Många platser på polisskolan gapar tomma – Rikspolischefen bekymrad

2022 01 12

Försöken att få 1 000 nya elever att utbilda sig till polis varje termin har misslyckats – igen.

I höstas saknades det 100 personer och när vårterminen nu har startat ser siffrorna ännu sämre ut

Summering av antalet polisstudenter

Det framgår när antalet polisstudenter summeras på landets olika polisutbildningar i samband med att skolorna nu dragit igång igen.

För att uppnå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda till 2025 behöver 1 000 nya personer utbilda sig till polis varje termin betonar Anders Thornberg vid rikskonferensen Folk och Försvar.

Saknas flera hundra studenter

När höstterminen inleddes 2021 nådde man bara upp till 900 nya studenter och nu i vår är det ännu värre siffror. Inte mer än 650 – 700 personer har börjat på polisutbildningen vilken innebär att det saknas omkring 300 – 350 studenter för att klara målen rapporterar SvD.

Totalt finns det 1 020 studieplatser vid Sveriges polisutbildningar.

Försöker öka antalet poliser

Rikspolischefen förklarar dock för TT att man har flera alternativa metoder för att öka antalet poliser.

- Specialutbildningar för civilanställda med akademisk utbildning som redan i dag jobbar inom polisen. På betald arbetstid får de möjlighet att utbilda sig till polis under 12 månaders tid istället för 2,5 år.

- Specialutbildning för civilanställda utan akademisk utbildning. Utbildningen är på 2,5 år men endast på halvtid.

- Satsningar på att öka möjligheten att läsa polisutbildningen på distans.

- Överväger om man kan fördela om utbildningsplatserna då det är fler som söker till polisskolorna i Borås och Stockholm jämfört med till exempel Umeå.

Vid fem skolor

Polisutbildningen finns vid fem lärosäten i Sverige och de elever som antas kan studera både på plats vid skolorna och på distans. Här ligger de fem skolorna:

▪Malmö

▪Växjö

▪Borås

▪Stockholm

▪Umeå

Omväxlande jobb

Polisutbildningen är fem terminer som omfattar heltidsstudier och sex månaders betald aspirantutbildning.

– Som polis arbetar du med att förebygga, förhindra och utreda brott. Du hjälper och skyddar människor samt bidrar till att skapa ett tryggt samhälle. Det är ett omväxlande jobb med höga krav på bred kompetens. I polisutbildningen varvas därför teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning som exempelvis taktik, självskydd och vapenhantering. Du kommer mötas av utmaningar som stärker såväl din fysiska som psykiska förmåga och utvecklar dig som person, berättar polisen på sin webbsida.

Man får polisexamen

– Du kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier, ger samma kompetens och är studiemedelsberättigade. Efter avslutad och godkänd utbildning får du en polisexamen med behörighet att söka anställning som polis, uppger polisen.

Foto: Polisen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen