Många platser på polisskolan gapar tomma – Rikspolischefen bekymrad

2022 01 12

Försöken att få 1 000 nya elever att utbilda sig till polis varje termin har misslyckats – igen.

I höstas saknades det 100 personer och när vårterminen nu har startat ser siffrorna ännu sämre ut

Summering av antalet polisstudenter

Det framgår när antalet polisstudenter summeras på landets olika polisutbildningar i samband med att skolorna nu dragit igång igen.

För att uppnå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda till 2025 behöver 1 000 nya personer utbilda sig till polis varje termin betonar Anders Thornberg vid rikskonferensen Folk och Försvar.

Saknas flera hundra studenter

När höstterminen inleddes 2021 nådde man bara upp till 900 nya studenter och nu i vår är det ännu värre siffror. Inte mer än 650 – 700 personer har börjat på polisutbildningen vilken innebär att det saknas omkring 300 – 350 studenter för att klara målen rapporterar SvD.

Totalt finns det 1 020 studieplatser vid Sveriges polisutbildningar.

Försöker öka antalet poliser

Rikspolischefen förklarar dock för TT att man har flera alternativa metoder för att öka antalet poliser.

- Specialutbildningar för civilanställda med akademisk utbildning som redan i dag jobbar inom polisen. På betald arbetstid får de möjlighet att utbilda sig till polis under 12 månaders tid istället för 2,5 år.

- Specialutbildning för civilanställda utan akademisk utbildning. Utbildningen är på 2,5 år men endast på halvtid.

- Satsningar på att öka möjligheten att läsa polisutbildningen på distans.

- Överväger om man kan fördela om utbildningsplatserna då det är fler som söker till polisskolorna i Borås och Stockholm jämfört med till exempel Umeå.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen.

Foto: Polisen


23 november 2025

JUST NU: Miljonsatsar på ny svensk tv-kanal

2025 11 21

En ny tv-kanal ska utmana SVT.

Public service-kanaler som SVT väcker ibland hård kritik för sin journalistik, inte minst från högerhåll.

Nu meddelar en politisk profil att han storsatsar på en ny kanal som ska utmana public service.

Satsar på ny kanal

Högerdebattören och youtubern Henrik Jönsson storsatsar på en ny kanal, rapporterar Expressen.

Kanalen heter ”100 procent” och ska bli en alternativ tv-kanal med opinionsbildning och underhållning ur ett högerperspektiv.

Fem investerare har gått in med ”många miljoner” i satsningen, uppger Henrik Jönsson.

Man har en stor studio i närheten av SVT och har investerat i robotkameror, modulär inredning och egen redaktion bestående av cirka tio personer.

Även om kanalen är partipolitiskt oberoende kommer den att stödja högersidan i valet 2026.

– Jag kan inte tala för alla här men jag personligen tycker att det vore betydligt mindre dåligt om högern kunde sitta kvar vid regeringsmakten än att vi får en dystopisk rödgrön regering igen, säger Henrik Jönsson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Har tiotusentals ägare - bolag kan försvinna från börsen

Framstående profiler

En rad framstående högerprofiler uppges ha knutits till projektet. Bland dessa finns Moderaternas tidigare riksdagsledamot Hanif Bali, som ska leda en gameshow.

Komikern Viktor Klemming har också anslutet sig och ska leda ett fredagsprogram. Även Jan Emanuel och komikern Aron Flam kopplas till projektet.

Istället för betalvägg ska kanalen ha en ”frivillig public service”-avgift på 1 249 kronor.

Henrik Jönsson menar att kanalen kan utmana SVT, trots en betydligt lägre budget.

– Vår output här kommer inte att gå att skilja från någonting som de gör på public service förutom att vi opererar på en fraktion av deras budget. För att vi är entreprenörer och kan få varje krona att räcka längre, säger Henrik Jönsson till tidningen.

Kanalen har premiär på måndag med en intervju med ministern Anna Tenje (M).

Hård kritik mot public service

Henrik Jönsson har ofta riktat hård kritik mot traditionella medier, särskilt mot SVT, där han själv blivit utfrågad i programmet ”30 minuter”.

Jönsson menar att partiskhet bland journalister i skattefinansierade medier hotar trovärdigheten.

Han var bland annat kritisk när journalister från bland annat SVT skrev under ett upprop rörande kriget mellan Hamas och Israel.

– Omdömeslösheten hos de public service-journalister som signerat uppropet är inte heller ett enstaka misstag, utan ett återkommande fenomen, skrev Henrik Jönsson i en debattartikel i GP tidigare i år.

Opinionsbildande journalistik är bra, men om man samtidigt aspirerar på neutralitet blir det fel, menar han.

LÄS OCKSÅ: "Aktiverar beredskapsplan" - tung konkurs i Sverige

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen


”Witkoff behöver träffa en psykiater”

2025 11 21

Högt uppsatta EU-politiker svär och förbannar Steve Witkoff.

En ny detalj ur den amerikansk-ryska fredsplanen får nu europeiska politiker att rasa mot USA:s sändebud Steve Witkoff.

EU-tjänstemän har i månader försökt göra det möjligt att använda frysta ryska tillgångar till ett lån för att stödja Ukrainas försvar.

Men nu vill istället USA ha del av pengarna – vilket får EU-politiker att håna och förolämpa Steve Witkoff.

”USA får 50 procent av vinsten”

EU-tjänstemän har försökt hitta sätt att använda 140 miljarder euro i frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, men frågan är mycket känslig.

Ukraina riskerar att få slut på pengar i början av nästa år.

Men i USA:s nya fredsplan, som innehåller 28 punkter, lägger man istället fram en annan idé om de frysta ryska tillgångarna.

Enligt USA:s förslag ska 100 miljarder dollar av de frysta pengarna ska ”investeras i USA-ledda insatser för Ukrainas återuppbyggnad och investeringar”.

– USA kommer att få 50 procent av vinsten från denna verksamhet, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Förslaget gör europeiska politiker och tjänstemän ursinniga, flera svär och hånar Witkoff, enligt tidningen. Inte minst med tanke på hur länge man har jobbat på att hitta en lösning för de frysta tillgångarna.

LÄS OCKSÅ: Krym under attack - rysk militärhelikopter utslagen

”Behöver träffa psykiater”

Det nya förslaget sätter käppar i hjulen för Europas planer, och minskar sannolikheten att de 27 EU-länderna godkänner förslaget om att använda de frysta tillgångarna till att ge Ukraina ett lån.

Witkoffs idé är ”naturligtvis skandalös”, säger en fransk före detta tjänsteman till tidningen.

– Européerna utmattar sig själva för att försöka hitta en hållbar lösning för att använda tillgångarna till ukrainarnas fördel och Trump vill tjäna pengar på dem, säger tjänstemannen, enligt tidningen.

En högt uppsatt EU-politiker går ännu längre.

– Witkoff behöver träffa en psykiater, säger politikern, som inte namnges av tidningen.

De frysta ryska tillgångarna finns i Belgien, som dock har varit tveksamma till att använda pengarna på det sätt som EU föreslår.

LÄS OCKSÅ: Rykten exploderar - USA:s sändebud raderar inlägg omedelbart

Foto: The White House, Wikimedia 

Text: Redkationen