MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Sveriges migrationsminister uttalar sig om kraven för att ta del av svensk välfärd.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Lågprisjätte chocksänker priserna

2025 12 02

Priskriget i de svenska matbutikerna fortsätter.

Det har tidigare rapporterats att Ica och Willys sänkt priserna på ett större antal varor i samband med Pensionärernas riksorganisations årliga undersökning av Sveriges mest pensionärsvänliga butik.

Nu ansluter sig även Lidl till priskriget, rapporterar jämförelsesajten Matpriskollen.

–  Prissänkningarna är ner till under inköpspris och detta kostar kedjorna och butikerna mycket pengar. Många artiklar ur PRO-listan, har nu också sänkts på samtliga Lidlbutiker, medan Willys och Ica Maxi sänkt på utvalda butiker, så för oss konsumenter är det bara att passa på, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

”Extremlåga”

Enligt Mazur är priserna nere på historiskt låga nivåer.

–  Priserna är extremlåga och dom verkar inte ge sig. Röd Garantmjölk för 8,90/liter, Makaroner 8,50 kr, Rågsikt 9,90, Heinz ketchup 17,90, Rydbergs Potatisallad 400 gram 9,90 kr, medan samma potatissallad 200 gram kostar 14,90. Det är helt galet, säger han.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs 

Stor prissänkning nästa år

Nästa år beräknas matpriserna sjunka ordentligt. Regeringen har beslutat att sänka matmomsen från 12 till 6 procent från och med 1 april 2026. En matpriskommission ska tillsättas för att säkerställa att butikerna sänker priserna i samma utsträckning.

De stora livsmedelskedjorna jobbar aktivt för att säkerställa att producenterna inte kommer få igenom prisökningar som skulle kunna slå mot momssänkningen.

– Vi har redan fått tydliga indikationer på att alla de stora kedjorna verkligen pressar producenter och leverantörer för att det inte ska ske prisökningar som kan göra att momssänkningen ifrågasätts. Normalt förhandlar man nu om ganska stora prisökningar i januari och februari, men min gissning är att de kommer vara väldigt små, om ens några, säger Ulf Mazur.

– Detta kommer givetvis göra det ännu tuffare för många mindre leverantörer om man inte får öka priserna när kostnaderna ökar, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten 

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kreml använder hemlig “mellanhand“ för oljeexport

2025 12 02

Ryssland försöker använda ett asiatiskt land som mellanhand för oljeexport.

Ukrainsk underrättelsetjänst uppger att Ryssland använder Vietnam för att kringgå oljesanktioner och säkra finansiering för kriget i Ukraina, rapporterar ukrainska RBC.

Kringgår sanktioner

Enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) har Ryssland tecknat flera avtal med Vietnam för att stärka samarbetet inom olje- och gasindustrin.

Avtalen omfattar både ryskt och vietnamesiskt territorium samt Vietnams kustnära havsområden, med inblandning av företagen Zarubezhneft, PetroVietnam och det gemensamma bolaget Vietsovpetro.

– Hur Ryssland systematiskt skapar internationella partnerskap för att kringgå sanktioner är ett tydligt tecken på att de försöker säkra långsiktiga intäkter för kriget i Ukraina, säger en talesperson från HUR.

LÄS MER: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Export via tredje länder

Enligt HUR ger avtalen parterna rätt att etablera dotterbolag i tredje länder, vilket möjliggör export av rysk olja under vietnamesisk flagg och döljer den verkliga ursprungsplatsen.

– Särskilt anmärkningsvärt är att avtalet mellan Ryssland och Vietnam fastställer ett lägsta försäljningspris för olja på minst 75 dollar per fat, vilket är betydligt högre än det pristak på 47,6 dollar per fat som EU-länderna införde i juli 2025, uppger HUR via Telegram.

– Med tanke på Kremls försök att säkra ett ”garanterat” oljepris på längre sikt är det fullt möjligt att ryska underrättelsetjänster kommer att intensifiera operationer riktade mot internationella energikedjor – inklusive sabotage av infrastruktur i andra länder.

Sanktioner och risker

USA och EU har under hösten infört nya sanktioner mot Ryssland för att minska Kremls intäkter och förhindra kringgående av restriktionerna.

I oktober lanserade USA sanktioner mot bland annat Rosneft och Lukoil samt 36 dotterbolag, och EU godkände sitt 19:e sanktionpaket mot Ryssland.

EU förbereder dessutom ytterligare åtgärder mot Ryssland och Belarus, som är allierad med Moskva.

Sanktionerna omfattar bland annat restriktioner mot oljeexport, finansiella transaktioner och exportkontroller på avancerad teknik.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen