MAGDALENA ANDERSSON: Saknar grannens hund och går 10 000 steg

2022 07 02

– Jag saknar grannarnas hundar. Varje gång är det en Golden retriever som kommer fram och hälsar.

Sveriges statsminister drömmer sig tillbaka till sin gamla bostad i Nacka och känner sig inte riktigt van vid att bo i Sagerska Palatset i Stockholm City.

Exklusiv intervju

Det framgår i en exklusiv intervju i magasinet Femina som träffat Magdalena Andersson i hennes nya bostad.

Hon berättar för magasinet att hon saknar sitt gamla hem. Men som statsminister är det Sagerska Palatset som gäller.

Byggnaden som även kallas för Sagerska Huset är sedan 1990-talet Sveriges statsministers officiella bostad.

Byggnaden ligger på Strömgatan 18 i Stockholm, alldeles intill riksdagshuset men inte i Gamla Stan eller Helgeandsholmen utan på andra sidan bron på Norrmalms södra udde.

Ville jobba på Konsum

Magdalena Andersson berättar för tidningen att hennes plan inte var att bli statsminister. Hon hade helt andra planer.

– Jag ville bli Konsumföreståndare, säger Magdalena Andersson till Femina.
– Ledare eller chef har jag nog alltid känt men en Konsumbutik kändes lagom och greppbart, säger hon.

Hon berättar även att hon länge jobbade några steg bakom tidigare statsministern Göran Persson vilket var en roll som hon trivdes med.

Hon hade inga planer på att få ministerposter men framtiden visade sig ha annat i sitt sköte för Magdalena Andersson som idag är Sveriges mäktigaste person tillika chef över regeringen.

10 000 steg per dag

Magdalena Andersson är mycket noga med hälsan och prioriterar tre olika saker för att hålla sig i form.
– Äta, sova och träna är avgörande, säger hon.

När det gäller den fysiska träningen så har hon noga koll på stegräknaren och vet precis hur många steg hon vill uppnå varje dag för att må bra.

– Jag måste gå 10 000 steg om dagen.

– Efter 10 000 steg sover du bättre, understryker statsministern.

Tar kvällspromenader

Om hon inte lyckats komma upp till 10 000 steg så ser hon till att ta en kvällspromenad.
Magdalena Andersson har tidigare gått ut ibland annat Malou Efter Tio på TV4 och berättat om sin pappa Göran som drabbades av Alzheimers.

– Han var väldigt närvarande i min uppväxt och vi umgicks mycket tillsammans. Han var precis som jag intresserad av både musik och sport.

– Så han körde mycket till träningar, tittade på tävlingar och lyssnade på konserter.

– Men sen kunde vi bara gå och fika och åka skidor tillsammans, berättade Magdalena Andersson i TV4.

Hon förklarade även hur familjen efter hand insåg att han drabbats av sjukdomen.

Tar det lugnt och chillar mest

Till Femina säger Magdalena Andersson att hon vet om att det är förhöjd risk att själv drabbas då det finns en viss ärftlighet men att frågan om Alzheimer inte var något som påverkade hennes beslut när hon fick frågan om hon ville bli statsminister.
– Däremot vet jag att det är bra att äta bra, hålla sig i bra fysisk form och inte stressa.

– Så jag tar det väldigt lugnt och chillar runt mest ha ha, säger Magdalena Andersson med ett skratt.

Läs hela intervjun med statsministern i Femina här.
Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen