Många fördelar med att ta dos 3 av vaccinet

2021 11 15

Intresset för att få den tredje vaccindosen rapporteras vara stort på många håll i Sverige och effekten av den tredje sprutan är väldigt positiv.

Den tredje dosen av coronavaccinet ger rejält högre koncentration av antikroppar jämfört med den två första doserna och Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, förklarar att det innebär stora fördelar i kampen mot den otäcka smittan.

Tre gånger så högt

– Ju högre antikroppsnivåer man har, desto större skydd har man mot att överhuvudtaget bli infekterad, säger han till Expressen som granskat statistik från Pfizers utredningsrapport.

Den tredje dosen ger en koncentration på hela 2 476 titerenheter antikroppar jämfört med 754 efter den andra dosen.

Minskar riskerna

Professor Matti Sällberg förklarar fördelarna med de höga antikroppsnivåerna som man får av tredje dosen.

– Höga nivåer av antikroppar minskar risken för att vi ska bli infekterade. De höga nivåerna är också ett tecken på att man har ett immunsvar som är kraftigt aktiverat och som då sannolikt räcker betydligt längre, säger Sällberg till Expressen.

Har redan sett positiva effekter

Även Dalarnas smittskyddsläkare Anders Lindblom är klart positiv till att ta tredje dosen.

– Immuniteten avtar successivt så det är bra med påfyllnadsdoser. Vi har sett bra effekter för de som redan fått en tredje dos vaccin, säger han till SVT.

Aktuella grupper

Folkhälsomyndigheten kortade nyligen tidsintervallet mellan dos 2 och 3 för personer som är 65 år och äldre. Tidigare skulle det gå minst 6 månader efter dos 2 men nu räcker det med 5 månader.

Dos 3 ges nu till följande grupper enligt Folkhälsomyndighetens webbsida:

▪Personer som är över 65

▪Personer med hemsjukvård

▪Personer med hemtjänst

▪Personer som bor på särskilt boende för äldre, så kallat SÄBO

▪Personal på SÄBO, hemsjukvård och hemtjänst

Halv dos för Moderna

För de som får Pfizer så gäller en hel dos men de som får Moderna ska bara ha en halv dos.

– Modernas vaccin innehåller mer verksam substans, mRNA, än Pfizers vaccin, vilket kan ge en mer kraftfull påverkan på immunförsvaret. Folkhälsomyndigheten rekommenderar regionerna i Sverige att ge en halv dos av Modernas vaccin till dem som vaccineras med påfyllnadsdos, meddelar Folkhälsomyndigheten på sin webbsida.

Starkt skydd

Matti Sällberg förklarar i Expressen att skyddet mot allvarlig sjukdom ligger på 80 – 90 % efter sex månader och att ett annat starkt argument för att ta den tredje dosen är att man hjälper till att bromsa smittspridningen.

– Att bromsa smittspridningen görs genom att ha så höga antikroppsnivåer som möjligt och en tredje dos kommer ytterst troligt att ge väldigt höga antikroppsnivåer, säger Sällberg.


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen