MOSKVA: Stor förändring i ryskt beteende på gatorna

2023 02 23

Det råder ett nytt stämningsläge i de ryska storstäderna sedan Vladimir Putin beslöt sig för att invadera Ukraina för ett år sedan.

På ytan syns ingen större skillnad vid första ögonkastet, men för den som spenderar lite tid i ryska huvudstaden Moskva märks att människorna har förändrats det senaste året.

– Du skulle se att människor är mer deprimerade och har mer ångest. Folk är också mer öppet aggressiva på gatan och olika typer av våld är vanligare, säger en rysk människorättsaktivist som Svenska Dagbladet har talat med.

Hon vågar inte gå ut med sitt namn på grund av risken för eventuella konsekvenser av sina uttalande.

Ökad stress

Enligt oberoende ryska opinionsmätningar finns det en förhöjd stressnivå bland befolkningen på grund av kriget.

Folket har dock fortsatt olika uppfattningar om invasionen, mycket beroende på om de själva har anhöriga som stupat i Ukraina eller inte.

– Tyvärr finns det de som hävdar att vi måste kämpa för att försvara vårt fosterland. Så tyvärr är vi ännu långt ifrån vid den punkt då hela samhället slutar att stödja det som sker, säger den ryska aktivisten till SvD.

Dam släpades av bussen

Den här sidan har tidigare uppmärksammat häpnadsväckande bilder från när en äldre kvinna i Moskva med våld tvingas ut från en buss (läs artikeln och se videon här).

– En pensionär som vågar ifrågasätta Rysslands storhet släpas av bussen med våld i Moskva, kommenterades händelsen i brittisk media.

Vill inte bli påminda

SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström lämnade nyligen Moskva efter 20 år i tv-kanalens tjänst.

Hans bild av det ryska folket det senaste året är dock att livet är relativt normalt och att många ryssar inte vill bli påminda om kriget.

– Väldigt många tror på propagandan som sprider bilden av att här går det mesta finfint, till skillnad från i väst där folk har det svårt, säger han i ett inslag nyligen.

Bert Sundström menar dock att det senaste åren blivit allt svårare att få till ärliga samtal med befolkningen.

– Framför en kamera vaktar folk sina tungor, säger korrespondenten.

Massflykt från landet

Sedan Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har dock hundratusentals ryssar flytt från sitt hemland.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som diktatorn beordrade i september förra året.

Drygt 200 000, många av dem starka Putinkritiker, har tagit sig till Serbien där de välkomnats med öppna armar.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen