MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Sveriges migrationsminister uttalar sig om kraven för att ta del av svensk välfärd.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen