Många struntar i viktigt förbud – kan få böter: “Är folk inte läskunniga?”

2024 08 27

Alldeles för många människor struntar i ett av polisens absolut viktigaste förbud.

Trotsandet har nu fått polisen i Linköping att ryta ifrån på skarpen.

Man syftar på att folk tar sig friheten att klampa in på avspärrade områden som används av polisen för att utreda brott.

Vid flera tillfällen när jag och kollegor har bevakat avspärrningar struntar människor i att platsen är TYDLIGT avspärrad, framhåller Polisen Linköping på sociala medier.

"Vill inte jäklas med er"

Myndigheten tillägger:

– En del väljer att gå förbi eller under banden och går i vissa fall rakt in på en brottsplats. Avspärrningar finns av en anledning, inte för att vi vill jäklas med er! 

– Vi förstår att det kan vara frustrerande ibland men snälla tänk ett steg till.

Polisen talar om att det är många som motiverar lagbrottet med att man “ska bara…”, “måste bara…”, “vill bara…” eller “orkar inte gå runt…”.

Helt oacceptabelt, enligt polisen.

– Vid en händelse kan det ibland vara bättre att spärra av ett lite större område först för att sedan kunna minska avspärrningen. Det kan exempelvis vara för att inte riskera att tredje person skadas, att viktiga spår förstörs eller helt enkelt för att vi och annan blåljuspersonal ska kunna jobba ostört på platsen.

– För varje person som går in innanför avspärrningen krävs det resurs att få bort eller hindra personen och fokus och tid tas från ovan nämnda spårsäkring, fånga upp vittnen och kommunicera viktiga signalement med mera.

"Är folk inte läskunniga?"

Många stöttar Linköpingspolisens uppläxning. I kommentarsfältet på Facebook hyllas inlägget och användare beklagar sig över problemet.

– Är folk inte läskunniga!! skriver en person.

– Folk har ingen respekt eller inget förstånd längre.

– Grip dom och sätt dom ett dygn i häkte, dom lär inte gå in där en gång till, skriver andra.

Böter eller fängelse i högst ett år

Överträdelse av myndighets bud, det vill säga att kliva in på ett avspärrat område, är ett brott.

Det kan ge böter eller till och med fängelse i upp till ett år.

Så här säger lagen om förbudet:

 ”Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år.”

Källa: Brottsbalken 17 kap 13 §

Foto: Polisen Göteborg

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen