Moderatkommittén svarar – Men småbarnsföräldern tillbakavisar

2021 10 24

Ord står mot ord avseende Moderaternas väntade toppkandidat som är småbarnsförälder men som ströks från Moderaternas riksdagslista i Kalmar län.

Carl-Wiktor Svensson, känd som ”glesbygdsmoderaten”, var tredje namn på M:s riksdagslista i Kalmar län 2018 och erhöll även tredje flest kryss, 761 stycken. Han kandiderar igen till valet 2022 och flera fakta på den lista Moderaternas nomineringskommitté i nuläget presenterat – där Carl- Wiktor Svensson överraskande nog strukits bort – pekar på att han skulle ha goda chanser att bli vald.

Fakta talar för glesbygdsmoderaten

▪Väldigt få personer på listan är kända i Kalmar län.

▪Inget av de åtta toppnamnen från M:s riksdagslista 2018 finns med listan.

▪De två namn som fanns på plats 9 och 10 vid valet 2018 och som även väntas finnas med på nya listan, Monica Ljungdahl och Emil Jörgensen, fick 128 respektive 47 kryss.

▪Det kan jämföras med Carl-Wiktor Svensson som hade plats 3 och som fick hela 761 kryss.

▪Plats nr 1 hade Kalmar läns nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson som inte ställer upp för omval.

▪Plats nr 2 hade Harald Hjalmarsson som inte heller ställer upp igen.

Fanns med ända till sista mötet

Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen ända fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt – på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson. Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

Nomineringskommittén svarar

Men nu går Moderaterna i Kalmar läns nomineringskommitté till riksdagen med ordförande Carl Dahlin i spetsen ut och svarar på kritiken. Han klargör att rollen som småbarnsförälder inte diskvalificerar en kandidat.

– Faktum är att avgående riksdagsledamot Jan R Andersson är småbarnsförälder samt att en tredjedel av den nu föreslagna toppen av listan består av småbarnsföräldrar, framför Carl Dahlin i ett pressmeddelande.

Kunde inte räkna med fullt engagemang

Han menar att det finns något annat som gör att Carl-Wiktor Svensson strukits.

– Carl-Wiktor Svensson har vid fler än ett intervjutillfälle klargjort att han kommer vara begränsad att åka till Stockholm för att delta i riksdagens arbete. Detta är för Moderaterna som helhet en grundförutsättning, framhåller Carl Dahlin som poängterar att riksdagsgruppens tisdagssammanträden har obligatorisk närvaro och att en absolut majoritet av nomineringskommittén bedömde honom som olämplig för uppdraget.

– Då hans fulla engagemang inte var att räkna med, framför Carl Dahlin som tillägger att listan är klubbad.

Varit glasklar till kommittén

Carl-Wiktor Svensson tillbakavisar uppgifterna och anser att Dahlin går ut med felaktig information.

– Det stämmer inte. Jag har dock varit tydlig med att barnen alltid kommer gå först samt att det kan uppstå situationer då jag kommer behöva prioritera barnen framför förtroendeuppdraget. Jag tror att det är få föräldrar som skulle kompromissa kring det. Men jag har grundförutsättningarna att representera Moderaterna i vår huvudstad enligt de villkor som ställs – och det har jag varit tydlig med sedan i somras.

Kanske missuppfattning

– Jag har också varit tydlig, och det kanske är här man väljer att missuppfatta mig, att jag som riksdagsledamot vill vara aktiv i länet de dagarna jag inte är i Stockholm. Det är Kalmar län jag representerar och jag tror det är viktigt med en lokal förankring för att rätt beslut ska tas, säger Carl-Wiktor Svensson som betonar att han i flera månader varit mycket tydlig med nomineringskommittén om att han med han ordnat så att han kan jobba för fullt i riksdagen även om han är småbarnsförälder.

Marcus Schön från Högsbymoderaterna uppger för Barometern-OT att han hoppar av Kalmarlistan med anledning av hur nomineringskommittén behandlat Carl-Wiktor Svensson.

Högsby kommun står därefter helt utan kandidat på listan.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="808"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen