Vädjar till regeringen om nej till ryska kunder – Skänk pengar säger minister

2022 03 17

Svenska hamnarbetarförbundet hotar med en blockad om regeringen inte stoppar ryska fartyg från tillträde till svenska hamnar.

– Vi vill inte jobba med fartyg på väg till eller från Ryssland, ryskt gods eller ryskflaggade eller ryskägda fartyg, säger Erik Helgeson, vice ordförande i hamnarbetarförbundet, till SVT.

Skickat brev till ministern

För två veckor sedan skickade förbundet ett brev med krav till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– Hamnarbetarförbundets medlemmar uttrycker en stark motvilja mot att befatta sig med ryska fartyg och gods på väg till och från Ryssland under landets pågående angreppskrig mot Ukraina. Hamnarbetarna vill göra det man kan för att med civila påtryckningsmedel höja den ekonomiska och politiska prislappen för Putin-regimens agerande, skriver förbundet i brevet.

Har inte svarat

Eneroth har inte svarat på brevet, men fastlår att diskussionen är en EU-fråga.

– Det är viktigt att det inte är upp till varje enskild medlemsstat, EU måste ha en gemensam hållning gentemot Ryssland. De handelssanktioner som nu införs är de mest omfattande vi någonsin sett, säger han till SVT.

Skänk pengar till UNHCR

Hamnarbetarnas hot om blockad kvarstår, men Eneroth hänvisar till en annan lösning.

– Vill man göra en egen insats så kanske det viktigaste är att skänka pengar till UNHCR, att stödja och hjälpa det ukrainska folket. Så ser vi till från politisk nivå till att få tuffa sanktioner mot ryska statsledningen, säger Tomas Eneroth till SVT.

Aktuell fråga

Frågan har nyligen varit aktuell i Gävle hamn, som tog emot en oljetanker med flygbränsle från Ryssland. I Södertälje hamn fattades dock ett annat beslut, då ett ryskt fartyg nekades att lägga till, uppger SVT.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Hamnarbetarnas Fackförening FB

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen


3 okt 2026

Moskva omringat – kommer från flera håll

2026 10 04

Moskva är under attack.

Flera kraftiga explosioner har hörts i Moskva-regionen under lördagen.

Ryska myndigheter uppger att luftförsvaret har skjutit ned drönare som kommit från flera håll över regionen, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftiga explosioner hörs

Under lördagen har flera kraftiga explosioner hörts i Moskva-regionen i samband med en ny attack som Ukraina uppges ligga bakom.

Lokalbor har filmat det ryska luftförsvaret när det försökt skjuta ned luftmål och därefter publicerat filmerna på sociala medier.

– Explosioner hörs i Moskva-regionen. Det ryska luftförsvaret försöker skjuta ner något, skriver en lokalbo på Telegramkanalen Exilenova Plus.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Skjuter ned drönare

Enligt RBC-Ukraine är det ännu oklart exakt vilka vapen som har använts i attacken mot Moskva-regionen. Det är därför inte känt om Ukraina har använt robotar eller drönare i vågen av attacker som omringat staden.

– Hitills har ryska myndigheter inte kommenterat Ukrainas försvarsmakts nya attack mot regionen, uppger RBC Ukraine.

Det ryska luftförsvaret har samtidigt varit aktivt över regionen för att fånga upp drönaranfall som kommit in från flera olika håll.

Rysslands försvarsdepartement bekräftar att totalt 218 drönare hahar förstörts.

De andra regionerna som fått försvara sig mot ukrainska vapen är bland annat Belgorod, Brjansk, Voronezj, Kaluga, Kursk, Orjol, Rostov, Rjazan, Smolensk och Tula.

Flera delar av Ryssland attackerade

Attackerna har inte varit begränsade till Moskva-regionen.

Under natten uppgav Ryssland att drönare hade upptäckts och bekämpats över ett stort antal regioner samt över Krasnodar kraj, det ockuperade Krym och delar av Svarta havet och Azovska sjön.

Viktiga oljedepåer uppges även ha slagits ut på Krym  av Ukrainas försvarsstyrkor under dagen. På sociala medier har bilder och videor på kraftiga bränder och rökmoln publicerats efter attacken.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen