Moderatkommittén svarar – Men småbarnsföräldern tillbakavisar

2021 10 24

Ord står mot ord avseende Moderaternas väntade toppkandidat som är småbarnsförälder men som ströks från Moderaternas riksdagslista i Kalmar län.

Carl-Wiktor Svensson, känd som ”glesbygdsmoderaten”, var tredje namn på M:s riksdagslista i Kalmar län 2018 och erhöll även tredje flest kryss, 761 stycken. Han kandiderar igen till valet 2022 och flera fakta på den lista Moderaternas nomineringskommitté i nuläget presenterat – där Carl- Wiktor Svensson överraskande nog strukits bort – pekar på att han skulle ha goda chanser att bli vald.

Fakta talar för glesbygdsmoderaten

▪Väldigt få personer på listan är kända i Kalmar län.

▪Inget av de åtta toppnamnen från M:s riksdagslista 2018 finns med listan.

▪De två namn som fanns på plats 9 och 10 vid valet 2018 och som även väntas finnas med på nya listan, Monica Ljungdahl och Emil Jörgensen, fick 128 respektive 47 kryss.

▪Det kan jämföras med Carl-Wiktor Svensson som hade plats 3 och som fick hela 761 kryss.

▪Plats nr 1 hade Kalmar läns nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson som inte ställer upp för omval.

▪Plats nr 2 hade Harald Hjalmarsson som inte heller ställer upp igen.

Fanns med ända till sista mötet

Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen ända fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt – på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson. Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

Nomineringskommittén svarar

Men nu går Moderaterna i Kalmar läns nomineringskommitté till riksdagen med ordförande Carl Dahlin i spetsen ut och svarar på kritiken. Han klargör att rollen som småbarnsförälder inte diskvalificerar en kandidat.

– Faktum är att avgående riksdagsledamot Jan R Andersson är småbarnsförälder samt att en tredjedel av den nu föreslagna toppen av listan består av småbarnsföräldrar, framför Carl Dahlin i ett pressmeddelande.

Kunde inte räkna med fullt engagemang

Han menar att det finns något annat som gör att Carl-Wiktor Svensson strukits.

– Carl-Wiktor Svensson har vid fler än ett intervjutillfälle klargjort att han kommer vara begränsad att åka till Stockholm för att delta i riksdagens arbete. Detta är för Moderaterna som helhet en grundförutsättning, framhåller Carl Dahlin som poängterar att riksdagsgruppens tisdagssammanträden har obligatorisk närvaro och att en absolut majoritet av nomineringskommittén bedömde honom som olämplig för uppdraget.

– Då hans fulla engagemang inte var att räkna med, framför Carl Dahlin som tillägger att listan är klubbad.

Varit glasklar till kommittén

Carl-Wiktor Svensson tillbakavisar uppgifterna och anser att Dahlin går ut med felaktig information.

– Det stämmer inte. Jag har dock varit tydlig med att barnen alltid kommer gå först samt att det kan uppstå situationer då jag kommer behöva prioritera barnen framför förtroendeuppdraget. Jag tror att det är få föräldrar som skulle kompromissa kring det. Men jag har grundförutsättningarna att representera Moderaterna i vår huvudstad enligt de villkor som ställs – och det har jag varit tydlig med sedan i somras.

Kanske missuppfattning

– Jag har också varit tydlig, och det kanske är här man väljer att missuppfatta mig, att jag som riksdagsledamot vill vara aktiv i länet de dagarna jag inte är i Stockholm. Det är Kalmar län jag representerar och jag tror det är viktigt med en lokal förankring för att rätt beslut ska tas, säger Carl-Wiktor Svensson som betonar att han i flera månader varit mycket tydlig med nomineringskommittén om att han med han ordnat så att han kan jobba för fullt i riksdagen även om han är småbarnsförälder.

Marcus Schön från Högsbymoderaterna uppger för Barometern-OT att han hoppar av Kalmarlistan med anledning av hur nomineringskommittén behandlat Carl-Wiktor Svensson.

Högsby kommun står därefter helt utan kandidat på listan.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="808"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen