Mejlbombad efter att 8 katter avlivats

2021 06 03

Folk blev väldigt arga när länsstyrelsen i Skåne avlivade 8 kattungar och enhetschefen Ola Svensson har mottagit 168 upprörda mail.

När länsstyrelsen upptäckte 8 kattungar hos en person med djurförbud blev katterna omhändertagna och avlivade efter att en veterinär bedömt att de förvildats samt bar på smittsamma sjukdomar vilket försvårade läget.

–Då går det inte att omplacera katterna utan att man behöver ha någonstans att stalla upp dem en längre tid, det riskerar dels lidande för djuren och dels stora kostnader, säger länsveterinär Leif Felton till SVT.

Gick ut på Facebook

På Kattjouren blev man upprörd över beslutet att avliva katterna så man gick ut på Facebook och uppmanade folk att mejla enhetschefen för djur- och livsmedelsenheten på länsstyrelsen i Skåne.

– Jag har fått 168 mejl senast jag kollade. Viktiga mejl drunknar i det här, jag har missat mejl som borde ha hanterats snabbare men som försvinner i flödet, säger Ola Svensson.

Inga hot

En del av mejlen var mycket arga men inget var hotfullt framhåller Ola som anser att Kattjourens följare borde vända sig till partierna istället.

– Titta på lagstiftningen och tycker man inte om den – påverka politiker som kan ändra lagstiftningen. Skulle man få in en namninsamling med tusentals namn och en genomtänkt skrivning då finns det en chans att man påverkas i alla fall, säger han till SVT.

Kattjouren önskade att katterna skulle få leva.

– Syftet med mejlkampanjen är ju förstås att skapa opinion, säger Kristina Alvin på Kattjouren som tar avstånd från otrevligt formulerade mejl.

– Vi tar självklart avstånd från det men samtidigt måste människor få reagera – fattar man omoraliska beslut så kommer människor att reagera.

ANALYS

Våra fina fyrbenta vänner engagerar många vilket är fantastiskt. Samtidigt kan ibland myndigheter tvingas ta svåra beslut och då kan det vara extra viktigt med tydlighet, transparens och motiveringar så att alla får klar information och bakgrund.

En annan fråga är om det ibland är en kostnadsfråga – vilket ju sägs rakt ut av länsstyrelsen ovan – och då ökar sannolikt upprördheten och frågan om politiken och prioriteringar hamnar i fokus. Informationen ovan indikerar ett behov av mer tydlighet och kommunikation. Här kan man även läsa mer om vad SVT skriver kring när avlivning kan bli tvunget enligt lagen.

Foto: J. Hytönen. Kattungarna på bilden avses ej i texten.

[yop_poll id="155"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen