Moderaterna får hård kritik för sina sexanklagelse-utredningar

2021 09 17

Moderaterna mottar nu kritik för sin hantering av sexanklagelser inom partiet.

Detta rapporterar SVT som talat med flera kvinnor som varit berörda av en tidigare utredning som avser sexanklagelser mot en man inom partiet.

Vän ingick i utredning

TV-kanalen har dels summerat uppgifter från Moderaternas situation i samband med MeToo-vågen, dels erhållit ny information från ett antal berörda kvinnor som de talat med:

-Efter MeToo uppmärksammades 20-talet fall av misstänkta övergrepp och trakasserier inom partiet.

-Ett antal kvinnor uppger till SVT att partiets arbete med en nyligen genomförd sexanklagelse-utredning i somras omgärdades av tystnadskultur och svågerpolitik. 

-En kvinna uppger att en vän till den anklagade personen – som senare avgick – deltog i utredningen vilket har bekräftats av partiet enligt SVT.

– Facket har flera gånger begärt ut utredningen men inte fått den uppger en kvinna till SVT.

Detta rapporterar SVT.

Ytterligare kritik

En av kvinnorna riktar ytterligare kritik mot Moderaternas hantering av sexanklagelser.

– De borde agera betydligt mer skyndsamt, speciellt när det rör sig om minderåriga. Det är partiet själva som måste besluta om någon ska avgå. Annars händer ingenting, säger kvinnan.

Välkomnar förbättringsförslag

SVT har har även talat med Moderaternas organisationschef Karin Juhlin  som lämnat följande besked.

– Välkomnar kritiska synpunkter och förslag till förbättringar eftersom vi löpande utvecklar vårt sätt att arbeta med dessa frågor.

Lämnar inga namn

SVT har frågat Moderaterna om vilka som håller i den pågående sexanklagelseutredningen som pågår mot den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali men partiet har inte meddelat några namn.

Partiet har dock upprepade gånger och på ett tydligt sätt betonat att man tar alla uppgifter på allvar och att man ska gå till botten med det hela.

Under M-stämman 2019 presenterades flera interna krav som bland annat handlade om krav på oberoende utredare och visselblåsarfunktion. 

ANALYS

Situationen är besvärande för Moderaterna och inte bara när det gäller det just nu pågående fallet – utan även när det gäller kritiken mot partiets sätt att hantera sexanklagelser generellt på.

Rent allmänt när det gäller utredningar om interna problem så är det centralt att oberoende aktörer ingår i utredningen. Antingen genom att de helt och hållet genomför utredningen eller att de åtminstone ingår som en del i det team som genomför utredningen.

Kan ha vänskapsband

Om till exempel banker tillsätter och genomför interna utredningar av sina egna missförhållanden så inger det ett försvagat förtroende för allmänheten så länge externa och oberoende aktörer saknas i utredningen. Samma sak gäller för partier – där många känner varandra och kan ha vänskapsband sedan många år.

Oberoende och externa personer

Att utredningarna uppfattas som trovärdiga och professionella är inte bara viktigt för den som anklagar utan även för den som anklagas.

Min bedömning är att M bör kunna uppge om oberoende aktörer ingår som en del i utredningen. Att oberoende och externa personer ingår som en del i utredningen är ett sätt att öka trovärdigheten och det är även ett plus att kunna uppge namnet eller namnen på de oberoende aktörerna som deltar.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="620"]

3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen