Många platser på polisskolan gapar tomma – Rikspolischefen bekymrad

2022 01 12

Försöken att få 1 000 nya elever att utbilda sig till polis varje termin har misslyckats – igen.

I höstas saknades det 100 personer och när vårterminen nu har startat ser siffrorna ännu sämre ut

Summering av antalet polisstudenter

Det framgår när antalet polisstudenter summeras på landets olika polisutbildningar i samband med att skolorna nu dragit igång igen.

För att uppnå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda till 2025 behöver 1 000 nya personer utbilda sig till polis varje termin betonar Anders Thornberg vid rikskonferensen Folk och Försvar.

Saknas flera hundra studenter

När höstterminen inleddes 2021 nådde man bara upp till 900 nya studenter och nu i vår är det ännu värre siffror. Inte mer än 650 – 700 personer har börjat på polisutbildningen vilken innebär att det saknas omkring 300 – 350 studenter för att klara målen rapporterar SvD.

Totalt finns det 1 020 studieplatser vid Sveriges polisutbildningar.

Försöker öka antalet poliser

Rikspolischefen förklarar dock för TT att man har flera alternativa metoder för att öka antalet poliser.

- Specialutbildningar för civilanställda med akademisk utbildning som redan i dag jobbar inom polisen. På betald arbetstid får de möjlighet att utbilda sig till polis under 12 månaders tid istället för 2,5 år.

- Specialutbildning för civilanställda utan akademisk utbildning. Utbildningen är på 2,5 år men endast på halvtid.

- Satsningar på att öka möjligheten att läsa polisutbildningen på distans.

- Överväger om man kan fördela om utbildningsplatserna då det är fler som söker till polisskolorna i Borås och Stockholm jämfört med till exempel Umeå.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen.

Foto: Polisen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen