Mardrömsscenario – stormakt kan alliera sig med Ryssland

2024 11 22

Det finns en oro över att en växande stormakt kan välja att vända sig till Moskva snarare än till väst.

Det handlar om Indien, som hittills har försökt att inta en neutral roll i konflikten mellan Ryssland och väst.

Landet försöker att upprätthålla en balans där man har goda relationer till båda sidor.

Men väst kan behöva erbjuda mer ”morot” och mindre ”piska” för att undvika att Indien vänder sig till Moskva, skriver The Moscow Times.

Har ökat sin export

Den amerikanska regeringen har sanktionerat över 400 företag runt om i världen som har fortsatt att göra affärer med Rysslands militärindustriella komplex. På listan finns många indiska, turkiska och kinesiska bolag, skriver tidningen.

Ryssland gör vad man kan för att få ”den globala södern” på sin sida, inte minst genom att erbjuda olika typer av affärs- och handelssamarbeten.

Sedan invasionen av Ukraina har Indien stärkt sin export till Ryssland, inte minst inom high-tech-sektorn, skriver opinionsskribenten och den fristående forskaren Aditya Pareek i tidningen.

Den indiska regeringen tar förvisso sanktioner på allvar, men samtidigt fortsätter man att följa en policy som gör gällande att landet inte väljer sida i konflikten och att man vill ha lika goda relationer med Ryssland som med väst.

Har själva drabbats av sanktioner

Indien har också vid flera tillfällen vägrat att acceptera sanktioner från G7-länderna eller väst. Istället upprepar man sitt stöd för FN-sanktioner.

Indiens militär köper in hårdvara från väst, men har också ett nära samarbete med Moskva. Därför finns det en bristande tillit mellan Indien och Väst.

Indien har också egna, negativa erfarenheter av västerländska sanktioner, vilket ytterligare bidrar till att landet kan ha svårt att lita på väst och stå emot lockelsen från Moskva.

Därför bör väst göra vad man kan för att vinna över Indien på sin sida, genom att erbjuda ”morot” i form av samarbete, i stället för ”piska”, menar Aditya Pareek.

Vill skapa ”ny världsordning”

Vladimir Putin har dock stora förhoppningar om att Indien och många andra länder som tillhör ”den globala södern” ska välja hans sida.

Nyligen stod Putin värd för mötet med de så kallade Brics-länderna.

Där pratade man bland annat om möjligheter att bryta västvärldens dominans och skapa en ny världsordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen