MILITÄR UPPTRAPPNING: Sverige höjer beredskapen – Patrullerar på Gotland

2022 01 13

Risken för krig i Europa har ökat och nu höjer Sverige beredskapen.

Diktaturen Rysslands tilltagande krigshot mot Ukraina skapar stor oro i Europa och omvärlden.

Vill ha handlingsfrihet

– Vi ser till att vi har handlingsfrihet, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar vid Gotlands Regemente P18 till SVT som rapporterar att Försvarsmakten nu höjer beredskapen.

Patrullerar flera platser på Gotland

Svenska försvaret patrullerar nu Visby flygplats, Visby hamn samt andra viktiga och strategiska platser på Gotland.

– Från och med idag är vi mer synliga och finns på strategiskt viktiga platser av civil karaktär, uppger Gotlands Regementes kommunikationschef.

Ett aktivt försvar

– Flygplatsen och hamnarna är av mycket stor betydelse för hela samhället på Gotland. Och det är viktigt att visa både gotlänningarna och andra länder att vi är ett aktivt försvar, uppger han till SVT.

Ryska diktaturen

Natten till igår sände Putinregimen in tre stora landstigningsfartyg – som annars är baserade mellan Barents Hav och Vita havet – in i Östersjön i stället.

Svenska stridsflyg bevakar de ryska fartygen.

Spänningar i närområdet

– Med tanke på det läge vi befinner oss i och de höga spänningar som vi känner av i närområdet så är det naturligt att vi vill följa och bevaka, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten till Aftonbladet.

Norge och Danmark

De ryska fartygen har färdats längs med Norges kust, genom de danska sunden och in i Östersjön.

– Vi ser en tilltagande aktivitet i Sveriges närområde, säger Tomas Ängshammar till SVT.

Ganska mycket mer spänt

Sveriges Radio uppger att försvaret benämner den svenska upptrappningen som en "beredskapsanpassning".

– Vi anpassar vår beredskap efter situationen och har man följt nyheterna så vet man att just nu är det  ganska mycket mer spänt i vårt närområde och då anpassar vi vår verksamhet efter det, säger P 18:s kommunikationschef Tomas Ängshammar till SR.

Syntes inte utåt

– Närmaste tiden kommer gotlänningarna att kunna se oss lite mer ute och röra oss. Redan i december vidtog vi åtgärder men de syntes kanske inte utåt, säger han.

Marken, sjöss och  luften 

– Gotlands regemente finns till för att hålla en viss grundnivå av beredskap på Gotland. Och sen är Försvarsmakten en stor myndighet med resurser på marken och till sjöss och i luften och i cyberdomäner och då kan vi flytta resurser dit det behövs, framhåller han.

Ukraina inte långt borta

– Vi ser ju en ökad spänning och det pågår förhandlingar och vi ser en tilltagande aktivitet i närområdet. Och sen är Försvarsmaktens bedömning fortfarande att det är en väldigt låg risk för ett väpnat angrepp mot Sverige och det har inte förändrats. Men Ukraina är inte långt bort och skulle det bli en konflikt där så skulle det påverka oss, säger Ängshammar till SR.

Mycket stor oro

Oron är mycket stor i Ukraina över att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland har hävdat att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA och Väst har har betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och stora konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Foto:  Region Gotland resp. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen