MOSKVA: Stor förändring i ryskt beteende på gatorna

2023 02 23

Det råder ett nytt stämningsläge i de ryska storstäderna sedan Vladimir Putin beslöt sig för att invadera Ukraina för ett år sedan.

På ytan syns ingen större skillnad vid första ögonkastet, men för den som spenderar lite tid i ryska huvudstaden Moskva märks att människorna har förändrats det senaste året.

– Du skulle se att människor är mer deprimerade och har mer ångest. Folk är också mer öppet aggressiva på gatan och olika typer av våld är vanligare, säger en rysk människorättsaktivist som Svenska Dagbladet har talat med.

Hon vågar inte gå ut med sitt namn på grund av risken för eventuella konsekvenser av sina uttalande.

Ökad stress

Enligt oberoende ryska opinionsmätningar finns det en förhöjd stressnivå bland befolkningen på grund av kriget.

Folket har dock fortsatt olika uppfattningar om invasionen, mycket beroende på om de själva har anhöriga som stupat i Ukraina eller inte.

– Tyvärr finns det de som hävdar att vi måste kämpa för att försvara vårt fosterland. Så tyvärr är vi ännu långt ifrån vid den punkt då hela samhället slutar att stödja det som sker, säger den ryska aktivisten till SvD.

Dam släpades av bussen

Den här sidan har tidigare uppmärksammat häpnadsväckande bilder från när en äldre kvinna i Moskva med våld tvingas ut från en buss (läs artikeln och se videon här).

– En pensionär som vågar ifrågasätta Rysslands storhet släpas av bussen med våld i Moskva, kommenterades händelsen i brittisk media.

Vill inte bli påminda

SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström lämnade nyligen Moskva efter 20 år i tv-kanalens tjänst.

Hans bild av det ryska folket det senaste året är dock att livet är relativt normalt och att många ryssar inte vill bli påminda om kriget.

– Väldigt många tror på propagandan som sprider bilden av att här går det mesta finfint, till skillnad från i väst där folk har det svårt, säger han i ett inslag nyligen.

Bert Sundström menar dock att det senaste åren blivit allt svårare att få till ärliga samtal med befolkningen.

– Framför en kamera vaktar folk sina tungor, säger korrespondenten.

Massflykt från landet

Sedan Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har dock hundratusentals ryssar flytt från sitt hemland.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som diktatorn beordrade i september förra året.

Drygt 200 000, många av dem starka Putinkritiker, har tagit sig till Serbien där de välkomnats med öppna armar.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen