MP till angrepp mot S – Det blir en helt annan valkampanj

2021 12 12

MP och S har regerat tillsammans i 7 år. Men mindre än två veckor efter att MP lämnat regeringen går nu partiet till hårt angrepp mot sin tidigare regeringskollega.

– Det är ett svek, säger Per Bolund riktat till Socialdemokraterna, rapporterar Aftonbladet.

Fel riktning enligt MP

Tidningen radar upp flera händelser som ligger bakom Miljöpartiets irritation på Socialdemokraterna. De Gröna anser att man knappt hunnit lämna regeringen förrän Socialdemokraterna går i helt fel riktning i en rad olika frågor.

Första frågan - Slutförvar

Den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund framhöll riskerna för miljön och framtida generationer avseende den omdiskuterade frågan om Sverige ska satsa på slutförvar av utbränt kärnbränsle. MP ville vänta med beslutet och invänta mer forskningsunderlag då partiet befarar att slutförvaret innebär stora risker för miljö, vatten och människor.

Men Socialdemokraterna och den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll vill nu gå snabbt fram till beslut.

Andra frågan - Gruvor

Socialdemokraterna signalerar att man vill satsa på Sveriges gruvnäring men detta är något som Miljöpartiet länge har ställt sig tveksamma till.

Miljöpartiet anser att det finns flera risker med gruvorna och att man inte får glömma bort att samtidigt värna naturen. Partiet ser även risker med att samerna hotas av gruvnäringen.

Tredje frågan - Flyget

Socialdemokraterna och Moderaterna ser ut att närma sig varandra när det gäller satsningen på att bygga ut flygplatsen på Arlanda. Det går stick i stäv med Miljöpartiets inriktning att jobba för minskad flygtrafik och istället satsa på klimatvänligare alternativ. Partiet vill inte bygga ut Arlanda.

Djup oro inom MP

Socialdemokraternas signaler och snabba agerande inom miljö och klimatområdet skapar nu stor oro inom Miljöpartiet mindre än två veckor efter att partierna gick skilda vägar i regeringsfrågan.

– Det visar på vad som händer när Miljöpartiet inte sitter i regering längre, säger Per Bolund till Aftonbladet och kritiserar bland annat Socialdemokraternas syn på flygtrafiken.

S faller för populism enligt MP

– Flyget är det mest miljöskadliga transportslaget vi har. Vi är besvikna över en politik som så lätt verkar falla för oppositionens populism istället för att stå upp för nödvändiga beslut, säger MP-ledaren.

ANALYS

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har olika politik på en rad områden men har under sina 7 år i regering tillsammans gjort precis det alla partier måste göra när man sitter i samma regering – de har kompromissat. Nu har dock den eran tagit slut och det påverkar även valkampanjen 2022.

S och MP kommer inte alls att gå hand i hand på samma sätt som inför valen 2014 och 2018 utan istället är rejäl kritik att vänta, särskilt från MP riktat mot S.

S är inte toppklass enligt MP

Miljöpartiets syfte är att klargöra att det är MP som i första hand stått bakom S-MP-regeringens gröna politik och satsningar på klimatet – inte Socialdemokraterna. Partiets budskap till väljarna är att vill man att Sverige fortsatt ska vara ett land i toppklass och global framkant när det gäller klimatpolitiken så ska man rösta på MP inför valet 2022.

 S håller inte med men rent valstrategiskt kan inriktningen gynna båda partierna.

Går åt olika håll

Miljöpartiet får möjlighet att betona sin paradfråga, miljö- och klimat, i större skala än om de hade suttit i regeringen. Och Socialdemokraterna kan locka fler mittenväljare genom att ha skakat av sig Miljöpartiet och istället betona sitt fokus på tillväxt och nya jobb.

Rödgröna breddar sig

MP hoppas på en grön effekt som innebär att man tar väljare från den gröna delen inom S och V och möjligen även Centern. Samtidigt som S vill ta väljare direkt från Moderaterna. Den totala effekten är att det rödgröna regeringsunderlaget kan bredda sig på den traditionella höger-vänsterskalan lagom inför valet.

Helt annan valkampanj

Det blir en helt annan valkampanj där Miljöpartiet kan angripa alla de andra partierna och göra utfall mot S och M i samma andetag. En sådan utveckling gynnar både S och MP.

Att få kritik från Miljöpartiet är paradoxalt nog ett plus för Magdalena Anderssons (S) del sett till många väljares preferenser.

Foto: 

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen