Moderaterna sågar Sveriges bidragssystem för nyanlända

2021 04 06

Nyanlända borde inte få full tillgång till svenska bidrag från dag ett framhåller Moderaterna.

Moderaterna vill se en stor reform som innebär att bidragen till nyanlända invandrare minskar rejält och att nyanlända får tillgång till bidragen först i takt med att de skaffar jobb, betalar skatt och blir svenska medborgare.

I praktiken innebär M:s förslag att det införs ett bidragstak på 75 % av en lägstalön vilket innebär cirka 12 000 kronor per månad i bidrag vilket möjliggörs av en statlig, låg och enhetlig etableringsersättning för nyanlända till Sverige förklarar SVT. Moderaterna vill följande:

✅ De som inte arbetar får kraftigt lägre ersättning de fem första åren i Sverige

✅ För att nå bidragstaket krävs att de nyanlända har arbete och en permanent och laglig bosättning i Sverige.

– Idag är det så att för väldigt många familjer som kommer till Sverige lönar det sig inte att ta ett jobb för man har så många bidrag som staplas på varandra. Det är orimligt att man kvalificerar sig till allting så fort man bara kommer till Sverige, anser ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M) till SVT.

Moderaterna framhåller att färre personer kommer att nå bidragstaket då M samtidigt tar bort försörjningsstöd, etableringstillägg och flerbarnstillägg i och med införandet av den enhetliga etableringsersättningen.

– Då kan man absolut ställa mat på bordet och betala sin hyra, men samtidigt ökar drivkraften att faktiskt ta arbete, säger Elisabet Svantesson (M) till SVT.

M vill även skärpa kraven för nyanlända när det gäller föräldrapenning, sjukpenning och garantipension som ska kräva att man måste ha bott minst 40 år i Sverige utan undantag.

ANALYS

Moderaterna nämner inte Socialdemokraterna i sitt utspel men det är uppenbart att udden riktas mot S-MP-regeringens ekonomiska politik kopplat till invandringen och det kan bli en av M:s valfrågor inför 2022.

Huvudpoängen är att det ska löna sig att arbeta och att man inte ska söka till Sverige för att ta del av diverse bidrag. Alltför generösa bidragssystem riskerar även att bidra till ökad främlingsfientlighet och det finns även koppling till att migrationen ska handla om skyddsskäl snarare än ekonomiska skäl.

Moderaternas krav på lägre bidrag till nyanlända har goda möjligheter att få tummen upp hos många väljare och inte minst efter pandemin som pressat Sveriges ekonomi. 

[forminator_poll id="2749"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen