Magdalena Andersson: Vi ska inte tillbaka till 2015

2022 03 16

– Vi kan inte komma tillbaka till situationen 2015, då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar.

Det betonar statsminister Magdalena Andersson (S) under en extrainsatt presskonferens på onsdagen, efter att hon fått en fråga om Sverige har något tak för hur många flyktingar som kan tas emot från kriget i Ukraina.

Statsministern framhävde att Europa ska ta emot människor som flyr från kriget, men att det måste ske på ett ”solidariskt sätt”, rapporterar DN.

Larmet från Migrationsverket

Samtidigt larmar personal på Migrationsverket om en ”extrem arbetsbelastning”. Tusentals människor från Ukraina kommer till Sverige varje dag.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd, till SVT.

Extrainsatt presskonferens

Onsdagens presskonferens hölls efter Magdalena Anderssons medverkan i helgens EU-toppmötet i Versailles, Frankrike.

Mötet mellan EU-ledarna kretsade kring hur Europaunionen ska hantera Rysslands invasion av Ukraina. Magdalena Andersson framhävde på onsdagens presskonferens att det finns en stor enighet mellan länderna.

– Putin trodde att han skulle möta ett splittrat Europa. I stället har den ryske presidenten isolerat Ryssland, men enat omvärlden, säger Andersson och berättar att Sverige kommer inta en ledande roll för att driva på fler sanktioner mot Ryssland.

I tisdags lade EU fram ett fjärde paket innehållandes sanktioner mot den ryska diktaturen.

Utesluter inte ytterligare vapenleveranser

Sverige kan skicka fler vapen till Ukraina. Det utesluter inte Magdalena Andersson.

– Så fort vi var klara med de vapenleveranser vi gjort fortsatte vi att undersöka möjligheten för ytterligare, säger hon på onsdagens presskonferens.

Försvarsmaktens svar

Försvarsmakten har fått i uppgift av försvarsminister Peter Hultqvist (S) att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare, uppger SVT.

Försvarsmakten bekräftar att de har skickat en lista till Försvarsdepartementet – som innehåller nya önskemål från Ukraina.

Ukraina uppges ha skickat en ny lista med önskemål till Sverige i början av mars. Bland annat har Ukraina bett om pansarvärnsroboten Robot 57, luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor som kan levereras från Sverige, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen