sådan avgift skulle sänka sockerhalten i dryckerna. Det skulle i sin tur skulle gynna folkhälsan eftersom antalet fall av övervikt väntas minska.

– Tillsammans med ohälsosamma matvanor ligger övervikt och obesitas bakom cirka 5 procent av alla cancerfall. Tretton olika cancersjukdomar kan kopplas till övervikt och obesitas, skriver Cancerfonden på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Dramatiskt ras i Europa – Sverige går emot strömmen

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen