Moderatkommittén svarar – Men småbarnsföräldern tillbakavisar

2021 10 24

Ord står mot ord avseende Moderaternas väntade toppkandidat som är småbarnsförälder men som ströks från Moderaternas riksdagslista i Kalmar län.

Carl-Wiktor Svensson, känd som ”glesbygdsmoderaten”, var tredje namn på M:s riksdagslista i Kalmar län 2018 och erhöll även tredje flest kryss, 761 stycken. Han kandiderar igen till valet 2022 och flera fakta på den lista Moderaternas nomineringskommitté i nuläget presenterat – där Carl- Wiktor Svensson överraskande nog strukits bort – pekar på att han skulle ha goda chanser att bli vald.

Fakta talar för glesbygdsmoderaten

▪Väldigt få personer på listan är kända i Kalmar län.

▪Inget av de åtta toppnamnen från M:s riksdagslista 2018 finns med listan.

▪De två namn som fanns på plats 9 och 10 vid valet 2018 och som även väntas finnas med på nya listan, Monica Ljungdahl och Emil Jörgensen, fick 128 respektive 47 kryss.

▪Det kan jämföras med Carl-Wiktor Svensson som hade plats 3 och som fick hela 761 kryss.

▪Plats nr 1 hade Kalmar läns nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson som inte ställer upp för omval.

▪Plats nr 2 hade Harald Hjalmarsson som inte heller ställer upp igen.

Fanns med ända till sista mötet

Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen ända fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt – på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson. Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

Nomineringskommittén svarar

Men nu går Moderaterna i Kalmar läns nomineringskommitté till riksdagen med ordförande Carl Dahlin i spetsen ut och svarar på kritiken. Han klargör att rollen som småbarnsförälder inte diskvalificerar en kandidat.

– Faktum är att avgående riksdagsledamot Jan R Andersson är småbarnsförälder samt att en tredjedel av den nu föreslagna toppen av listan består av småbarnsföräldrar, framför Carl Dahlin i ett pressmeddelande.

Kunde inte räkna med fullt engagemang

Han menar att det finns något annat som gör att Carl-Wiktor Svensson strukits.

– Carl-Wiktor Svensson har vid fler än ett intervjutillfälle klargjort att han kommer vara begränsad att åka till Stockholm för att delta i riksdagens arbete. Detta är för Moderaterna som helhet en grundförutsättning, framhåller Carl Dahlin som poängterar att riksdagsgruppens tisdagssammanträden har obligatorisk närvaro och att en absolut majoritet av nomineringskommittén bedömde honom som olämplig för uppdraget.

– Då hans fulla engagemang inte var att räkna med, framför Carl Dahlin som tillägger att listan är klubbad.

Varit glasklar till kommittén

Carl-Wiktor Svensson tillbakavisar uppgifterna och anser att Dahlin går ut med felaktig information.

– Det stämmer inte. Jag har dock varit tydlig med att barnen alltid kommer gå först samt att det kan uppstå situationer då jag kommer behöva prioritera barnen framför förtroendeuppdraget. Jag tror att det är få föräldrar som skulle kompromissa kring det. Men jag har grundförutsättningarna att representera Moderaterna i vår huvudstad enligt de villkor som ställs – och det har jag varit tydlig med sedan i somras.

Kanske missuppfattning

– Jag har också varit tydlig, och det kanske är här man väljer att missuppfatta mig, att jag som riksdagsledamot vill vara aktiv i länet de dagarna jag inte är i Stockholm. Det är Kalmar län jag representerar och jag tror det är viktigt med en lokal förankring för att rätt beslut ska tas, säger Carl-Wiktor Svensson som betonar att han i flera månader varit mycket tydlig med nomineringskommittén om att han med han ordnat så att han kan jobba för fullt i riksdagen även om han är småbarnsförälder.

Marcus Schön från Högsbymoderaterna uppger för Barometern-OT att han hoppar av Kalmarlistan med anledning av hur nomineringskommittén behandlat Carl-Wiktor Svensson.

Högsby kommun står därefter helt utan kandidat på listan.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="808"]

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen