Mördare! Idiot! Vet att du är gift!

2021 05 31

Mördare! Jag vet var du bor och att du är gift. Idiot!!! Börja i slakteribranschen! Allt ont önskar jag hen.

Det är några exempel på otäcka kommentarer som lyfts fram av SR som granskat det ökande hatet och hoten från hund- och kattägare mot 70-talet djursjukhus och djurvårdskliniker runt om i Sverige. Djurägare kan bli upprörda på höga priser, behandlingen eller att de inte fått tid för sina djur när de önskat.

– På senare år att det har mer gått över till direkta hot och oförskämdheter. I snitt så tillkallar vi vårt vaktbolag en gång i veckan och det har ofta varit att man försöker på något vis forcera och ta sig in, eller hotar att slå sönder, säger Christina von Dorrien. VD på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg till SR.

SR-programmet Kaliber har sänt en enkät till över 200 smådjurskliniker i både storstad och landsbygd i tio län i Sverige varav 124 svarade och 71 kliniker berättade om aggressivt beteende från kunder det senaste året.

– Jag har den djupaste respekt för att när människor kommer hit med en älskad familjemedlem, ett djur, att man kan hamna i affekt och att man kan i stunden bli väldigt upprörd. Men sen så upplever jag nu på senare år att det har mer gått över till direkta, ja hot och oförskämdheter, säger von Dorrien.

När det gäller vad som ligger bakom lyfter SR fram att kostnaden för djursjukvård stigit kraftigt senaste åren samtidigt som efterfrågan ökat.

Även branschorganisationen Svensk Djursjukvård berättar om ökade problem med hat och hot från djurägare och Kaliber rapporterar om att det även märks i sociala medier.

– Om man får det här flera gånger och få höra detta flera gånger, att om man tar betalt så är man hjärtlös. Man bryr sig inte om djuret. Man är en mördare. Så till slut så äter det på en, säger Christina von Dorrien.

ANALYS

Hat i sociala medier är ett gift som inte bara avser politiken utan drabbar mer eller mindre alla sektorer i samhället och djursjukvården är uppenbarligen inget undantag utan även där blir klimatet allt sämre enligt undersökningen. Det är rakt igenom destruktivt och fel och hjälper ingen utan stjälper alla inklusive de som bär sig illa åt.

Som delförklaring nämns kraftigt stigande priser för djurägare som vill hjälpa sina sjuka djur och det är lätt att förstå förtvivlan och frustrationen hos drabbade personer som älskar sina hundar och katter eller andra djur men upplever att de inte har tillräckligt med pengar för att rädda djuren. Att det då handlar om att man måste vara rik eller ha mycket pengar för att kunna betala för att rädda sitt djur är ju en hemsk situation. Därför är djurförsäkring väldigt viktigt men även det är ju mycket dyrt.

Då prisbilden är väldigt hög och efterfrågan ökat mycket behöver man fråga sig hur väl marknaden fungerar – är det för dåligt utbud och för dålig tillgänglighet av djursjukvård? För höga priser, dåliga öppettider och för lite konkurrens mellan utförarna?

Om svaren är ja så skulle det behövas fler utförare och kanske ett nytt djursjukvårdsföretag, en kedja med kliniker som håller lägre priser som kan öka konkurrensen. Kanske kan den drivas av hund- och kattägare själva som brinner för att förbättra branschen ur ett kundperspektiv.

Detta är viktiga frågor och min prognos är att det behövs en bättre marknad för alla kunder, det vill säga för djurägarna och för djuren inte minst som sänker priserna och ökar tillgängligheten.

Men hat och hot är aldrig okej och det måste man vara tydlig med.

Foto: Flouffy, Unsplash

[yop_poll id="124"]

22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 jun 26

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden. 

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar 

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen