20 april 2026

Lyckad ukrainsk motattack – Försvårar Rysslands planer

2022 03 22

Ukraina har återigen tagit kontroll över staden Makariv strax utanför Kyiv. Detta sätter käppar i hjulet för de ryska planerna på att omringa den ukrainska huvudstaden.

Det meddelade Ukrainas försvarsmakt i ett inlägg på sociala medier under dagen, enligt CNN.

En stor motgång för Ryssland

Ukrainska armen har genom sin framgångsrika motattack gjort det svårt för Ryssland att skicka resurser till frontlinjen. Vilket kraftigt begränsar de ryska styrkornas förmåga att omringa Ukrainas huvudstad Kyiv.

Ett dygns strider

Striderna om staden pågick under ett helt dygn men nu har äntligen de ryska styrkorna dragit sig tillbaka och Ukrainas flagga har återigen hissats i staden.

– Efter 24 timmar av hårda strider hissas återigen Ukrainas flagga i Makariv, skrev Ukrainas försvarsmakt på Facebook.

Fortfarande under beskjutning

Trots att de ryska styrkorna har dragit sig tillbaka så beskjuts fortfarande staden av ryskt artilleri. Kyivs polischef, Andriy Nebytov spelade under dagen in en video i Makariv för att visa upp förödelsen i staden.

– Makariv är fortfarande under beskjutning. Varannan civil byggnad har förstörts eller skadats av artilleribeskjutning, säger han i videon.

Historien upprepar sig

I videon visar Nebytov upp ett minnesmärke som finns i staden för alla som gav sitt liv för Sovjet under andra världskriget. Han menar att historien nu upprepar sig.

– Där kan vi se människorna som dog i kampen mot fascismen och nazismen. Nu upprepar historien sig.

Varje vinst räknas

Dr Ruth Deyermond från Kings College i London berättar för BBC att det i nuläget inte går att veta hur kriget kommer sluta. Det finns inte några bevis som tyder på att vare sig Ukraina eller Ryssland är på gränsen till seger. Men hon framhåller samtidigt att varje liten vinst räknas.

– Varje dag som Ryssland misslyckas med att uppfylla sina mål är naturligtvis en vinst för Ukraina. Det urholkar Rysslands framtida kapacitet, det minskar antalet trupper som Ryssland har, det fortsätter att pressa den ryska ekonomin och det är naturligtvis internationellt förödmjukande för Ryssland, säger hon.

Ta hjälp av annan diktatur

Enligt uppgifter till CNN som talat med tjänstemän från USA och Nato så överväger nu Ryssland att ta hjälp av en annan diktatur - Belarus - för att öka sin chanser att vinna kriget mot Ukraina.

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till den ryska diktatorns brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen