Många platser på polisskolan gapar tomma – Rikspolischefen bekymrad

2022 01 12

Försöken att få 1 000 nya elever att utbilda sig till polis varje termin har misslyckats – igen.

I höstas saknades det 100 personer och när vårterminen nu har startat ser siffrorna ännu sämre ut

Summering av antalet polisstudenter

Det framgår när antalet polisstudenter summeras på landets olika polisutbildningar i samband med att skolorna nu dragit igång igen.

För att uppnå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda till 2025 behöver 1 000 nya personer utbilda sig till polis varje termin betonar Anders Thornberg vid rikskonferensen Folk och Försvar.

Saknas flera hundra studenter

När höstterminen inleddes 2021 nådde man bara upp till 900 nya studenter och nu i vår är det ännu värre siffror. Inte mer än 650 – 700 personer har börjat på polisutbildningen vilken innebär att det saknas omkring 300 – 350 studenter för att klara målen rapporterar SvD.

Totalt finns det 1 020 studieplatser vid Sveriges polisutbildningar.

Försöker öka antalet poliser

Rikspolischefen förklarar dock för TT att man har flera alternativa metoder för att öka antalet poliser.

- Specialutbildningar för civilanställda med akademisk utbildning som redan i dag jobbar inom polisen. På betald arbetstid får de möjlighet att utbilda sig till polis under 12 månaders tid istället för 2,5 år.

- Specialutbildning för civilanställda utan akademisk utbildning. Utbildningen är på 2,5 år men endast på halvtid.

- Satsningar på att öka möjligheten att läsa polisutbildningen på distans.

- Överväger om man kan fördela om utbildningsplatserna då det är fler som söker till polisskolorna i Borås och Stockholm jämfört med till exempel Umeå.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen.

Foto: Polisen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

02dec25

Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen