MAGDALENA ANDERSSON: Saknar grannens hund och går 10 000 steg

2022 07 02

Sveriges statsminister drömmer sig tillbaka till sin gamla bostad i Nacka och känner sig inte riktigt van vid att bo i Sagerska Palatset i Stockholm City.

Exklusiv intervju

Det framgår i en exklusiv intervju i magasinet Femina som träffat Magdalena Andersson i hennes nya bostad.

Hon berättar för magasinet att hon saknar sitt gamla hem. Men som statsminister är det Sagerska Palatset som gäller.

Byggnaden som även kallas för Sagerska Huset är sedan 1990-talet Sveriges statsministers officiella bostad.

Byggnaden ligger på Strömgatan 18 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset men inte i Gamla Stan eller Helgeandsholmen utan på andra sidan bron på Norrmalms södra udde.

Ville jobba på Konsum

Magdalena Andersson berättar för tidningen att hennes plan inte var att bli statsminister. Hon hade helt andra planer.

– Jag ville bli Konsumföreståndare, säger Magdalena Andersson till Femina.
– Ledare eller chef har jag nog alltid känt men en Konsumbutik kändes lagom och greppbart, säger hon.

Hon berättar även att hon länge jobbade några steg bakom tidigare statsministern Göran Persson vilket var en roll som hon trivdes med.

Hon hade inga planer på att få ministerposter men framtiden visade sig ha annat i sitt sköte för Magdalena Andersson som idag är Sveriges mäktigaste person tillika chef över regeringen.

10 000 steg per dag

Magdalena Andersson är mycket noga med hälsan och prioriterar tre olika saker för att hålla sig i form.
– Äta, sova och träna är avgörande, säger hon.

När det gäller den fysiska träningen så har hon noga koll på stegräknaren och vet precis hur många steg hon vill uppnå varje dag för att må bra.

– Jag måste gå 10 000 steg om dagen.

– Efter 10 000 steg sover du bättre, understryker statsministern.

Tar kvällspromenader

Om hon inte lyckats komma upp till 10 000 steg så ser hon till att ta en kvällspromenad.
Magdalena Andersson har tidigare gått ut ibland annat Malou Efter Tio på TV4 och berättat om sin pappa Göran som drabbades av Alzheimers.

– Han var väldigt närvarande i min uppväxt och vi umgicks mycket tillsammans. Han var precis som jag intresserad av både musik och sport.

– Så han körde mycket till träningar, tittade på tävlingar och lyssnade på konserter.

– Men sen kunde vi bara gå och fika och åka skidor tillsammans, berättade Magdalena Andersson i TV4.

Hon förklarade även hur familjen efter hand insåg att han drabbats av sjukdomen.

Tar det lugnt och chillar mest

Till Femina säger Magdalena Andersson att hon vet om att det är förhöjd risk att själv drabbas då det finns en viss ärftlighet men att frågan om Alzheimer inte var något som påverkade hennes beslut när hon fick frågan om hon ville bli statsminister.
– Däremot vet jag att det är bra att äta bra, hålla sig i bra fysisk form och inte stressa.

– Så jag tar det väldigt lugnt och chillar runt mest ha ha, säger Magdalena Andersson med ett skratt.

Läs hela intervjun med statsministern i Femina här.
Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen