Magdalena Andersson: Vi ska inte tillbaka till 2015

2022 03 16

– Vi kan inte komma tillbaka till situationen 2015, då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar.

Det betonar statsminister Magdalena Andersson (S) under en extrainsatt presskonferens på onsdagen, efter att hon fått en fråga om Sverige har något tak för hur många flyktingar som kan tas emot från kriget i Ukraina.

Statsministern framhävde att Europa ska ta emot människor som flyr från kriget, men att det måste ske på ett ”solidariskt sätt”, rapporterar DN.

Larmet från Migrationsverket

Samtidigt larmar personal på Migrationsverket om en ”extrem arbetsbelastning”. Tusentals människor från Ukraina kommer till Sverige varje dag.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd, till SVT.

Extrainsatt presskonferens

Onsdagens presskonferens hölls efter Magdalena Anderssons medverkan i helgens EU-toppmötet i Versailles, Frankrike.

Mötet mellan EU-ledarna kretsade kring hur Europaunionen ska hantera Rysslands invasion av Ukraina. Magdalena Andersson framhävde på onsdagens presskonferens att det finns en stor enighet mellan länderna.

– Putin trodde att han skulle möta ett splittrat Europa. I stället har den ryske presidenten isolerat Ryssland, men enat omvärlden, säger Andersson och berättar att Sverige kommer inta en ledande roll för att driva på fler sanktioner mot Ryssland.

I tisdags lade EU fram ett fjärde paket innehållandes sanktioner mot den ryska diktaturen.

Utesluter inte ytterligare vapenleveranser

Sverige kan skicka fler vapen till Ukraina. Det utesluter inte Magdalena Andersson.

– Så fort vi var klara med de vapenleveranser vi gjort fortsatte vi att undersöka möjligheten för ytterligare, säger hon på onsdagens presskonferens.

Försvarsmaktens svar

Försvarsmakten har fått i uppgift av försvarsminister Peter Hultqvist (S) att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare, uppger SVT.

Försvarsmakten bekräftar att de har skickat en lista till Försvarsdepartementet – som innehåller nya önskemål från Ukraina.

Ukraina uppges ha skickat en ny lista med önskemål till Sverige i början av mars. Bland annat har Ukraina bett om pansarvärnsroboten Robot 57, luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor som kan levereras från Sverige, rapporterar SVT.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen