Moderaterna får hård kritik för sina sexanklagelse-utredningar

2021 09 17

Moderaterna mottar nu kritik för sin hantering av sexanklagelser inom partiet.

Detta rapporterar SVT som talat med flera kvinnor som varit berörda av en tidigare utredning som avser sexanklagelser mot en man inom partiet.

Vän ingick i utredning

TV-kanalen har dels summerat uppgifter från Moderaternas situation i samband med MeToo-vågen, dels erhållit ny information från ett antal berörda kvinnor som de talat med:

-Efter MeToo uppmärksammades 20-talet fall av misstänkta övergrepp och trakasserier inom partiet.

-Ett antal kvinnor uppger till SVT att partiets arbete med en nyligen genomförd sexanklagelse-utredning i somras omgärdades av tystnadskultur och svågerpolitik. 

-En kvinna uppger att en vän till den anklagade personen – som senare avgick – deltog i utredningen vilket har bekräftats av partiet enligt SVT.

– Facket har flera gånger begärt ut utredningen men inte fått den uppger en kvinna till SVT.

Detta rapporterar SVT.

Ytterligare kritik

En av kvinnorna riktar ytterligare kritik mot Moderaternas hantering av sexanklagelser.

– De borde agera betydligt mer skyndsamt, speciellt när det rör sig om minderåriga. Det är partiet själva som måste besluta om någon ska avgå. Annars händer ingenting, säger kvinnan.

Välkomnar förbättringsförslag

SVT har har även talat med Moderaternas organisationschef Karin Juhlin  som lämnat följande besked.

Välkomnar kritiska synpunkter och förslag till förbättringar eftersom vi löpande utvecklar vårt sätt att arbeta med dessa frågor.

Lämnar inga namn

SVT har frågat Moderaterna om vilka som håller i den pågående sexanklagelseutredningen som pågår mot den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali men partiet har inte meddelat några namn.

Partiet har dock upprepade gånger och på ett tydligt sätt betonat att man tar alla uppgifter på allvar och att man ska gå till botten med det hela.

Under M-stämman 2019 presenterades flera interna krav som bland annat handlade om krav på oberoende utredare och visselblåsarfunktion. 

ANALYS

Situationen är besvärande för Moderaterna och inte bara när det gäller det just nu pågående fallet – utan även när det gäller kritiken mot partiets sätt att hantera sexanklagelser generellt på.

Rent allmänt när det gäller utredningar om interna problem så är det centralt att oberoende aktörer ingår i utredningen. Antingen genom att de helt och hållet genomför utredningen eller att de åtminstone ingår som en del i det team som genomför utredningen.

Kan ha vänskapsband

Om till exempel banker tillsätter och genomför interna utredningar av sina egna missförhållanden så inger det ett försvagat förtroende för allmänheten så länge externa och oberoende aktörer saknas i utredningen. Samma sak gäller för partier – där många känner varandra och kan ha vänskapsband sedan många år.

Oberoende och externa personer

Att utredningarna uppfattas som trovärdiga och professionella är inte bara viktigt för den som anklagar utan även för den som anklagas.

Min bedömning är att M bör kunna uppge om oberoende aktörer ingår som en del i utredningen. Att oberoende och externa personer ingår som en del i utredningen är ett sätt att öka trovärdigheten och det är även ett plus att kunna uppge namnet eller namnen på de oberoende aktörerna som deltar.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="620"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen