MOSKVA: Stor förändring i ryskt beteende på gatorna

2023 02 23

Det råder ett nytt stämningsläge i de ryska storstäderna sedan Vladimir Putin beslöt sig för att invadera Ukraina för ett år sedan.

På ytan syns ingen större skillnad vid första ögonkastet, men för den som spenderar lite tid i ryska huvudstaden Moskva märks att människorna har förändrats det senaste året.

– Du skulle se att människor är mer deprimerade och har mer ångest. Folk är också mer öppet aggressiva på gatan och olika typer av våld är vanligare, säger en rysk människorättsaktivist som Svenska Dagbladet har talat med.

Hon vågar inte gå ut med sitt namn på grund av risken för eventuella konsekvenser av sina uttalande.

Ökad stress

Enligt oberoende ryska opinionsmätningar finns det en förhöjd stressnivå bland befolkningen på grund av kriget.

Folket har dock fortsatt olika uppfattningar om invasionen, mycket beroende på om de själva har anhöriga som stupat i Ukraina eller inte.

– Tyvärr finns det de som hävdar att vi måste kämpa för att försvara vårt fosterland. Så tyvärr är vi ännu långt ifrån vid den punkt då hela samhället slutar att stödja det som sker, säger den ryska aktivisten till SvD.

Dam släpades av bussen

Den här sidan har tidigare uppmärksammat häpnadsväckande bilder från när en äldre kvinna i Moskva med våld tvingas ut från en buss (läs artikeln och se videon här).

– En pensionär som vågar ifrågasätta Rysslands storhet släpas av bussen med våld i Moskva, kommenterades händelsen i brittisk media.

Vill inte bli påminda

SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström lämnade nyligen Moskva efter 20 år i tv-kanalens tjänst.

Hans bild av det ryska folket det senaste året är dock att livet är relativt normalt och att många ryssar inte vill bli påminda om kriget.

– Väldigt många tror på propagandan som sprider bilden av att här går det mesta finfint, till skillnad från i väst där folk har det svårt, säger han i ett inslag nyligen.

Bert Sundström menar dock att det senaste åren blivit allt svårare att få till ärliga samtal med befolkningen.

– Framför en kamera vaktar folk sina tungor, säger korrespondenten.

Massflykt från landet

Sedan Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har dock hundratusentals ryssar flytt från sitt hemland.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som diktatorn beordrade i september förra året.

Drygt 200 000, många av dem starka Putinkritiker, har tagit sig till Serbien där de välkomnats med öppna armar.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen