MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen