Moderaterna sågar Sveriges bidragssystem för nyanlända

2021 04 06

Nyanlända borde inte få full tillgång till svenska bidrag från dag ett framhåller Moderaterna.

Moderaterna vill se en stor reform som innebär att bidragen till nyanlända invandrare minskar rejält och att nyanlända får tillgång till bidragen först i takt med att de skaffar jobb, betalar skatt och blir svenska medborgare.

I praktiken innebär M:s förslag att det införs ett bidragstak på 75 % av en lägstalön vilket innebär cirka 12 000 kronor per månad i bidrag vilket möjliggörs av en statlig, låg och enhetlig etableringsersättning för nyanlända till Sverige förklarar SVT. Moderaterna vill följande:

✅ De som inte arbetar får kraftigt lägre ersättning de fem första åren i Sverige

✅ För att nå bidragstaket krävs att de nyanlända har arbete och en permanent och laglig bosättning i Sverige.

– Idag är det så att för väldigt många familjer som kommer till Sverige lönar det sig inte att ta ett jobb för man har så många bidrag som staplas på varandra. Det är orimligt att man kvalificerar sig till allting så fort man bara kommer till Sverige, anser ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M) till SVT.

Moderaterna framhåller att färre personer kommer att nå bidragstaket då M samtidigt tar bort försörjningsstöd, etableringstillägg och flerbarnstillägg i och med införandet av den enhetliga etableringsersättningen.

– Då kan man absolut ställa mat på bordet och betala sin hyra, men samtidigt ökar drivkraften att faktiskt ta arbete, säger Elisabet Svantesson (M) till SVT.

M vill även skärpa kraven för nyanlända när det gäller föräldrapenning, sjukpenning och garantipension som ska kräva att man måste ha bott minst 40 år i Sverige utan undantag.

ANALYS

Moderaterna nämner inte Socialdemokraterna i sitt utspel men det är uppenbart att udden riktas mot S-MP-regeringens ekonomiska politik kopplat till invandringen och det kan bli en av M:s valfrågor inför 2022.

Huvudpoängen är att det ska löna sig att arbeta och att man inte ska söka till Sverige för att ta del av diverse bidrag. Alltför generösa bidragssystem riskerar även att bidra till ökad främlingsfientlighet och det finns även koppling till att migrationen ska handla om skyddsskäl snarare än ekonomiska skäl.

Moderaternas krav på lägre bidrag till nyanlända har goda möjligheter att få tummen upp hos många väljare och inte minst efter pandemin som pressat Sveriges ekonomi. 

[forminator_poll id="2749"]

23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


23 sep 2026

Ovanligt väderbesked i Sverige – då drar det in

2026 09 24

Varmare temperaturer är på väg.

Det beskedet kommer från Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

I en prognos för inledningen av oktober, alltså om ungefär en vecka, är beskedet att det blir ovanligt varma temperaturer i år. Och det gäller för hela landet.

– Inledningen av oktober väntas bli varmare än normalt i norra Sverige, men redan under vecka 41 dämpas värmen något. Under vecka 41–42 väntas det fortfarande bli omkring normalt eller något varmt för årstiden, uppger meteorologen.

Värme i söder

Prognosen för södra Sverige låter liknande som den för de norra delarna av landet.

– Även här väntas oktober börja med varmt väder för årstiden, men under vecka 41–42 väntas omkring normalt eller något varmare än normalt, framhåller Lasse Rydqvist.  

– Från vecka 43 ser temperaturen ut att hamna omkring det normala. Någon tydlig kall signal syns ännu inte, men ett mer blockerat väderläge kan öppna upp för kyla även i söder.

Läs också: Vänta inte – svenska bilister uppmanas

SMHI instämmer

Från vädermyndigheten SMHI kommer ett liknande besked. Efter att vädret kan stå och väga under resten av veckan, väntas ett högtryck ta över framåt söndag med varmare och torrare luft.

– Mot mitten av nästa vecka kan luft, som är riktigt varm för den här tiden på året, strömma upp och ge sensommarkänsla i början av oktober, framhåller väderinstitutet.

Liknande 2015

Flera olika faktorer kommer styra väderutvecklingen under resten av oktober. Bland annat den sydliga jetströmmen som kan ha stor påverkan på lågtrycken över Europa.

– Signalerna i den här utsikten påminner om hur det såg ut inför oktober 2015. Även då fick vi en varm start, innan ett högtryck växte sig allt starkare över norra Europa och Skandinavien, minns Lasse Rydqvist.  

– Det resulterade i betydligt torrare väder på många håll i Sverige, samtidigt som lågtrycken fick större utrymme längre söderut över Europa. Även då hade vi en ovanligt stark El Niño.

Andra läser: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: Yuriy Bogdanov

Text: Redaktionen