Mördare! Idiot! Vet att du är gift!

2021 05 31

Mördare! Jag vet var du bor och att du är gift. Idiot!!! Börja i slakteribranschen! Allt ont önskar jag hen.

Det är några exempel på otäcka kommentarer som lyfts fram av SR som granskat det ökande hatet och hoten från hund- och kattägare mot 70-talet djursjukhus och djurvårdskliniker runt om i Sverige. Djurägare kan bli upprörda på höga priser, behandlingen eller att de inte fått tid för sina djur när de önskat.

– På senare år att det har mer gått över till direkta hot och oförskämdheter. I snitt så tillkallar vi vårt vaktbolag en gång i veckan och det har ofta varit att man försöker på något vis forcera och ta sig in, eller hotar att slå sönder, säger Christina von Dorrien. VD på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg till SR.

SR-programmet Kaliber har sänt en enkät till över 200 smådjurskliniker i både storstad och landsbygd i tio län i Sverige varav 124 svarade och 71 kliniker berättade om aggressivt beteende från kunder det senaste året.

– Jag har den djupaste respekt för att när människor kommer hit med en älskad familjemedlem, ett djur, att man kan hamna i affekt och att man kan i stunden bli väldigt upprörd. Men sen så upplever jag nu på senare år att det har mer gått över till direkta, ja hot och oförskämdheter, säger von Dorrien.

När det gäller vad som ligger bakom lyfter SR fram att kostnaden för djursjukvård stigit kraftigt senaste åren samtidigt som efterfrågan ökat.

Även branschorganisationen Svensk Djursjukvård berättar om ökade problem med hat och hot från djurägare och Kaliber rapporterar om att det även märks i sociala medier.

– Om man får det här flera gånger och få höra detta flera gånger, att om man tar betalt så är man hjärtlös. Man bryr sig inte om djuret. Man är en mördare. Så till slut så äter det på en, säger Christina von Dorrien.

ANALYS

Hat i sociala medier är ett gift som inte bara avser politiken utan drabbar mer eller mindre alla sektorer i samhället och djursjukvården är uppenbarligen inget undantag utan även där blir klimatet allt sämre enligt undersökningen. Det är rakt igenom destruktivt och fel och hjälper ingen utan stjälper alla inklusive de som bär sig illa åt.

Som delförklaring nämns kraftigt stigande priser för djurägare som vill hjälpa sina sjuka djur och det är lätt att förstå förtvivlan och frustrationen hos drabbade personer som älskar sina hundar och katter eller andra djur men upplever att de inte har tillräckligt med pengar för att rädda djuren. Att det då handlar om att man måste vara rik eller ha mycket pengar för att kunna betala för att rädda sitt djur är ju en hemsk situation. Därför är djurförsäkring väldigt viktigt men även det är ju mycket dyrt.

Då prisbilden är väldigt hög och efterfrågan ökat mycket behöver man fråga sig hur väl marknaden fungerar – är det för dåligt utbud och för dålig tillgänglighet av djursjukvård? För höga priser, dåliga öppettider och för lite konkurrens mellan utförarna?

Om svaren är ja så skulle det behövas fler utförare och kanske ett nytt djursjukvårdsföretag, en kedja med kliniker som håller lägre priser som kan öka konkurrensen. Kanske kan den drivas av hund- och kattägare själva som brinner för att förbättra branschen ur ett kundperspektiv.

Detta är viktiga frågor och min prognos är att det behövs en bättre marknad för alla kunder, det vill säga för djurägarna och för djuren inte minst som sänker priserna och ökar tillgängligheten.

Men hat och hot är aldrig okej och det måste man vara tydlig med.

Foto: Flouffy, Unsplash

[yop_poll id="124"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen