Moderaterna sågar Sveriges bidragssystem för nyanlända

2021 04 06

Nyanlända borde inte få full tillgång till svenska bidrag från dag ett framhåller Moderaterna.

Moderaterna vill se en stor reform som innebär att bidragen till nyanlända invandrare minskar rejält och att nyanlända får tillgång till bidragen först i takt med att de skaffar jobb, betalar skatt och blir svenska medborgare.

I praktiken innebär M:s förslag att det införs ett bidragstak på 75 % av en lägstalön vilket innebär cirka 12 000 kronor per månad i bidrag vilket möjliggörs av en statlig, låg och enhetlig etableringsersättning för nyanlända till Sverige förklarar SVT. Moderaterna vill följande:

✅ De som inte arbetar får kraftigt lägre ersättning de fem första åren i Sverige

✅ För att nå bidragstaket krävs att de nyanlända har arbete och en permanent och laglig bosättning i Sverige.

– Idag är det så att för väldigt många familjer som kommer till Sverige lönar det sig inte att ta ett jobb för man har så många bidrag som staplas på varandra. Det är orimligt att man kvalificerar sig till allting så fort man bara kommer till Sverige, anser ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M) till SVT.

Moderaterna framhåller att färre personer kommer att nå bidragstaket då M samtidigt tar bort försörjningsstöd, etableringstillägg och flerbarnstillägg i och med införandet av den enhetliga etableringsersättningen.

– Då kan man absolut ställa mat på bordet och betala sin hyra, men samtidigt ökar drivkraften att faktiskt ta arbete, säger Elisabet Svantesson (M) till SVT.

M vill även skärpa kraven för nyanlända när det gäller föräldrapenning, sjukpenning och garantipension som ska kräva att man måste ha bott minst 40 år i Sverige utan undantag.

ANALYS

Moderaterna nämner inte Socialdemokraterna i sitt utspel men det är uppenbart att udden riktas mot S-MP-regeringens ekonomiska politik kopplat till invandringen och det kan bli en av M:s valfrågor inför 2022.

Huvudpoängen är att det ska löna sig att arbeta och att man inte ska söka till Sverige för att ta del av diverse bidrag. Alltför generösa bidragssystem riskerar även att bidra till ökad främlingsfientlighet och det finns även koppling till att migrationen ska handla om skyddsskäl snarare än ekonomiska skäl.

Moderaternas krav på lägre bidrag till nyanlända har goda möjligheter att få tummen upp hos många väljare och inte minst efter pandemin som pressat Sveriges ekonomi. 

[forminator_poll id="2749"]

15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen