McDonalds skäms – försöker tysta ned information i smyg

2023 09 20

De flesta har antagligen hört talas om flygskam.

Ordet berikade officiellt det svenska språket 2018 och definieras i regel enligt följande utifrån ordböckerna:

– En känsla av förödmjukelse vid skuldbeläggandet kring någons flygresande, vanligtvis på grund av diskussionerna kring flygets bidragande till miljöförstöringen.

Motsatsen etableras

Nu har en ny slags skam börjat etablera sig i affärsvärlden.

Men det handlar inte om att man skäms över att man bidrar till att förstöra miljön.

Tvärtom, till och med.

Det handlar om stora företag som backar från miljöengagemang och hållbart arbete för att man skäms över att frågorna får för stort fokus.

En så kallad “ESG-skam” där förkortningen syftar på Environmental, Social, Governance – ett samlingsbegrepp för hållbarhet.

McDonalds ändrar i smyg

McDonalds pekas ut som ett av flera stora exempel på företag som drabbats av denna form av skam, vilket nyhetsbyrån Bloomberg uppmärksammade i augusti.

I smyg har kedjan börjat ta bort termen “ESG” från sin hemsida – parallellt med att republikanska presidentkandidater i USA börjat attackera begreppet och förlöjliga det som “woke capitalism”.

– Det är en olycklig utveckling. Tyvärr har begreppet kidnappats från det vi menar är huvudsyftet, nämligen att det ska leda till framtidssäkring av avkastningen för våra kunder, säger ESG-specialisten Allan Emanuelsson från Danske Bank i en kommentar till Dagens industri.

Tydlig trend

Experten menar att det finns en tydlig trend där företag helt enkelt backar då de är rädda att en ESG-etikett ska slå tillbaka på dem på ett negativt sätt.

– Ytterst får det konsekvenser, såväl för företagen som för samhället i stort, om det sprids utanför USA, säger Allan Emanuelsson.

Flera företag 

Mängder av stora företag och banker i Sverige lyfter fram ESG som någonting man värderar i verksamheten.

Några exempel är Swedbank och Nordea.

– Vi har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa dig flytta dina pengar till mer hållbara alternativ, samt högt ställda klimatmål utifrån investeringar och utlåning, framhåller Swedbank på sin hemsida.

– I affärssammanhang handlar hållbarhet om företagets affärsmodell, det vill säga hur dess produkter och tjänster bidrar till en hållbar utveckling, förklarar Nordea.

Foto: J. Kenda

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen