MAGDALENA ANDERSSON: Saknar grannens hund och går 10 000 steg

2022 07 02

– Jag saknar grannarnas hundar. Varje gång är det en Golden retriever som kommer fram och hälsar.

Sveriges statsminister drömmer sig tillbaka till sin gamla bostad i Nacka och känner sig inte riktigt van vid att bo i Sagerska Palatset i Stockholm City.

Exklusiv intervju

Det framgår i en exklusiv intervju i magasinet Femina som träffat Magdalena Andersson i hennes nya bostad.

Hon berättar för magasinet att hon saknar sitt gamla hem. Men som statsminister är det Sagerska Palatset som gäller.

Byggnaden som även kallas för Sagerska Huset är sedan 1990-talet Sveriges statsministers officiella bostad.

Byggnaden ligger på Strömgatan 18 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset men inte i Gamla Stan eller Helgeandsholmen utan på andra sidan bron på Norrmalms södra udde.

Ville jobba på Konsum

Magdalena Andersson berättar för tidningen att hennes plan inte var att bli statsminister. Hon hade helt andra planer.

– Jag ville bli Konsumföreståndare, säger Magdalena Andersson till Femina.
– Ledare eller chef har jag nog alltid känt men en Konsumbutik kändes lagom och greppbart, säger hon.

Hon berättar även att hon länge jobbade några steg bakom tidigare statsministern Göran Persson vilket var en roll som hon trivdes med.

Hon hade inga planer på att få ministerposter men framtiden visade sig ha annat i sitt sköte för Magdalena Andersson som idag är Sveriges mäktigaste person tillika chef över regeringen.

10 000 steg per dag

Magdalena Andersson är mycket noga med hälsan och prioriterar tre olika saker för att hålla sig i form.
– Äta, sova och träna är avgörande, säger hon.

När det gäller den fysiska träningen så har hon noga koll på stegräknaren och vet precis hur många steg hon vill uppnå varje dag för att må bra.

– Jag måste gå 10 000 steg om dagen.

– Efter 10 000 steg sover du bättre, understryker statsministern.

Tar kvällspromenader

Om hon inte lyckats komma upp till 10 000 steg så ser hon till att ta en kvällspromenad.
Magdalena Andersson har tidigare gått ut ibland annat Malou Efter Tio på TV4 och berättat om sin pappa Göran som drabbades av Alzheimers.

– Han var väldigt närvarande i min uppväxt och vi umgicks mycket tillsammans. Han var precis som jag intresserad av både musik och sport.

– Så han körde mycket till träningar, tittade på tävlingar och lyssnade på konserter.

– Men sen kunde vi bara gå och fika och åka skidor tillsammans, berättade Magdalena Andersson i TV4.

Hon förklarade även hur familjen efter hand insåg att han drabbats av sjukdomen.

Tar det lugnt och chillar mest

Till Femina säger Magdalena Andersson att hon vet om att det är förhöjd risk att själv drabbas då det finns en viss ärftlighet men att frågan om Alzheimer inte var något som påverkade hennes beslut när hon fick frågan om hon ville bli statsminister.
– Däremot vet jag att det är bra att äta bra, hålla sig i bra fysisk form och inte stressa.

– Så jag tar det väldigt lugnt och chillar runt mest ha ha, säger Magdalena Andersson med ett skratt.

Läs hela intervjun med statsministern i Femina här.
Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen