Misstag i vården – kvinna har förlorat sitt barn

2024 09 26

En kvinna har förlorat sitt barn efter ett vårdmisstag.

Det är i östra Värmland som en händelse i vården nu uppmärksammas.

En kvinna var gravid i 35:e veckan när hon började känna att någonting var fel och blev orolig.

Hon tog då kontakt med vården och fick som svar att hon kunde komma in flera dagar efter det att hon ringt.

Det rapporterar SVT.

Förlorade barnet

Kvinnan tog sig dock in till vården redan dagen efter samtalet.

Då upptäckte man att barnet hade dött i magen under natten.

Barnmorskan hade bedömt att kontroll inte var nödvändigt förrän fem dagar efter det att kvinnan tog kontakt.

Ivo konstaterar

Det var med anledning av minskade fosterrörelser som kvinnan först tog kontakt.

Efter beskedet om att hon kunde komma in om fem dagar så förlorades barnet natten därpå, och Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, konstaterar nu att vårdcentralen inte uppfyller kraven för god vård.

“Sök vård”

Vårdguiden 1177 framhåller att det är lämpligt att direkt söka vård om mamman märker av minskade fosterrörelser.

– Minskade fosterrörelser betyder att fostret rör på sig mindre än vad det har gjort tidigare, förklarar 1177.

– Rörelserna kan kännas svagare eller mindre ofta, eller både svagare och mindre ofta. Det kan bero på att fostret inte mår bra i livmodern. Sök vård om du upplever minskade fosterrörelser.

Borde kännas

Efter vecka 24 så bör mamman känna av fosterrörelser varje dag.

– Från vecka 24 bör du känna fosterrörelser någon gång varje dag.

Kontakta din förlossningsavdelning om du inte känner fosterrörelser. Det är alltid viktigt att söka vård för minskade fosterrörelser, fortsätter 1177.

– Det gäller även om du sökt vård tidigare och undersökningarna då tydde på att fostret mådde bra. Sök vård igen om du får en ny upplevelse av minskade fosterrörelser.

Minskade fosterrörelser kan bland annat bero på att moderkakan inte fungerar som den borde. Då finns det risk för att fostret får för lite näring och syre.

Det kan hända att barnet behöver komma ut, om undersökningarna visar att barnet inte mår bra.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

NATO FRUKTAR: Trump kan lämna toppmöte i protest

2025 06 19

Nato ändrar i planerna inför kommande toppmöte av rädsla för att Donald Trump ska lämna i förtid.

Enligt ursprungsplanen skulle nästa veckas toppmöte i Haag mellan Natoländerna pågå under tre dagar.

Det tänkta programmet har nu kortats ned – till två och en halv timme.

Orsaken till beslutet är att undvika att den amerikanske presidenten ska bli uttråkad och lämna mötet i protest, rapporterar Dagbladet med hänvisning till Financial Times.

Trump lämnade G7-mötet

I veckan lämnade Donald Trump det pågående G7-mötet i Kanada ett dygn tidigare än planerat.

Detta väckte stor uppmärksamhet, och följdes av en ordväxling mellan den amerikanske ledaren och Frankrikes president Emmanuel Macron, som hävdade att Trump lämnade mötet för att förhandla fram en vapenvila mellan Israel och Iran. 

Som svar valde Trump att uttala sig på plattformen Truth Social.

– Han (Macron) har ingen aning om varför jag nu är på väg till Washington, men det har verkligen ingenting att göra med en vapenvila. Det är något mycket större än så, skrev han då.

Åtgärder inför kommande möte

Inför nästa veckas Nato-toppmöte hoppas försvarsalliansen att korrigeringar i mötesprogrammet ska minska risken att Trump lämnar även detta möte i förtid.

I stället för tre dagars program, planeras nu ett kortare toppmöte med ett enda arbetspass på två och en halv timme. 

– Rädslan är att Trump kommer att göra som han nyligen gjorde under G7-mötet, där han lämnade mötet innan det var avslutat, säger en källa till Financial Times.

Kritisk mot Natoländerna

Trump har under lång uttalat sig kritiskt om att flera av de övriga Nato-länderna inte är med och tar sitt ansvar.

Kritiken har handlat om att inte alla länder kommer upp i Natos mål om att medlemmarna ska lägga 2 procent av landets BNP på försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Presidentens kritik mot försvarsalliansen har dock minskat efter att flera medlemmar ökat sina försvarsutgifter.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

LÄS MER: Ryssland erkänner – stor kris nära 

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen