Magdalena Andersson (S) öppnar för totalförbud – ”De lägger ut dimridåer”

2025 04 12

Magdalena Andersson (S) öppnar för ett totalförbud mot att låta aktiebolag driva skolor.

Skolfrågan är ett politikområde där flera partier försöker profilera sig.

Extra het är frågan om vinstdrivna skolor.

Där har de borgerliga partierna börjat svänga och öppna för skärpta regler.

Men Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson meddelar nu att hon vill gå ännu längre än de borgerliga partierna.

”Sätt att ta bort vinsterna”

Andersson öppnar nu för att förbjuda aktiebolag från att driva skolor, rapporterar DN.

– Ja, det skulle vara ett sätt att ta bort vinsterna. Kommer man fram till något annat sätt att göra det på, så är vi öppna för det, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Hon anklagar bland annat Liberalerna för att ”lägga ut dimridåer” i frågan genom att lägga förslag som hon menar inte löser problemet.

– Det svenska skolsystemet behöver en helrenovering, men i stället får vi en ”homestyling”, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Men från socialdemokratiskt håll öppnar man nu alltså för att helt förbjuda aktiebolag att driva skolor – en fråga som man nog hoppas ska bli en väljarmagnet i nästa val.

Det är emellertid fler partier som satsar hårt på att profilera sig inom skolfrågan.

Liberalerna har svängt

Liberalernas partiledare, utbildningsminister Johan Pehrson, presenterade nyligen en utredning om skärpningar av friskolors vinstuttag.

– Vi ser till att pengarna stannar i skolverksamheten, sade Pehrson, enligt DI.

I betänkandet fanns bland annat ett förslag om att under fem år förbjuda vinstutdelning och andra värdeöverföringar vid nyetableringar av skolor. Dessa regler ska även gälla vid ägarbyten, enligt förslaget.

Den som bryter mot reglerna kommer riskera att drabbas av straffavgifter.

Men enligt Magdalena Andersson är förslagen om vinstbegränsningar alltså inte tillräckliga, och Socialdemokraterna öppnar därför för ett förbud för aktiebolag att driva skolverksamhet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen