Militärer trotsar Putin – dåliga nyheter för diktatorn

2024 12 24

Ryska militära befälhavare vägrar lyda Vladimir Putins order.

Direktivet från Kreml var solklart.

Den ryska anfallsstyrkan ska korsa Dneprfloden för att ansluta till en planerad offensiv mot ukrainska styrkor.

Men offensiven har fått ett abrupt problem innan den ens har startat.

Befälhavare i den ryska militären vägrar nämligen lyda ordern och skicka sina underordnade över vattnet, rapporterar Newsweek.

"Självmordsuppdrag"

Att ta sig över Dneprfloden beskrivs som ett “självmordsuppdrag”, skriver den ryska militära partisangruppen ATESH på Telegram.

Beskedet kommer efter att spänningen i Chersonregionen i Ukraina ökat i takt med att ryska styrkor förberett för en offensiv.

En offensiv som fortsätter att “undergräva personalens moral”, uppger militärgruppen.

Newsweek erfar att motståndet mot Putin kan få konsekvenser för Ryssland.

– De ryska militärbefälhavarnas olydnad i Cherson är betydande eftersom det kan signalera en förändring i den övergripande moralen bland Moskvas trupper, vilket kan påverka hur länge kriget fortsätter och hur mycket arbetskraft Vladimir Putin har, framhåller den amerikanska tidningen.

Uppgifter: tar livet av sig

Rysslands styrkor uppges ha samlat 300 båtar i december för att korsa floden. Syftet är enligt Kyiv Independent att ta kontroll över närliggande öar.

Det är dock inte bara befälhavarna som säger nej till uppdraget.

Även soldaterna uppges hitta på sätt att undvika ordern.

I flera fall ska det ha slutat med att de istället tagit livet av sig, uppger Newsweek.

– [Ryska soldater] saboterar [även] motorer, punkterar gummibåtar och till och med sänder koordinater till de ukrainska försvarsstyrkorna om placeringen av båtbaser och bränslereserver, framhåller ATESH.

Misslyckades

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, försökte ryska sabotage- och spaningsgrupper korsa floden den 20 december.

De stoppades då av ukrainska trupper trots tungt artilleri och raketanfall.

Varken Moskva eller Kyiv har officiellt kommenterat den ryska militärens vägran att lyda order.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen