Modiga kvinnan från TV-sända krigsprotesten återfunnen – Talar ut

2022 03 15

Kvinnan visade upp en skylt där det stod ”NO WAR” på bästa sändningstid.

30 000 rubel i böter

Redaktören Marina Ovsyannikova, som jobbar på den stora ryska statliga tv-kanalen Channel One, arrangerade en antikrigsprotest under en direktsänd tv-sändning igår kväll i Moskva.

Nu har domen fallit och hon  bötfälls med 30 000 rubel vilket motsvarar 2 675 kronor, rapporterar BBC.

Bröt mot protestlagar enligt Ryssland

Hon dömdes för att ha brutit mot Rysslands protestlagar när hon uppmanade andra att demonstrera mot vad Kreml kallar för en "särskild militär operation" i Ukraina.

Putinregimen har gjort det förbjudet att kalla Rysslands anfallskrig mot Ukraina för ett krig.

Talade utanför domstolen

När Ovsyannikova talade utanför domstolen lät det så här:

– Det var mitt beslut. Jag fattade det här beslutet själv eftersom jag inte gillar att Ryssland påbörjade denna invasion. Det är verkligen hemskt.

Förhördes i 14 timmar

– Jag vill tacka alla för deras stöd, vänner och kollegor. Det har varit väldigt jobbiga dagar, jag tillbringade två dagar utan sömn och jag förhördes i över 14 timmar.

Förnekades juridisk hjälp

Hon anklagar myndigheterna för att först ha nekat henne juridisk hjälp. Hennes advokater berättar i rätten att hon fick vänta flera timmar på en advokat trots att hon begärde en direkt.

– De lät mig inte komma i kontakt med närstående eller släktingar. De tillät inte någon juridisk hjälp. Jag var minst sagt i ett utsatt tillstånd, säger Ovsyannikova.

Ifrågasätts som möjlig desinformation

Samtidigt har det även rests frågetecken över om tv-protesten verkligen var på riktigt eller det kanske till och med kan ha varit en iscensatt bluff av Putinregimen.

I den ryska diktaturen kan man snart inte vara säker på någonting i statskontrollerad media. Lögnerna avlöser varandra på rullande band.

Tusentals personer gripna

Trots Putinregimens försök att kväsa alla protester mot kriget i Ryssland har ändå många ryssar gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

– Ungefär 13 000 till 14 000 har arresterats, vilket inte är en liten sak i ett så förtryckande land som Ryssland, säger CIA-chefen Bill Burns i vittnesförhör i USA:s kongress. 

För iväg både barn och äldre

De ryska poliserna har på videoklipp setts föra iväg såväl barn som pensionärer och många blir även misshandlade av poliserna i samband med gripandena.

Det handlar ofta om svår misshandel och på en mängd videoklipp ses hur poliser går till våldsamma attacker mot inte minst ungdomar.

Slås blodiga

Bland annat slår poliser med sina batonger mot demonstranters huvuden och många förs iväg svårt misshandlade och blodiga samtidigt som anhöriga och vänner skriker och gråter.

Foto: Youtube

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen