Mängder av populär öl tvingas byta smak

2023 09 15

Många skulle hävda att det är Tyskland som är det ledande landet när det gäller öl.

Det är bland annat där folkfesten “oktoberfest” har sitt ursprung – ett arrangemang som idag anses som ett av världens största arrangemang.

En hel del tysk öl dricks även i Sverige.

Antingen i form att man beger sig till BorderShop och köper på sig flak inför stora fester – eller att man konsumerar något av alla 137 tyska ölmärken som finns att köpa hos Systembolaget.

Behöver byta smak

Men i framtiden kan den tyska ölen komma att få en ny smak, rapporterar The New York Times.

Anledningen är att det börjar bli brist på den humlesort som lägger grund för den karakteristiska ölsmaken.

Klimatförändringar i form av torka är det främsta hotet och utgör en stor utmaning för bönderna.

Inte blir det heller bättre av att bryggerier och kunder sätter hård press när de vägrar att acceptera nya former av humle som är mer motståndskraftig mot torrt klimat.

– Öldrickare vill ha sin speciella smak i sin favoritöl, säger Peter Hintermeier, vd för BarthHaas i Nürnberg som är världens största humlehandlare, till den amerikanska tidningen.

– Och därför är också våra kunder och bryggerier mycket oroliga. För de vill möta smakkraven som kunderna ställer. Därför är de väldigt rädda för att ändra smaken.

Har inget val

Snart har bryggerierna dock inget val.

Det menar Sebastian Gresset, som leder humleodlingen för Bayerns statliga forskningscenter för jordbruk.

Enligt den tyska forskaren måste bryggerierna nu börja ta ett ansvar – och det kommer att tvinga dem att börja anpassa sina recept.

– Klimatet förändras, men konsumenterna efterfrågar fortfarande sorter som är hundratals år gamla, säger Sebastian Gresset till The New York Times.

Speciell kultur

Den tyska ölkulturen skiljer sig markant från den i Sverige.

Så menar i alla fall handbollsspelaren och guldhjälten Staffan Olsson, som spenderade 13 år av karriären i just landet som grundade oktoberfest.

– Ölkulturen i Tyskland är, och var, en helt annan än det som vi har, och hade, i Sverige, framhåller han i tidningen Café.

Exakt hur smakförändringarna kommer att påverka ölkulturen i Tyskland och länder som konsumerar tysk öl återstår att se.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen