Magdalena Andersson: Vi ska inte tillbaka till 2015

2022 03 16

– Vi kan inte komma tillbaka till situationen 2015, då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar.

Det betonar statsminister Magdalena Andersson (S) under en extrainsatt presskonferens på onsdagen, efter att hon fått en fråga om Sverige har något tak för hur många flyktingar som kan tas emot från kriget i Ukraina.

Statsministern framhävde att Europa ska ta emot människor som flyr från kriget, men att det måste ske på ett ”solidariskt sätt”, rapporterar DN.

Larmet från Migrationsverket

Samtidigt larmar personal på Migrationsverket om en ”extrem arbetsbelastning”. Tusentals människor från Ukraina kommer till Sverige varje dag.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd, till SVT.

Extrainsatt presskonferens

Onsdagens presskonferens hölls efter Magdalena Anderssons medverkan i helgens EU-toppmötet i Versailles, Frankrike.

Mötet mellan EU-ledarna kretsade kring hur Europaunionen ska hantera Rysslands invasion av Ukraina. Magdalena Andersson framhävde på onsdagens presskonferens att det finns en stor enighet mellan länderna.

– Putin trodde att han skulle möta ett splittrat Europa. I stället har den ryske presidenten isolerat Ryssland, men enat omvärlden, säger Andersson och berättar att Sverige kommer inta en ledande roll för att driva på fler sanktioner mot Ryssland.

I tisdags lade EU fram ett fjärde paket innehållandes sanktioner mot den ryska diktaturen.

Utesluter inte ytterligare vapenleveranser

Sverige kan skicka fler vapen till Ukraina. Det utesluter inte Magdalena Andersson.

 – Så fort vi var klara med de vapenleveranser vi gjort fortsatte vi att undersöka möjligheten för ytterligare, säger hon på onsdagens presskonferens.

Försvarsmaktens svar

Försvarsmakten har fått i uppgift av försvarsminister Peter Hultqvist (S) att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare, uppger SVT.

Försvarsmakten bekräftar att de har skickat en lista till Försvarsdepartementet – som innehåller nya önskemål från Ukraina.

Ukraina uppges ha skickat en ny lista med önskemål till Sverige i början av mars. Bland annat har Ukraina bett om pansarvärnsroboten Robot 57, luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor som kan levereras från Sverige, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen