”Lussekatten” riskerar försvinna i Sverige

2024 12 13

Idag, på lucia den 13 december, serveras det lussebullar i mängder runtom i landet.

Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna.

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna.

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen

Anmälningar väller in – skarp uppmaning till alla med utemöbler

2026 06 19

Svenskar med utemöbler uppmanas att låsa fast dessa med en låsvajer.

Många svenskar njuter av det fina sommarvädret på uteplatser, altaner och trädgårdar.

Men samtidigt som möblerna ställs ut passar även tjuvar runt om i landet på att försöka stjäla dyra stolar och bord.

Den här tiden på året står exklusiva utemöbler högt på deras önskelista – och Länsförsäkringar riktar en skarp uppmaning till alla med utemöbler om att säkra dessa.

Anmälningar väller in

Exklusiva utemöbler med högt andrahandsvärde är enligt Länsförsäkringar extra stöldbegärliga.

– Under sommaren får vi in anmälningar om stulna utemöbler i princip varje vecka, säger Caroline Josefsson, affärsområdeschef skador och skadeförebygg på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän.

Ju mer eftertraktad och lättsåld en möbel är, desto större är risken att den försvinner.

Tips från proffsen

Länsförsäkringar har upprättat sex tips till den som vill skydda sina utemöbler – i synnerhet om det rör sig om dyra sådana:

- Lås fast möblerna med exempelvis en låsvajer.

- Om du ska resa bort – flytta in möblerna i ett låst förråd om du har möjlighet.

- Töm dynboxar, ställ in dynor och kuddar när de inte används – även dessa kan vara stöldbegärliga.

- Märk och dokumentera dina möbler – fotografera dem och spara kvitton.

- Gör alltid en polisanmälan om du blir bestulen och spara en kopia.

- Kontakta ditt försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

“Tjuvarnas första val”

Caroline Josefsson säger vidare att “några enkla åtgärder kan göra stor skillnad”.

– Det är lätt att tro att utemöblerna står säkert på tomten, men vi ser att exklusiva möbler som lämnas utan uppsikt ofta är tjuvarnas första val, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi skulle inte lämna andra värdesaker för tiotusentals kronor framme utan skydd en längre period, och på samma sätt är det klokt att vara lite extra rädd om sina utemöbler.

Så funkar det

Stöld av utemöbler omfattas ofta av hemförsäkringen.

För att kunna få ersättning krävs alltid en polisanmälan, och det är viktigt att spara en kopia av anmälan när man kontaktar sitt försäkringsbolag.

Ersättningen baseras på möblernas värde och ålder.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen