Moderaterna sågar Sveriges bidragssystem för nyanlända

2021 04 06

Nyanlända borde inte få full tillgång till svenska bidrag från dag ett framhåller Moderaterna.

Moderaterna vill se en stor reform som innebär att bidragen till nyanlända invandrare minskar rejält och att nyanlända får tillgång till bidragen först i takt med att de skaffar jobb, betalar skatt och blir svenska medborgare.

I praktiken innebär M:s förslag att det införs ett bidragstak på 75 % av en lägstalön vilket innebär cirka 12 000 kronor per månad i bidrag vilket möjliggörs av en statlig, låg och enhetlig etableringsersättning för nyanlända till Sverige förklarar SVT. Moderaterna vill följande:

✅ De som inte arbetar får kraftigt lägre ersättning de fem första åren i Sverige

✅ För att nå bidragstaket krävs att de nyanlända har arbete och en permanent och laglig bosättning i Sverige.

– Idag är det så att för väldigt många familjer som kommer till Sverige lönar det sig inte att ta ett jobb för man har så många bidrag som staplas på varandra. Det är orimligt att man kvalificerar sig till allting så fort man bara kommer till Sverige, anser ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M) till SVT.

Moderaterna framhåller att färre personer kommer att nå bidragstaket då M samtidigt tar bort försörjningsstöd, etableringstillägg och flerbarnstillägg i och med införandet av den enhetliga etableringsersättningen.

– Då kan man absolut ställa mat på bordet och betala sin hyra, men samtidigt ökar drivkraften att faktiskt ta arbete, säger Elisabet Svantesson (M) till SVT.

M vill även skärpa kraven för nyanlända när det gäller föräldrapenning, sjukpenning och garantipension som ska kräva att man måste ha bott minst 40 år i Sverige utan undantag.

ANALYS

Moderaterna nämner inte Socialdemokraterna i sitt utspel men det är uppenbart att udden riktas mot S-MP-regeringens ekonomiska politik kopplat till invandringen och det kan bli en av M:s valfrågor inför 2022.

Huvudpoängen är att det ska löna sig att arbeta och att man inte ska söka till Sverige för att ta del av diverse bidrag. Alltför generösa bidragssystem riskerar även att bidra till ökad främlingsfientlighet och det finns även koppling till att migrationen ska handla om skyddsskäl snarare än ekonomiska skäl.

Moderaternas krav på lägre bidrag till nyanlända har goda möjligheter att få tummen upp hos många väljare och inte minst efter pandemin som pressat Sveriges ekonomi. 

[forminator_poll id="2749"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen