MAGDALENA ANDERSSON: Saknar grannens hund och går 10 000 steg

2022 07 02

Sveriges statsminister drömmer sig tillbaka till sin gamla bostad i Nacka och känner sig inte riktigt van vid att bo i Sagerska Palatset i Stockholm City.

Exklusiv intervju

Det framgår i en exklusiv intervju i magasinet Femina som träffat Magdalena Andersson i hennes nya bostad.

Hon berättar för magasinet att hon saknar sitt gamla hem. Men som statsminister är det Sagerska Palatset som gäller.

Byggnaden som även kallas för Sagerska Huset är sedan 1990-talet Sveriges statsministers officiella bostad.

Byggnaden ligger på Strömgatan 18 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset men inte i Gamla Stan eller Helgeandsholmen utan på andra sidan bron på Norrmalms södra udde.

Ville jobba på Konsum

Magdalena Andersson berättar för tidningen att hennes plan inte var att bli statsminister. Hon hade helt andra planer.

– Jag ville bli Konsumföreståndare, säger Magdalena Andersson till Femina.
– Ledare eller chef har jag nog alltid känt men en Konsumbutik kändes lagom och greppbart, säger hon.

Hon berättar även att hon länge jobbade några steg bakom tidigare statsministern Göran Persson vilket var en roll som hon trivdes med.

Hon hade inga planer på att få ministerposter men framtiden visade sig ha annat i sitt sköte för Magdalena Andersson som idag är Sveriges mäktigaste person tillika chef över regeringen.

10 000 steg per dag

Magdalena Andersson är mycket noga med hälsan och prioriterar tre olika saker för att hålla sig i form.
– Äta, sova och träna är avgörande, säger hon.

När det gäller den fysiska träningen så har hon noga koll på stegräknaren och vet precis hur många steg hon vill uppnå varje dag för att må bra.

– Jag måste gå 10 000 steg om dagen.

– Efter 10 000 steg sover du bättre, understryker statsministern.

Tar kvällspromenader

Om hon inte lyckats komma upp till 10 000 steg så ser hon till att ta en kvällspromenad.
Magdalena Andersson har tidigare gått ut ibland annat Malou Efter Tio på TV4 och berättat om sin pappa Göran som drabbades av Alzheimers.

– Han var väldigt närvarande i min uppväxt och vi umgicks mycket tillsammans. Han var precis som jag intresserad av både musik och sport.

– Så han körde mycket till träningar, tittade på tävlingar och lyssnade på konserter.

– Men sen kunde vi bara gå och fika och åka skidor tillsammans, berättade Magdalena Andersson i TV4.

Hon förklarade även hur familjen efter hand insåg att han drabbats av sjukdomen.

Tar det lugnt och chillar mest

Till Femina säger Magdalena Andersson att hon vet om att det är förhöjd risk att själv drabbas då det finns en viss ärftlighet men att frågan om Alzheimer inte var något som påverkade hennes beslut när hon fick frågan om hon ville bli statsminister.
– Däremot vet jag att det är bra att äta bra, hålla sig i bra fysisk form och inte stressa.

– Så jag tar det väldigt lugnt och chillar runt mest ha ha, säger Magdalena Andersson med ett skratt.

Läs hela intervjun med statsministern i Femina här.
Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen