20 april 2026

Lyckad ukrainsk motattack – Försvårar Rysslands planer

2022 03 22

Ukraina har återigen tagit kontroll över staden Makariv strax utanför Kyiv. Detta sätter käppar i hjulet för de ryska planerna på att omringa den ukrainska huvudstaden.

Det meddelade Ukrainas försvarsmakt i ett inlägg på sociala medier under dagen, enligt CNN.

En stor motgång för Ryssland

Ukrainska armen har genom sin framgångsrika motattack gjort det svårt för Ryssland att skicka resurser till frontlinjen. Vilket kraftigt begränsar de ryska styrkornas förmåga att omringa Ukrainas huvudstad Kyiv.

Ett dygns strider

Striderna om staden pågick under ett helt dygn men nu har äntligen de ryska styrkorna dragit sig tillbaka och Ukrainas flagga har återigen hissats i staden.

– Efter 24 timmar av hårda strider hissas återigen Ukrainas flagga i Makariv, skrev Ukrainas försvarsmakt på Facebook.

Fortfarande under beskjutning

Trots att de ryska styrkorna har dragit sig tillbaka så beskjuts fortfarande staden av ryskt artilleri. Kyivs polischef, Andriy Nebytov spelade under dagen in en video i Makariv för att visa upp förödelsen i staden.

– Makariv är fortfarande under beskjutning. Varannan civil byggnad har förstörts eller skadats av artilleribeskjutning, säger han i videon.

Historien upprepar sig

I videon visar Nebytov upp ett minnesmärke som finns i staden för alla som gav sitt liv för Sovjet under andra världskriget. Han menar att historien nu upprepar sig.

– Där kan vi se människorna som dog i kampen mot fascismen och nazismen. Nu upprepar historien sig.

Varje vinst räknas

Dr Ruth Deyermond från Kings College i London berättar för BBC att det i nuläget inte går att veta hur kriget kommer sluta. Det finns inte några bevis som tyder på att vare sig Ukraina eller Ryssland är på gränsen till seger. Men hon framhåller samtidigt att varje liten vinst räknas.

– Varje dag som Ryssland misslyckas med att uppfylla sina mål är naturligtvis en vinst för Ukraina. Det urholkar Rysslands framtida kapacitet, det minskar antalet trupper som Ryssland har, det fortsätter att pressa den ryska ekonomin och det är naturligtvis internationellt förödmjukande för Ryssland, säger hon.

Ta hjälp av annan diktatur

Enligt uppgifter till CNN som talat med tjänstemän från USA och Nato så överväger nu Ryssland att ta hjälp av en annan diktatur - Belarus - för att öka sin chanser att vinna kriget mot Ukraina.

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till den ryska diktatorns brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen