MOSKVA: Stor förändring i ryskt beteende på gatorna

2023 02 23

Det råder ett nytt stämningsläge i de ryska storstäderna sedan Vladimir Putin beslöt sig för att invadera Ukraina för ett år sedan.

På ytan syns ingen större skillnad vid första ögonkastet, men för den som spenderar lite tid i ryska huvudstaden Moskva märks att människorna har förändrats det senaste året.

– Du skulle se att människor är mer deprimerade och har mer ångest. Folk är också mer öppet aggressiva på gatan och olika typer av våld är vanligare, säger en rysk människorättsaktivist som Svenska Dagbladet har talat med.

Hon vågar inte gå ut med sitt namn på grund av risken för eventuella konsekvenser av sina uttalande.

Ökad stress

Enligt oberoende ryska opinionsmätningar finns det en förhöjd stressnivå bland befolkningen på grund av kriget.

Folket har dock fortsatt olika uppfattningar om invasionen, mycket beroende på om de själva har anhöriga som stupat i Ukraina eller inte.

– Tyvärr finns det de som hävdar att vi måste kämpa för att försvara vårt fosterland. Så tyvärr är vi ännu långt ifrån vid den punkt då hela samhället slutar att stödja det som sker, säger den ryska aktivisten till SvD.

Dam släpades av bussen

Den här sidan har tidigare uppmärksammat häpnadsväckande bilder från när en äldre kvinna i Moskva med våld tvingas ut från en buss (läs artikeln och se videon här).

– En pensionär som vågar ifrågasätta Rysslands storhet släpas av bussen med våld i Moskva, kommenterades händelsen i brittisk media.

Vill inte bli påminda

SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström lämnade nyligen Moskva efter 20 år i tv-kanalens tjänst.

Hans bild av det ryska folket det senaste året är dock att livet är relativt normalt och att många ryssar inte vill bli påminda om kriget.

– Väldigt många tror på propagandan som sprider bilden av att här går det mesta finfint, till skillnad från i väst där folk har det svårt, säger han i ett inslag nyligen.

Bert Sundström menar dock att det senaste åren blivit allt svårare att få till ärliga samtal med befolkningen.

– Framför en kamera vaktar folk sina tungor, säger korrespondenten.

Massflykt från landet

Sedan Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har dock hundratusentals ryssar flytt från sitt hemland.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som diktatorn beordrade i september förra året.

Drygt 200 000, många av dem starka Putinkritiker, har tagit sig till Serbien där de välkomnats med öppna armar.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen