Modiga kvinnan från TV-sända krigsprotesten återfunnen – Talar ut

2022 03 15

Den ryska kvinnan som försvann efter sin antikrigsprotest är nu funnen. Hon behandlades bryskt av de ryska myndigheterna men tackar nu omvärlden för allt stöd.

Kvinnan visade upp en skylt där det stod ”NO WAR” på bästa sändningstid.

30 000 rubel i böter

Redaktören Marina Ovsyannikova, som jobbar på den stora ryska statliga tv-kanalen Channel One, arrangerade en antikrigsprotest under en direktsänd tv-sändning igår kväll i Moskva.

Nu har domen fallit och hon  bötfälls med 30 000 rubel vilket motsvarar 2 675 kronor, rapporterar BBC.

Bröt mot protestlagar enligt Ryssland

Hon dömdes för att ha brutit mot Rysslands protestlagar när hon uppmanade andra att demonstrera mot vad Kreml kallar för en "särskild militär operation" i Ukraina.

Putinregimen har gjort det förbjudet att kalla Rysslands anfallskrig mot Ukraina för ett krig.

Talade utanför domstolen

När Ovsyannikova talade utanför domstolen lät det så här:

– Det var mitt beslut. Jag fattade det här beslutet själv eftersom jag inte gillar att Ryssland påbörjade denna invasion. Det är verkligen hemskt.

Förhördes i 14 timmar

– Jag vill tacka alla för deras stöd, vänner och kollegor. Det har varit väldigt jobbiga dagar, jag tillbringade två dagar utan sömn och jag förhördes i över 14 timmar.

Förnekades juridisk hjälp

Hon anklagar myndigheterna för att först ha nekat henne juridisk hjälp. Hennes advokater berättar i rätten att hon fick vänta flera timmar på en advokat trots att hon begärde en direkt.

– De lät mig inte komma i kontakt med närstående eller släktingar. De tillät inte någon juridisk hjälp. Jag var minst sagt i ett utsatt tillstånd, säger Ovsyannikova.

Ifrågasätts som möjlig desinformation

Samtidigt har det även rests frågetecken över om tv-protesten verkligen var på riktigt eller det kanske till och med kan ha varit en iscensatt bluff av Putinregimen.

I den ryska diktaturen kan man snart inte vara säker på någonting i statskontrollerad media. Lögnerna avlöser varandra på rullande band.

Tusentals personer gripna

Trots Putinregimens försök att kväsa alla protester mot kriget i Ryssland har ändå många ryssar gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

– Ungefär 13 000 till 14 000 har arresterats, vilket inte är en liten sak i ett så förtryckande land som Ryssland, säger CIA-chefen Bill Burns i vittnesförhör i USA:s kongress. 

För iväg både barn och äldre

De ryska poliserna har på videoklipp setts föra iväg såväl barn som pensionärer och många blir även misshandlade av poliserna i samband med gripandena.

Det handlar ofta om svår misshandel och på en mängd videoklipp ses hur poliser går till våldsamma attacker mot inte minst ungdomar.

Slås blodiga

Bland annat slår poliser med sina batonger mot demonstranters huvuden och många förs iväg svårt misshandlade och blodiga samtidigt som anhöriga och vänner skriker och gråter.

Foto: Youtube

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen