Magdalena Andersson: Vi ska inte tillbaka till 2015

2022 03 16

– Vi kan inte komma tillbaka till situationen 2015, då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar.

Det betonar statsminister Magdalena Andersson (S) under en extrainsatt presskonferens på onsdagen, efter att hon fått en fråga om Sverige har något tak för hur många flyktingar som kan tas emot från kriget i Ukraina.

Statsministern framhävde att Europa ska ta emot människor som flyr från kriget, men att det måste ske på ett ”solidariskt sätt”, rapporterar DN.

Larmet från Migrationsverket

Samtidigt larmar personal på Migrationsverket om en ”extrem arbetsbelastning”. Tusentals människor från Ukraina kommer till Sverige varje dag.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd, till SVT.

Extrainsatt presskonferens

Onsdagens presskonferens hölls efter Magdalena Anderssons medverkan i helgens EU-toppmötet i Versailles, Frankrike.

Mötet mellan EU-ledarna kretsade kring hur Europaunionen ska hantera Rysslands invasion av Ukraina. Magdalena Andersson framhävde på onsdagens presskonferens att det finns en stor enighet mellan länderna.

– Putin trodde att han skulle möta ett splittrat Europa. I stället har den ryske presidenten isolerat Ryssland, men enat omvärlden, säger Andersson och berättar att Sverige kommer inta en ledande roll för att driva på fler sanktioner mot Ryssland.

I tisdags lade EU fram ett fjärde paket innehållandes sanktioner mot den ryska diktaturen.

Utesluter inte ytterligare vapenleveranser

Sverige kan skicka fler vapen till Ukraina. Det utesluter inte Magdalena Andersson.

– Så fort vi var klara med de vapenleveranser vi gjort fortsatte vi att undersöka möjligheten för ytterligare, säger hon på onsdagens presskonferens.

Försvarsmaktens svar

Försvarsmakten har fått i uppgift av försvarsminister Peter Hultqvist (S) att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare, uppger SVT.

Försvarsmakten bekräftar att de har skickat en lista till Försvarsdepartementet – som innehåller nya önskemål från Ukraina.

Ukraina uppges ha skickat en ny lista med önskemål till Sverige i början av mars. Bland annat har Ukraina bett om pansarvärnsroboten Robot 57, luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor som kan levereras från Sverige, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

– Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4).

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen