Mardrömsscenario – stormakt kan alliera sig med Ryssland

2024 11 22

Det finns en oro över att en växande stormakt kan välja att vända sig till Moskva snarare än till väst.

Det handlar om Indien, som hittills har försökt att inta en neutral roll i konflikten mellan Ryssland och väst.

Landet försöker att upprätthålla en balans där man har goda relationer till båda sidor.

Men väst kan behöva erbjuda mer ”morot” och mindre ”piska” för att undvika att Indien vänder sig till Moskva, skriver The Moscow Times.

Har ökat sin export

Den amerikanska regeringen har sanktionerat över 400 företag runt om i världen som har fortsatt att göra affärer med Rysslands militärindustriella komplex. På listan finns många indiska, turkiska och kinesiska bolag, skriver tidningen.

Ryssland gör vad man kan för att få ”den globala södern” på sin sida, inte minst genom att erbjuda olika typer av affärs- och handelssamarbeten.

Sedan invasionen av Ukraina har Indien stärkt sin export till Ryssland, inte minst inom high-tech-sektorn, skriver opinionsskribenten och den fristående forskaren Aditya Pareek i tidningen.

Den indiska regeringen tar förvisso sanktioner på allvar, men samtidigt fortsätter man att följa en policy som gör gällande att landet inte väljer sida i konflikten och att man vill ha lika goda relationer med Ryssland som med väst.

Har själva drabbats av sanktioner

Indien har också vid flera tillfällen vägrat att acceptera sanktioner från G7-länderna eller väst. Istället upprepar man sitt stöd för FN-sanktioner.

Indiens militär köper in hårdvara från väst, men har också ett nära samarbete med Moskva. Därför finns det en bristande tillit mellan Indien och Väst.

Indien har också egna, negativa erfarenheter av västerländska sanktioner, vilket ytterligare bidrar till att landet kan ha svårt att lita på väst och stå emot lockelsen från Moskva.

Därför bör väst göra vad man kan för att vinna över Indien på sin sida, genom att erbjuda ”morot” i form av samarbete, i stället för ”piska”, menar Aditya Pareek.

Vill skapa ”ny världsordning”

Vladimir Putin har dock stora förhoppningar om att Indien och många andra länder som tillhör ”den globala södern” ska välja hans sida.

Nyligen stod Putin värd för mötet med de så kallade Brics-länderna.

Där pratade man bland annat om möjligheter att bryta västvärldens dominans och skapa en ny världsordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen