Mardrömsscenario – stormakt kan alliera sig med Ryssland

2024 11 22

Det finns en oro över att en växande stormakt kan välja att vända sig till Moskva snarare än till väst.

Det handlar om Indien, som hittills har försökt att inta en neutral roll i konflikten mellan Ryssland och väst.

Landet försöker att upprätthålla en balans där man har goda relationer till båda sidor.

Men väst kan behöva erbjuda mer ”morot” och mindre ”piska” för att undvika att Indien vänder sig till Moskva, skriver The Moscow Times.

Har ökat sin export

Den amerikanska regeringen har sanktionerat över 400 företag runt om i världen som har fortsatt att göra affärer med Rysslands militärindustriella komplex. På listan finns många indiska, turkiska och kinesiska bolag, skriver tidningen.

Ryssland gör vad man kan för att få ”den globala södern” på sin sida, inte minst genom att erbjuda olika typer av affärs- och handelssamarbeten.

Sedan invasionen av Ukraina har Indien stärkt sin export till Ryssland, inte minst inom high-tech-sektorn, skriver opinionsskribenten och den fristående forskaren Aditya Pareek i tidningen.

Den indiska regeringen tar förvisso sanktioner på allvar, men samtidigt fortsätter man att följa en policy som gör gällande att landet inte väljer sida i konflikten och att man vill ha lika goda relationer med Ryssland som med väst.

Har själva drabbats av sanktioner

Indien har också vid flera tillfällen vägrat att acceptera sanktioner från G7-länderna eller väst. Istället upprepar man sitt stöd för FN-sanktioner.

Indiens militär köper in hårdvara från väst, men har också ett nära samarbete med Moskva. Därför finns det en bristande tillit mellan Indien och Väst.

Indien har också egna, negativa erfarenheter av västerländska sanktioner, vilket ytterligare bidrar till att landet kan ha svårt att lita på väst och stå emot lockelsen från Moskva.

Därför bör väst göra vad man kan för att vinna över Indien på sin sida, genom att erbjuda ”morot” i form av samarbete, i stället för ”piska”, menar Aditya Pareek.

Vill skapa ”ny världsordning”

Vladimir Putin har dock stora förhoppningar om att Indien och många andra länder som tillhör ”den globala södern” ska välja hans sida.

Nyligen stod Putin värd för mötet med de så kallade Brics-länderna.

Där pratade man bland annat om möjligheter att bryta västvärldens dominans och skapa en ny världsordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen