Mardrömsscenario – stormakt kan alliera sig med Ryssland

2024 11 22

Det finns en oro över att en växande stormakt kan välja att vända sig till Moskva snarare än till väst.

Det handlar om Indien, som hittills har försökt att inta en neutral roll i konflikten mellan Ryssland och väst.

Landet försöker att upprätthålla en balans där man har goda relationer till båda sidor.

Men väst kan behöva erbjuda mer ”morot” och mindre ”piska” för att undvika att Indien vänder sig till Moskva, skriver The Moscow Times.

Har ökat sin export

Den amerikanska regeringen har sanktionerat över 400 företag runt om i världen som har fortsatt att göra affärer med Rysslands militärindustriella komplex. På listan finns många indiska, turkiska och kinesiska bolag, skriver tidningen.

Ryssland gör vad man kan för att få ”den globala södern” på sin sida, inte minst genom att erbjuda olika typer av affärs- och handelssamarbeten.

Sedan invasionen av Ukraina har Indien stärkt sin export till Ryssland, inte minst inom high-tech-sektorn, skriver opinionsskribenten och den fristående forskaren Aditya Pareek i tidningen.

Den indiska regeringen tar förvisso sanktioner på allvar, men samtidigt fortsätter man att följa en policy som gör gällande att landet inte väljer sida i konflikten och att man vill ha lika goda relationer med Ryssland som med väst.

Har själva drabbats av sanktioner

Indien har också vid flera tillfällen vägrat att acceptera sanktioner från G7-länderna eller väst. Istället upprepar man sitt stöd för FN-sanktioner.

Indiens militär köper in hårdvara från väst, men har också ett nära samarbete med Moskva. Därför finns det en bristande tillit mellan Indien och Väst.

Indien har också egna, negativa erfarenheter av västerländska sanktioner, vilket ytterligare bidrar till att landet kan ha svårt att lita på väst och stå emot lockelsen från Moskva.

Därför bör väst göra vad man kan för att vinna över Indien på sin sida, genom att erbjuda ”morot” i form av samarbete, i stället för ”piska”, menar Aditya Pareek.

Vill skapa ”ny världsordning”

Vladimir Putin har dock stora förhoppningar om att Indien och många andra länder som tillhör ”den globala södern” ska välja hans sida.

Nyligen stod Putin värd för mötet med de så kallade Brics-länderna.

Där pratade man bland annat om möjligheter att bryta västvärldens dominans och skapa en ny världsordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen