Mängder av populär öl tvingas byta smak

2023 09 15

Bryggerier från ett av världens största ölländer kommer att behöva ändra sina recept.

Många skulle hävda att det är Tyskland som är det ledande landet när det gäller öl.

Det är bland annat där folkfesten “oktoberfest” har sitt ursprung – ett arrangemang som idag anses som ett av världens största arrangemang.

En hel del tysk öl dricks även i Sverige.

Antingen i form att man beger sig till BorderShop och köper på sig flak inför stora fester – eller att man konsumerar något av alla 137 tyska ölmärken som finns att köpa hos Systembolaget.

Behöver byta smak

Men i framtiden kan den tyska ölen komma att få en ny smak, rapporterar The New York Times.

Anledningen är att det börjar bli brist på den humlesort som lägger grund för den karakteristiska ölsmaken.

Klimatförändringar i form av torka är det främsta hotet och utgör en stor utmaning för bönderna.

Inte blir det heller bättre av att bryggerier och kunder sätter hård press när de vägrar att acceptera nya former av humle som är mer motståndskraftig mot torrt klimat.

– Öldrickare vill ha sin speciella smak i sin favoritöl, säger Peter Hintermeier, vd för BarthHaas i Nürnberg som är världens största humlehandlare, till den amerikanska tidningen.

– Och därför är också våra kunder och bryggerier mycket oroliga. För de vill möta smakkraven som kunderna ställer. Därför är de väldigt rädda för att ändra smaken.

Har inget val

Snart har bryggerierna dock inget val.

Det menar Sebastian Gresset, som leder humleodlingen för Bayerns statliga forskningscenter för jordbruk.

Enligt den tyska forskaren måste bryggerierna nu börja ta ett ansvar – och det kommer att tvinga dem att börja anpassa sina recept.

– Klimatet förändras, men konsumenterna efterfrågar fortfarande sorter som är hundratals år gamla, säger Sebastian Gresset till The New York Times.

Speciell kultur

Den tyska ölkulturen skiljer sig markant från den i Sverige.

Så menar i alla fall handbollsspelaren och guldhjälten Staffan Olsson, som spenderade 13 år av karriären i just landet som grundade oktoberfest.

– Ölkulturen i Tyskland är, och var, en helt annan än det som vi har, och hade, i Sverige, framhåller han i tidningen Café.

Exakt hur smakförändringarna kommer att påverka ölkulturen i Tyskland och länder som konsumerar tysk öl återstår att se.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen