Många platser på polisskolan gapar tomma – Rikspolischefen bekymrad

2022 01 12

Försöken att få 1 000 nya elever att utbilda sig till polis varje termin har misslyckats – igen.

I höstas saknades det 100 personer och när vårterminen nu har startat ser siffrorna ännu sämre ut

Summering av antalet polisstudenter

Det framgår när antalet polisstudenter summeras på landets olika polisutbildningar i samband med att skolorna nu dragit igång igen.

För att uppnå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda till 2025 behöver 1 000 nya personer utbilda sig till polis varje termin betonar Anders Thornberg vid rikskonferensen Folk och Försvar.

Saknas flera hundra studenter

När höstterminen inleddes 2021 nådde man bara upp till 900 nya studenter och nu i vår är det ännu värre siffror. Inte mer än 650 – 700 personer har börjat på polisutbildningen vilken innebär att det saknas omkring 300 – 350 studenter för att klara målen rapporterar SvD.

Totalt finns det 1 020 studieplatser vid Sveriges polisutbildningar.

Försöker öka antalet poliser

Rikspolischefen förklarar dock för TT att man har flera alternativa metoder för att öka antalet poliser.

- Specialutbildningar för civilanställda med akademisk utbildning som redan i dag jobbar inom polisen. På betald arbetstid får de möjlighet att utbilda sig till polis under 12 månaders tid istället för 2,5 år.

- Specialutbildning för civilanställda utan akademisk utbildning. Utbildningen är på 2,5 år men endast på halvtid.

- Satsningar på att öka möjligheten att läsa polisutbildningen på distans.

- Överväger om man kan fördela om utbildningsplatserna då det är fler som söker till polisskolorna i Borås och Stockholm jämfört med till exempel Umeå.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

Malmö

Växjö

Borås

Stockholm

Umeå

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen.

Foto: Polisen

LIVSMEDELSVERKET: Ät 40 procent mer av detta – många vet inte om det

2025 11 21

Livsmedelsverket går ut med en kostuppmaning som många missar.

När vi åldras förändras kroppens behov av näringsämnen.

Och när man har passerat 65 år är det extra viktigt att få i sig mycket protein.

– Proteinets och kostens roll för hälsosamt åldrande är helt avgörande. När vi åldras tappar vi naturligt muskelmassa och om man dessutom börjar äta mindre så går kroppen in och bryter ner de muskler man har, säger Livsmedelsverkets handläggare Susanna Kugelberg, till SR.

Låg kunskap

Kunskapen kring kostens betydelse för hälsan är generellt låg, visar en färsk undersökning.

Och enligt Livsmedelsverkets uppmaning bör man efter 65 års ålder öka sitt proteinintag med uppemot 40 procent för att motverka att musklerna försvagas.

– Det vi ser är att kunskapen om proteinets betydelse är ganska låg så när vi frågar äldre hur man anser att man bör äta efter 65 års ålder så är det endast sex procent som spontant nämner protein, säger Susanne Kugelberg.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Studien visar

Den nya undersökningen är gjord av Livsmedelsverket i samarbete med Novus.

Den visar att:

- Nära fyra av tio har ändrat sina matvanor i samband med sin pension. Sex av tio uppger att de inte gjorde det.

- Den främsta orsaken varför man ändrade sina matvanor i samband med pensionen var de förändrade rutinerna kring mat följt av mer tid.

- Två av tio tror det är bra att äta frukt och grönt när man är 65 år eller äldre, något färre uppger att de tror på en varierad kost och nyttan kring att äta regelbundet.

- Nära tre av tio har god kännedom kring de särskilda kostråd som finns om vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. Något fler uppger att de aldrig har hört talas om några särskilda kostråd.

- Av de som känner till de särskilda kostråden uppger hälften att man bör äta frukt och grönt, följt av protein och allsidig och varierad kost.

- Fyra av tio kan tänka sig att använda Google eller AI för att ta reda på vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. En av fyra hellre skulle vända sig till vården, till exempel vårdcentralen.

Källa: Livsmedelsverket

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen