”Lussekatten” riskerar försvinna i Sverige

2024 12 13

Idag, på lucia den 13 december, serveras det lussebullar i mängder runtom i landet.

Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna. 

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna. 

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

25dec25

Mystisk farkost i vattnet – stor insats

2025 12 26

En mystisk farkost har setts i svenskt vatten.

En stor insats pågår vid Musköbasen i Stockholms skärgård.

En privatperson har slagit larm om att någonting mystiskt har setts i vattnet.

”Något i vattnet – som sedan försvunnit”

Försvarsmakten har en pågående insats och har haft hjälp av Sjöräddningen.

– Det var väldigt oklart vad personen hade sett, men något i vattnet som sedan försvunnit. För att ta det säkra före det osäkra skickade vi dit en båt från Sjöräddningssällskapet, säger Emma Nykvist, sjöräddningsledare, till Expressen.

Händelser i Östersjön väcker uppseende med tanke på Rysslands fientliga agerande i området.

Så sent som för några veckor sedan larmade den svenska marinens operativa chef Marko Petkovic om att marinen stöter på ryska ubåtar ”nästan varje vecka”, rapporterade The Guardian.

– Den dag vi ser framför oss någon form av vapenstillestånd i Ukraina så är Försvarsmakten och marinen övertygad om att Ryssland kommer att omdisponera mer förmåga, mer personal, mer enheter till den här regionen också, sade Petkovic till TV4.

Det är dock oklart vad det är som har setts vid Musköbasen nu på juldagen.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

”Kommer vara kvar på platsen”

Försvarsmakten och Sjöräddningen har framför allt misstänkt att det kan handla om en privat båt som har hamnat i sjönöd.

Men sökandet i området har inte gett något resultat.

Trots det kommer Försvarsmakten att fortsätta sin insats vid Muskö örlogsbas, som alltså är en viktig militäranläggning.

– Vi kommer att vara kvar ett tag på platsen, men man har inte kunnat hitta något, vrakdelar eller så, säger Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör Marie Tisäter.

Sjöräddningen uppger emellertid att de har lämnat platsen.

Dramatiska händelser i Östersjön

Musköbasen är till stor del insprängd i urberget på Muskö och används som strategisk bas för den svenska marinen.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har läget varit extra spänt i och kring Östersjön, och det har skett flera incidenter, bland annat relaterade till den ryska skuggflottan.

Så sent för några dagar sedan kom nyheten att Tullverket hade bordat ett ryskt fartyg som ankrat utanför Höganäs.

Fartyget fick senare lämna svenskt vatten.

LÄS OCKSÅ: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Foto: P. Kuzovkova

Text: Redaktionen