Många fördelar med att ta dos 3 av vaccinet

2021 11 15

Intresset för att få den tredje vaccindosen rapporteras vara stort på många håll i Sverige och effekten av den tredje sprutan är väldigt positiv.

Den tredje dosen av coronavaccinet ger rejält högre koncentration av antikroppar jämfört med den två första doserna och Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, förklarar att det innebär stora fördelar i kampen mot den otäcka smittan.

Tre gånger så högt

– Ju högre antikroppsnivåer man har, desto större skydd har man mot att överhuvudtaget bli infekterad, säger han till Expressen som granskat statistik från Pfizers utredningsrapport.

Den tredje dosen ger en koncentration på hela 2 476 titerenheter antikroppar jämfört med 754 efter den andra dosen.

Minskar riskerna

Professor Matti Sällberg förklarar fördelarna med de höga antikroppsnivåerna som man får av tredje dosen.

– Höga nivåer av antikroppar minskar risken för att vi ska bli infekterade. De höga nivåerna är också ett tecken på att man har ett immunsvar som är kraftigt aktiverat och som då sannolikt räcker betydligt längre, säger Sällberg till Expressen.

Har redan sett positiva effekter

Även Dalarnas smittskyddsläkare Anders Lindblom är klart positiv till att ta tredje dosen.

– Immuniteten avtar successivt så det är bra med påfyllnadsdoser. Vi har sett bra effekter för de som redan fått en tredje dos vaccin, säger han till SVT.

Aktuella grupper

Folkhälsomyndigheten kortade nyligen tidsintervallet mellan dos 2 och 3 för personer som är 65 år och äldre. Tidigare skulle det gå minst 6 månader efter dos 2 men nu räcker det med 5 månader.

Dos 3 ges nu till följande grupper enligt Folkhälsomyndighetens webbsida:

▪Personer som är över 65

▪Personer med hemsjukvård

▪Personer med hemtjänst

▪Personer som bor på särskilt boende för äldre, så kallat SÄBO

▪Personal på SÄBO, hemsjukvård och hemtjänst

Halv dos för Moderna

För de som får Pfizer så gäller en hel dos men de som får Moderna ska bara ha en halv dos.

– Modernas vaccin innehåller mer verksam substans, mRNA, än Pfizers vaccin, vilket kan ge en mer kraftfull påverkan på immunförsvaret. Folkhälsomyndigheten rekommenderar regionerna i Sverige att ge en halv dos av Modernas vaccin till dem som vaccineras med påfyllnadsdos, meddelar Folkhälsomyndigheten på sin webbsida.

Starkt skydd

Matti Sällberg förklarar i Expressen att skyddet mot allvarlig sjukdom ligger på 80 – 90 % efter sex månader och att ett annat starkt argument för att ta den tredje dosen är att man hjälper till att bromsa smittspridningen.

– Att bromsa smittspridningen görs genom att ha så höga antikroppsnivåer som möjligt och en tredje dos kommer ytterst troligt att ge väldigt höga antikroppsnivåer, säger Sällberg.


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen