22 jan 2026

Militärer trotsar Putin – dåliga nyheter för diktatorn

2024 12 24

Ryska militära befälhavare vägrar lyda Vladimir Putins order.

Direktivet från Kreml var solklart.

Den ryska anfallsstyrkan ska korsa Dneprfloden för att ansluta till en planerad offensiv mot ukrainska styrkor.

Men offensiven har fått ett abrupt problem innan den ens har startat.

Befälhavare i den ryska militären vägrar nämligen lyda ordern och skicka sina underordnade över vattnet, rapporterar Newsweek.

"Självmordsuppdrag"

Att ta sig över Dneprfloden beskrivs som ett “självmordsuppdrag”, skriver den ryska militära partisangruppen ATESH på Telegram.

Beskedet kommer efter att spänningen i Chersonregionen i Ukraina ökat i takt med att ryska styrkor förberett för en offensiv.

En offensiv som fortsätter att “undergräva personalens moral”, uppger militärgruppen.

Newsweek erfar att motståndet mot Putin kan få konsekvenser för Ryssland.

De ryska militärbefälhavarnas olydnad i Cherson är betydande eftersom det kan signalera en förändring i den övergripande moralen bland Moskvas trupper, vilket kan påverka hur länge kriget fortsätter och hur mycket arbetskraft Vladimir Putin har, framhåller den amerikanska tidningen.

Uppgifter: tar livet av sig

Rysslands styrkor uppges ha samlat 300 båtar i december för att korsa floden. Syftet är enligt Kyiv Independent att ta kontroll över närliggande öar.

Det är dock inte bara befälhavarna som säger nej till uppdraget.

Även soldaterna uppges hitta på sätt att undvika ordern.

I flera fall ska det ha slutat med att de istället tagit livet av sig, uppger Newsweek.

– [Ryska soldater] saboterar [även] motorer, punkterar gummibåtar och till och med sänder koordinater till de ukrainska försvarsstyrkorna om placeringen av båtbaser och bränslereserver, framhåller ATESH.

Misslyckades

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, försökte ryska sabotage- och spaningsgrupper korsa floden den 20 december.

De stoppades då av ukrainska trupper trots tungt artilleri och raketanfall. 

Varken Moskva eller Kyiv har officiellt kommenterat den ryska militärens vägran att lyda order.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen