MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Sveriges migrationsminister uttalar sig om kraven för att ta del av svensk välfärd.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 26

Blir mycket varmt – oväntat väderbesked i Sverige

2026 10 28

November står för dörren.

Årets elfte månad brukar bjuda på regn, rusk och kyligare temperaturer.  

Men i år blir det annorlunda.

Början av november blir ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

Enligt prognosen kan det till och med bli "mycket varmt väder" för månaden. 

– Under vecka 45–46 väntas varmt eller mycket varmt väder för årstiden på många håll, framför allt längst i norr, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Inleds i helgen

Höstvärmen drar in över landet redan under fredagen.

– Under fredagen så växer ett högtryck upp väster om Sverige och ger oss en torr nordvästlig luftström över landet, vilket gör att solchanserna är goda på många håll och temperaturen närmar sig mer normala för årstiden, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Högtrycket dröjer sig kvar under helgen.

– Dess exakta placering avgör vilket väder vi får och hur temperaturen fördelas över landet, framhåller SMHI.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Då kommer vinterkylan

Andra halvan av november kan däremot bli riktigt kylig.

Enligt Klarts prognos kan en “plötslig stratosfärisk uppvärmning” inträffa i slutet av månaden.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger Lasse Rydqvist.

Fenomenet kallas även för ”Major SSW” och innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, snabbt skjuter i höjden.  

– I vissa fall sprider sig störningen längre ner i atmosfären och påverkar jetströmmen, förklarar Rydqvist.

– Då kan mild Atlantluft få svårare att nå norra Europa, samtidigt som kall Arktisk luft lättare kan ta sig söderut.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: G. Designs

Text: Redaktionen