MP till angrepp mot S – Det blir en helt annan valkampanj

2021 12 12

MP och S har regerat tillsammans i 7 år. Men mindre än två veckor efter att MP lämnat regeringen går nu partiet till hårt angrepp mot sin tidigare regeringskollega.

– Det är ett svek, säger Per Bolund riktat till Socialdemokraterna, rapporterar Aftonbladet.

Fel riktning enligt MP

Tidningen radar upp flera händelser som ligger bakom Miljöpartiets irritation på Socialdemokraterna. De Gröna anser att man knappt hunnit lämna regeringen förrän Socialdemokraterna går i helt fel riktning i en rad olika frågor.

Första frågan - Slutförvar

Den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund framhöll riskerna för miljön och framtida generationer avseende den omdiskuterade frågan om Sverige ska satsa på slutförvar av utbränt kärnbränsle. MP ville vänta med beslutet och invänta mer forskningsunderlag då partiet befarar att slutförvaret innebär stora risker för miljö, vatten och människor.

Men Socialdemokraterna och den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll vill nu gå snabbt fram till beslut.

Andra frågan - Gruvor

Socialdemokraterna signalerar att man vill satsa på Sveriges gruvnäring men detta är något som Miljöpartiet länge har ställt sig tveksamma till.

Miljöpartiet anser att det finns flera risker med gruvorna och att man inte får glömma bort att samtidigt värna naturen. Partiet ser även risker med att samerna hotas av gruvnäringen.

Tredje frågan - Flyget

Socialdemokraterna och Moderaterna ser ut att närma sig varandra när det gäller satsningen på att bygga ut flygplatsen på Arlanda. Det går stick i stäv med Miljöpartiets inriktning att jobba för minskad flygtrafik och istället satsa på klimatvänligare alternativ. Partiet vill inte bygga ut Arlanda.

Djup oro inom MP

Socialdemokraternas signaler och snabba agerande inom miljö och klimatområdet skapar nu stor oro inom Miljöpartiet mindre än två veckor efter att partierna gick skilda vägar i regeringsfrågan.

– Det visar på vad som händer när Miljöpartiet inte sitter i regering längre, säger Per Bolund till Aftonbladet och kritiserar bland annat Socialdemokraternas syn på flygtrafiken.

S faller för populism enligt MP

– Flyget är det mest miljöskadliga transportslaget vi har. Vi är besvikna över en politik som så lätt verkar falla för oppositionens populism istället för att stå upp för nödvändiga beslut, säger MP-ledaren.

ANALYS

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har olika politik på en rad områden men har under sina 7 år i regering tillsammans gjort precis det alla partier måste göra när man sitter i samma regering – de har kompromissat. Nu har dock den eran tagit slut och det påverkar även valkampanjen 2022.

S och MP kommer inte alls att gå hand i hand på samma sätt som inför valen 2014 och 2018 utan istället är rejäl kritik att vänta, särskilt från MP riktat mot S.

S är inte toppklass enligt MP

Miljöpartiets syfte är att klargöra att det är MP som i första hand stått bakom S-MP-regeringens gröna politik och satsningar på klimatet – inte Socialdemokraterna. Partiets budskap till väljarna är att vill man att Sverige fortsatt ska vara ett land i toppklass och global framkant när det gäller klimatpolitiken så ska man rösta på MP inför valet 2022.

S håller inte med men rent valstrategiskt kan inriktningen gynna båda partierna.

Går åt olika håll

Miljöpartiet får möjlighet att betona sin paradfråga, miljö- och klimat, i större skala än om de hade suttit i regeringen. Och Socialdemokraterna kan locka fler mittenväljare genom att ha skakat av sig Miljöpartiet och istället betona sitt fokus på tillväxt och nya jobb.

Rödgröna breddar sig

MP hoppas på en grön effekt som innebär att man tar väljare från den gröna delen inom S och V och möjligen även Centern. Samtidigt som S vill ta väljare direkt från Moderaterna. Den totala effekten är att det rödgröna regeringsunderlaget kan bredda sig på den traditionella höger-vänsterskalan lagom inför valet.

Helt annan valkampanj

Det blir en helt annan valkampanj där Miljöpartiet kan angripa alla de andra partierna och göra utfall mot S och M i samma andetag. En sådan utveckling gynnar både S och MP.

Att få kritik från Miljöpartiet är paradoxalt nog ett plus för Magdalena Anderssons (S) del sett till många väljares preferenser.

Foto:

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen