Moderaterna får hård kritik för sina sexanklagelse-utredningar

2021 09 17

Moderaterna mottar nu kritik för sin hantering av sexanklagelser inom partiet.

Detta rapporterar SVT som talat med flera kvinnor som varit berörda av en tidigare utredning som avser sexanklagelser mot en man inom partiet.

Vän ingick i utredning

TV-kanalen har dels summerat uppgifter från Moderaternas situation i samband med MeToo-vågen, dels erhållit ny information från ett antal berörda kvinnor som de talat med:

-Efter MeToo uppmärksammades 20-talet fall av misstänkta övergrepp och trakasserier inom partiet.

-Ett antal kvinnor uppger till SVT att partiets arbete med en nyligen genomförd sexanklagelse-utredning i somras omgärdades av tystnadskultur och svågerpolitik. 

-En kvinna uppger att en vän till den anklagade personen – som senare avgick – deltog i utredningen vilket har bekräftats av partiet enligt SVT.

– Facket har flera gånger begärt ut utredningen men inte fått den uppger en kvinna till SVT.

Detta rapporterar SVT.

Ytterligare kritik

En av kvinnorna riktar ytterligare kritik mot Moderaternas hantering av sexanklagelser.

– De borde agera betydligt mer skyndsamt, speciellt när det rör sig om minderåriga. Det är partiet själva som måste besluta om någon ska avgå. Annars händer ingenting, säger kvinnan.

Välkomnar förbättringsförslag

SVT har har även talat med Moderaternas organisationschef Karin Juhlin  som lämnat följande besked.

Välkomnar kritiska synpunkter och förslag till förbättringar eftersom vi löpande utvecklar vårt sätt att arbeta med dessa frågor.

Lämnar inga namn

SVT har frågat Moderaterna om vilka som håller i den pågående sexanklagelseutredningen som pågår mot den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali men partiet har inte meddelat några namn.

Partiet har dock upprepade gånger och på ett tydligt sätt betonat att man tar alla uppgifter på allvar och att man ska gå till botten med det hela.

Under M-stämman 2019 presenterades flera interna krav som bland annat handlade om krav på oberoende utredare och visselblåsarfunktion. 

ANALYS

Situationen är besvärande för Moderaterna och inte bara när det gäller det just nu pågående fallet – utan även när det gäller kritiken mot partiets sätt att hantera sexanklagelser generellt på.

Rent allmänt när det gäller utredningar om interna problem så är det centralt att oberoende aktörer ingår i utredningen. Antingen genom att de helt och hållet genomför utredningen eller att de åtminstone ingår som en del i det team som genomför utredningen.

Kan ha vänskapsband

Om till exempel banker tillsätter och genomför interna utredningar av sina egna missförhållanden så inger det ett försvagat förtroende för allmänheten så länge externa och oberoende aktörer saknas i utredningen. Samma sak gäller för partier – där många känner varandra och kan ha vänskapsband sedan många år.

Oberoende och externa personer

Att utredningarna uppfattas som trovärdiga och professionella är inte bara viktigt för den som anklagar utan även för den som anklagas.

Min bedömning är att M bör kunna uppge om oberoende aktörer ingår som en del i utredningen. Att oberoende och externa personer ingår som en del i utredningen är ett sätt att öka trovärdigheten och det är även ett plus att kunna uppge namnet eller namnen på de oberoende aktörerna som deltar.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="620"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen