MOSKVA: Stor förändring i ryskt beteende på gatorna

2023 02 23

Det råder ett nytt stämningsläge i de ryska storstäderna sedan Vladimir Putin beslöt sig för att invadera Ukraina för ett år sedan.

På ytan syns ingen större skillnad vid första ögonkastet, men för den som spenderar lite tid i ryska huvudstaden Moskva märks att människorna har förändrats det senaste året.

– Du skulle se att människor är mer deprimerade och har mer ångest. Folk är också mer öppet aggressiva på gatan och olika typer av våld är vanligare, säger en rysk människorättsaktivist som Svenska Dagbladet har talat med.

Hon vågar inte gå ut med sitt namn på grund av risken för eventuella konsekvenser av sina uttalande.

Ökad stress

Enligt oberoende ryska opinionsmätningar finns det en förhöjd stressnivå bland befolkningen på grund av kriget.

Folket har dock fortsatt olika uppfattningar om invasionen, mycket beroende på om de själva har anhöriga som stupat i Ukraina eller inte.

– Tyvärr finns det de som hävdar att vi måste kämpa för att försvara vårt fosterland. Så tyvärr är vi ännu långt ifrån vid den punkt då hela samhället slutar att stödja det som sker, säger den ryska aktivisten till SvD.

Dam släpades av bussen

Den här sidan har tidigare uppmärksammat häpnadsväckande bilder från när en äldre kvinna i Moskva med våld tvingas ut från en buss (läs artikeln och se videon här).

– En pensionär som vågar ifrågasätta Rysslands storhet släpas av bussen med våld i Moskva, kommenterades händelsen i brittisk media.

Vill inte bli påminda

SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström lämnade nyligen Moskva efter 20 år i tv-kanalens tjänst.

Hans bild av det ryska folket det senaste året är dock att livet är relativt normalt och att många ryssar inte vill bli påminda om kriget.

– Väldigt många tror på propagandan som sprider bilden av att här går det mesta finfint, till skillnad från i väst där folk har det svårt, säger han i ett inslag nyligen.

Bert Sundström menar dock att det senaste åren blivit allt svårare att få till ärliga samtal med befolkningen.

– Framför en kamera vaktar folk sina tungor, säger korrespondenten.

Massflykt från landet

Sedan Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har dock hundratusentals ryssar flytt från sitt hemland.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som diktatorn beordrade i september förra året.

Drygt 200 000, många av dem starka Putinkritiker, har tagit sig till Serbien där de välkomnats med öppna armar.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen