MIGRATIONSMINISTERN: “Ska krävas mer”

2023 02 16

Sveriges migrationsminister uttalar sig om kraven för att ta del av svensk välfärd.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det ska krävas mer för att personer som inte är svenska medborgare ska få ta del av välfärden.

Hon vill även se begränsade bidrag för personer som saknar medborgarskap.

– Min ambition är att det ska krävas mer för att du ska kunna få ta del av den svenska välfärden, det är också min ambition att det svenska medborgarskapet ska betyda mer, exakt var gränserna kommer gå och vad som är möjligt enligt EU-rätten det kommer de som kan mer än jag att få utreda, säger hon i SVT:s 30 minuter.

Vill utreda

I linje med en stramare migrationspolitik vill Tidöpartierna utreda huruvida nyanlända automatiskt ska få tillgång till sociala förmåner och bidrag eller inte.

Bland de förmåner som skulle kunna begränsas finns barnbidrag och flerbarnstillägg.

Stenergard menar även att man inte ska kunna “stapla bidrag på varandra”.

“Leder till utanförskap”

Malmer Stenergard uttalar sig även om hur hon ser anledningarna till utanförskap.

– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, säger hon.

Satsar på kampanj

Förra månaden kom uppgifter om att regeringen har för avsikt att satsa på en internationell informationskampanj med målet att minska asylsökande till Sverige.

Kampanjen handlar om att beskriva regeringens skifte vad gäller migrationspolitiken i Sverige, uppger SR.

– Jag tror inte det kommer att ha annat än marginell betydelse för asyltillströmningen, har Anders Ygeman (S) sagt om initiativet.

Flera punkter

I Tidöavtalet presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna ett antal förslag kring migrationspolitiken.

Där fanns bland annat förslag om att skärpa kraven för svenskt medborgarskap och att kunna utvisa människor “av bristande vandel”.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen