Mördare! Idiot! Vet att du är gift!

2021 05 31

Mördare! Jag vet var du bor och att du är gift. Idiot!!! Börja i slakteribranschen! Allt ont önskar jag hen.

Det är några exempel på otäcka kommentarer som lyfts fram av SR som granskat det ökande hatet och hoten från hund- och kattägare mot 70-talet djursjukhus och djurvårdskliniker runt om i Sverige. Djurägare kan bli upprörda på höga priser, behandlingen eller att de inte fått tid för sina djur när de önskat.

– På senare år att det har mer gått över till direkta hot och oförskämdheter. I snitt så tillkallar vi vårt vaktbolag en gång i veckan och det har ofta varit att man försöker på något vis forcera och ta sig in, eller hotar att slå sönder, säger Christina von Dorrien. VD på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg till SR.

SR-programmet Kaliber har sänt en enkät till över 200 smådjurskliniker i både storstad och landsbygd i tio län i Sverige varav 124 svarade och 71 kliniker berättade om aggressivt beteende från kunder det senaste året.

– Jag har den djupaste respekt för att när människor kommer hit med en älskad familjemedlem, ett djur, att man kan hamna i affekt och att man kan i stunden bli väldigt upprörd. Men sen så upplever jag nu på senare år att det har mer gått över till direkta, ja hot och oförskämdheter, säger von Dorrien.

När det gäller vad som ligger bakom lyfter SR fram att kostnaden för djursjukvård stigit kraftigt senaste åren samtidigt som efterfrågan ökat.

Även branschorganisationen Svensk Djursjukvård berättar om ökade problem med hat och hot från djurägare och Kaliber rapporterar om att det även märks i sociala medier.

– Om man får det här flera gånger och få höra detta flera gånger, att om man tar betalt så är man hjärtlös. Man bryr sig inte om djuret. Man är en mördare. Så till slut så äter det på en, säger Christina von Dorrien.

ANALYS

Hat i sociala medier är ett gift som inte bara avser politiken utan drabbar mer eller mindre alla sektorer i samhället och djursjukvården är uppenbarligen inget undantag utan även där blir klimatet allt sämre enligt undersökningen. Det är rakt igenom destruktivt och fel och hjälper ingen utan stjälper alla inklusive de som bär sig illa åt.

Som delförklaring nämns kraftigt stigande priser för djurägare som vill hjälpa sina sjuka djur och det är lätt att förstå förtvivlan och frustrationen hos drabbade personer som älskar sina hundar och katter eller andra djur men upplever att de inte har tillräckligt med pengar för att rädda djuren. Att det då handlar om att man måste vara rik eller ha mycket pengar för att kunna betala för att rädda sitt djur är ju en hemsk situation. Därför är djurförsäkring väldigt viktigt men även det är ju mycket dyrt.

Då prisbilden är väldigt hög och efterfrågan ökat mycket behöver man fråga sig hur väl marknaden fungerar – är det för dåligt utbud och för dålig tillgänglighet av djursjukvård? För höga priser, dåliga öppettider och för lite konkurrens mellan utförarna?

Om svaren är ja så skulle det behövas fler utförare och kanske ett nytt djursjukvårdsföretag, en kedja med kliniker som håller lägre priser som kan öka konkurrensen. Kanske kan den drivas av hund- och kattägare själva som brinner för att förbättra branschen ur ett kundperspektiv.

Detta är viktiga frågor och min prognos är att det behövs en bättre marknad för alla kunder, det vill säga för djurägarna och för djuren inte minst som sänker priserna och ökar tillgängligheten.

Men hat och hot är aldrig okej och det måste man vara tydlig med.

Foto: Flouffy, Unsplash

[yop_poll id="124"]

4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen