McDonalds skäms – försöker tysta ned information i smyg

2023 09 20

En ny slags “skam” har etablerat sig hos världens storföretag.

De flesta har antagligen hört talas om flygskam.

Ordet berikade officiellt det svenska språket 2018 och definieras i regel enligt följande utifrån ordböckerna:

– En känsla av förödmjukelse vid skuldbeläggandet kring någons flygresande, vanligtvis på grund av diskussionerna kring flygets bidragande till miljöförstöringen.

Motsatsen etableras

Nu har en ny slags skam börjat etablera sig i affärsvärlden.

Men det handlar inte om att man skäms över att man bidrar till att förstöra miljön.

Tvärtom, till och med.

Det handlar om stora företag som backar från miljöengagemang och hållbart arbete för att man skäms över att frågorna får för stort fokus.

En så kallad “ESG-skam” där förkortningen syftar på Environmental, Social, Governance – ett samlingsbegrepp för hållbarhet.

McDonalds ändrar i smyg

McDonalds pekas ut som ett av flera stora exempel på företag som drabbats av denna form av skam, vilket nyhetsbyrån Bloomberg uppmärksammade i augusti.

I smyg har kedjan börjat ta bort termen “ESG” från sin hemsida – parallellt med att republikanska presidentkandidater i USA börjat attackera begreppet och förlöjliga det som “woke capitalism”.

– Det är en olycklig utveckling. Tyvärr har begreppet kidnappats från det vi menar är huvudsyftet, nämligen att det ska leda till framtidssäkring av avkastningen för våra kunder, säger ESG-specialisten Allan Emanuelsson från Danske Bank i en kommentar till Dagens industri.

Tydlig trend

Experten menar att det finns en tydlig trend där företag helt enkelt backar då de är rädda att en ESG-etikett ska slå tillbaka på dem på ett negativt sätt.

– Ytterst får det konsekvenser, såväl för företagen som för samhället i stort, om det sprids utanför USA, säger Allan Emanuelsson.

Flera företag 

Mängder av stora företag och banker i Sverige lyfter fram ESG som någonting man värderar i verksamheten.

Några exempel är Swedbank och Nordea.

– Vi har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa dig flytta dina pengar till mer hållbara alternativ, samt högt ställda klimatmål utifrån investeringar och utlåning, framhåller Swedbank på sin hemsida.

– I affärssammanhang handlar hållbarhet om företagets affärsmodell, det vill säga hur dess produkter och tjänster bidrar till en hållbar utveckling, förklarar Nordea.

Foto: J. Kenda

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen