Modiga kvinnan från TV-sända krigsprotesten återfunnen – Talar ut

2022 03 15

Den ryska kvinnan som försvann efter sin antikrigsprotest är nu funnen. Hon behandlades bryskt av de ryska myndigheterna men tackar nu omvärlden för allt stöd.

Kvinnan visade upp en skylt där det stod ”NO WAR” på bästa sändningstid.

30 000 rubel i böter

Redaktören Marina Ovsyannikova, som jobbar på den stora ryska statliga tv-kanalen Channel One, arrangerade en antikrigsprotest under en direktsänd tv-sändning igår kväll i Moskva.

Nu har domen fallit och hon  bötfälls med 30 000 rubel vilket motsvarar 2 675 kronor, rapporterar BBC.

Bröt mot protestlagar enligt Ryssland

Hon dömdes för att ha brutit mot Rysslands protestlagar när hon uppmanade andra att demonstrera mot vad Kreml kallar för en "särskild militär operation" i Ukraina.

Putinregimen har gjort det förbjudet att kalla Rysslands anfallskrig mot Ukraina för ett krig.

Talade utanför domstolen

När Ovsyannikova talade utanför domstolen lät det så här:

– Det var mitt beslut. Jag fattade det här beslutet själv eftersom jag inte gillar att Ryssland påbörjade denna invasion. Det är verkligen hemskt.

Förhördes i 14 timmar

– Jag vill tacka alla för deras stöd, vänner och kollegor. Det har varit väldigt jobbiga dagar, jag tillbringade två dagar utan sömn och jag förhördes i över 14 timmar.

Förnekades juridisk hjälp

Hon anklagar myndigheterna för att först ha nekat henne juridisk hjälp. Hennes advokater berättar i rätten att hon fick vänta flera timmar på en advokat trots att hon begärde en direkt.

– De lät mig inte komma i kontakt med närstående eller släktingar. De tillät inte någon juridisk hjälp. Jag var minst sagt i ett utsatt tillstånd, säger Ovsyannikova.

Ifrågasätts som möjlig desinformation

Samtidigt har det även rests frågetecken över om tv-protesten verkligen var på riktigt eller det kanske till och med kan ha varit en iscensatt bluff av Putinregimen.

I den ryska diktaturen kan man snart inte vara säker på någonting i statskontrollerad media. Lögnerna avlöser varandra på rullande band.

Tusentals personer gripna

Trots Putinregimens försök att kväsa alla protester mot kriget i Ryssland har ändå många ryssar gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

– Ungefär 13 000 till 14 000 har arresterats, vilket inte är en liten sak i ett så förtryckande land som Ryssland, säger CIA-chefen Bill Burns i vittnesförhör i USA:s kongress. 

För iväg både barn och äldre

De ryska poliserna har på videoklipp setts föra iväg såväl barn som pensionärer och många blir även misshandlade av poliserna i samband med gripandena.

Det handlar ofta om svår misshandel och på en mängd videoklipp ses hur poliser går till våldsamma attacker mot inte minst ungdomar.

Slås blodiga

Bland annat slår poliser med sina batonger mot demonstranters huvuden och många förs iväg svårt misshandlade och blodiga samtidigt som anhöriga och vänner skriker och gråter.

Foto: Youtube

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen