MOLDAVIEN: Efter attackerna – oron för utbrett krig ökar

2022 04 27

Ryssland iscensätter attacker i Transnistrien i ett försök att skapa panik.

Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) i sin senaste rapport.

”Falsk flagg”

Tankesmedjan uppger att ryska trupper sannolikt genomförde ytterligare en ”falsk flag-operation” den 25-26 april.

– Det överensstämmer med tidigare uppgifter om att flygbasen i Tiraspol förberedde sig för ryska flygplan den 6 och 7 april, skriver ISW.

Attackerna

På måndagen besköts säkerhetstjänstens högkvarter i regionens huvudstad Tiraspol och på tisdagsmorgonen sprängdes två radiomaster för ryska radiosändningar.

Det har tidigare rapporterats om att Ryssland vill etablera en landkorridor som förbinder ockuperade områden i södra Ukraina med Transnistrien.

Kommenterat attackerna

I Moskva har flera företrädare för Putinregimen kommenterat attackerna.

Biträdande utrikesministern Andrey Rudenko konstaterade att de ansvariga bakom attackerna vill öka spänningarna i Europa ytterligare.

– En utredning ska inledas och vi hoppas att orsaken bakom ska kunna fastslås och att de ansvariga ska bestraffas, säger han enligt The Guardian med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Ta med händelserna i beräkningen

Denis Pushilin, separatistledaren för den ryskstödda utbrytarrepubliken Donetsk i östra Ukraina, har även kommenterat attackerna.

Till ryska medier säger han att Moskva måste ta händelserna i beräkning när nästa steg i offensiven planeras.

Oron för utbrett krig ökar

I Ukraina har landets president Volodymyr Zelensky hävdat att Ryssland straffar Moldavien för att de stöder Ukraina och att Putinregimen planerar att göra landet till en rysk lydstat.

Han konstaterar att Ukrainas Väpnade Styrkor är redo för en eventuell upptrappning i Moldavien.

Uppmanar inblandade parter

FN har varnat för ökade spänningar i regionen och uppmanar nu inblandade parter att avstå från att eskalera situationen.

– Generalsekreterare Antonio Guteress har uppmanat samtliga parter att avstå från att eskalera spänningarna i Transnistrien, konstaterar FN-ledarens biträdande talesman Fahran Haq.

Foto: President of Russia resp J. Kingma

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)