Mängder av bilister begår samma misstag inför besiktningen

2025 01 28

Många bilister begår samma misstag inför bilbesiktningen, vilket kan leda till anmärkningar och extra avgifter.

I Sverige måste alla registrerade fordon besiktas med jämna mellanrum, annars riskerar man att få körförbud på sin bil.

Men många bilägare gör missar inför besiktningen.

Ofta hittas fel som bilägaren själv hade kunnat upptäcka, menar en besiktningstekniker.

Lätt att missa

Många saker är lätta att missa när man kontrollerar sin bil inför en besiktning.

Extra vanligt är att man missar mindre belysningsanordningar, rapporterar SR. Men även andra småsaker missas ofta.

– Parkeringsljus, nummerskyltsbelysning, lätt att missa. Varningstriangeln – ”oj, den ligger i garaget”, brukar det heta. Det är ju såna här jätteenkla grejer för kunden att kolla, säger besiktningsteknikern Joakim från Besikta i Nyköping, till radiokanalen.

Sådana missar leder till att man får en reparationsanmärkning.

Det innebär att man riskerar att få ett föreläggande om ny besiktning – om man stoppas i en poliskontroll eller om man inte åtgärdar felet före nästa besiktning, enligt radiokanalen.

Flera saker att tänka på

Det är viktigt att gå igenom sin bil noga innan man kommer till besiktningen.

På så vis kan man slippa anmärkningar och eventuella extrakostnader.

Företaget Besikta tipsar bland annat om att det är viktigt att kontrollera vindrutetorkare och spolare, samt fylla på med spolarvätska.

Man bör också kontrollera tutan, blinkers, belysning och skyltlyktan för registreringsskylten.

Andra saker som man bör kontrollera är däcken, som ska ha ett mönsterdjup på minst 1,6 m.m. Kolla även backspeglarna, bilbälten och varningstriangeln, uppmanar företaget på sin hemsida. Och gastanken om fordonet är gasdrivet.

Försöker slippa anmärkning

Man bör också kolla så att motorhuven och dörrarna fungerar som de ska. Om man har en löstagbar dragkrok ska man ta med den också, enligt företaget.

Det är mycket småsaker att tänka på för att slippa anmärkningar och onödiga kostnader.

På bilbesiktningen är det inte ovanligt att bilens ägare försöker slippa anmärkningar genom att börja diskutera med besiktningsteknikern.

– Ja, en del tycker ju att det är bara en lampa, eller sprickan i rutan sitter inte i siktfältet… Men nu är det ju så att det är ju jag som bedömer, och vi har ju våra mått att gå på, säger Joakim på Besikta till radiokanalen.

Foto: A. King

Text: Redaktionen

10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen