Många fördelar med att ta dos 3 av vaccinet

2021 11 15

Intresset för att få den tredje vaccindosen rapporteras vara stort på många håll i Sverige och effekten av den tredje sprutan är väldigt positiv.

Den tredje dosen av coronavaccinet ger rejält högre koncentration av antikroppar jämfört med den två första doserna och Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, förklarar att det innebär stora fördelar i kampen mot den otäcka smittan.

Tre gånger så högt

– Ju högre antikroppsnivåer man har, desto större skydd har man mot att överhuvudtaget bli infekterad, säger han till Expressen som granskat statistik från Pfizers utredningsrapport.

Den tredje dosen ger en koncentration på hela 2 476 titerenheter antikroppar jämfört med 754 efter den andra dosen.

Minskar riskerna

Professor Matti Sällberg förklarar fördelarna med de höga antikroppsnivåerna som man får av tredje dosen.

– Höga nivåer av antikroppar minskar risken för att vi ska bli infekterade. De höga nivåerna är också ett tecken på att man har ett immunsvar som är kraftigt aktiverat och som då sannolikt räcker betydligt längre, säger Sällberg till Expressen.

Har redan sett positiva effekter

Även Dalarnas smittskyddsläkare Anders Lindblom är klart positiv till att ta tredje dosen.

– Immuniteten avtar successivt så det är bra med påfyllnadsdoser. Vi har sett bra effekter för de som redan fått en tredje dos vaccin, säger han till SVT.

Aktuella grupper

Folkhälsomyndigheten kortade nyligen tidsintervallet mellan dos 2 och 3 för personer som är 65 år och äldre. Tidigare skulle det gå minst 6 månader efter dos 2 men nu räcker det med 5 månader.

Dos 3 ges nu till följande grupper enligt Folkhälsomyndighetens webbsida:

▪Personer som är över 65

▪Personer med hemsjukvård

▪Personer med hemtjänst

▪Personer som bor på särskilt boende för äldre, så kallat SÄBO

▪Personal på SÄBO, hemsjukvård och hemtjänst

Halv dos för Moderna

För de som får Pfizer så gäller en hel dos men de som får Moderna ska bara ha en halv dos.

– Modernas vaccin innehåller mer verksam substans, mRNA, än Pfizers vaccin, vilket kan ge en mer kraftfull påverkan på immunförsvaret. Folkhälsomyndigheten rekommenderar regionerna i Sverige att ge en halv dos av Modernas vaccin till dem som vaccineras med påfyllnadsdos, meddelar Folkhälsomyndigheten på sin webbsida.

Starkt skydd

Matti Sällberg förklarar i Expressen att skyddet mot allvarlig sjukdom ligger på 80 – 90 % efter sex månader och att ett annat starkt argument för att ta den tredje dosen är att man hjälper till att bromsa smittspridningen.

– Att bromsa smittspridningen görs genom att ha så höga antikroppsnivåer som möjligt och en tredje dos kommer ytterst troligt att ge väldigt höga antikroppsnivåer, säger Sällberg.


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen