”Lussekatten” riskerar försvinna i Sverige

2024 12 13

Idag, på lucia den 13 december, serveras det lussebullar i mängder runtom i landet.

Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna.

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna.

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen