Modiga kvinnan från TV-sända krigsprotesten återfunnen – Talar ut

2022 03 15

Den ryska kvinnan som försvann efter sin antikrigsprotest är nu funnen. Hon behandlades bryskt av de ryska myndigheterna men tackar nu omvärlden för allt stöd.

Kvinnan visade upp en skylt där det stod ”NO WAR” på bästa sändningstid.

30 000 rubel i böter

Redaktören Marina Ovsyannikova, som jobbar på den stora ryska statliga tv-kanalen Channel One, arrangerade en antikrigsprotest under en direktsänd tv-sändning igår kväll i Moskva.

Nu har domen fallit och hon bötfälls med 30 000 rubel vilket motsvarar 2 675 kronor, rapporterar BBC.

Bröt mot protestlagar enligt Ryssland

Hon dömdes för att ha brutit mot Rysslands protestlagar när hon uppmanade andra att demonstrera mot vad Kreml kallar för en "särskild militär operation" i Ukraina.

Putinregimen har gjort det förbjudet att kalla Rysslands anfallskrig mot Ukraina för ett krig.

Talade utanför domstolen

När Ovsyannikova talade utanför domstolen lät det så här:

– Det var mitt beslut. Jag fattade det här beslutet själv eftersom jag inte gillar att Ryssland påbörjade denna invasion. Det är verkligen hemskt.

Förhördes i 14 timmar

– Jag vill tacka alla för deras stöd, vänner och kollegor. Det har varit väldigt jobbiga dagar, jag tillbringade två dagar utan sömn och jag förhördes i över 14 timmar.

Förnekades juridisk hjälp

Hon anklagar myndigheterna för att först ha nekat henne juridisk hjälp. Hennes advokater berättar i rätten att hon fick vänta flera timmar på en advokat trots att hon begärde en direkt.

– De lät mig inte komma i kontakt med närstående eller släktingar. De tillät inte någon juridisk hjälp. Jag var minst sagt i ett utsatt tillstånd, säger Ovsyannikova.

Ifrågasätts som möjlig desinformation

Samtidigt har det även rests frågetecken över om tv-protesten verkligen var på riktigt eller det kanske till och med kan ha varit en iscensatt bluff av Putinregimen.

I den ryska diktaturen kan man snart inte vara säker på någonting i statskontrollerad media. Lögnerna avlöser varandra på rullande band.

Tusentals personer gripna

Trots Putinregimens försök att kväsa alla protester mot kriget i Ryssland har ändå många ryssar gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

– Ungefär 13 000 till 14 000 har arresterats, vilket inte är en liten sak i ett så förtryckande land som Ryssland, säger CIA-chefen Bill Burns i vittnesförhör i USA:s kongress.

För iväg både barn och äldre

De ryska poliserna har på videoklipp setts föra iväg såväl barn som pensionärer och många blir även misshandlade av poliserna i samband med gripandena.

Det handlar ofta om svår misshandel och på en mängd videoklipp ses hur poliser går till våldsamma attacker mot inte minst ungdomar.

Slås blodiga

Bland annat slår poliser med sina batonger mot demonstranters huvuden och många förs iväg svårt misshandlade och blodiga samtidigt som anhöriga och vänner skriker och gråter.

Foto: Youtube

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen