MP till angrepp mot S – Det blir en helt annan valkampanj

2021 12 12

MP och S har regerat tillsammans i 7 år. Men mindre än två veckor efter att MP lämnat regeringen går nu partiet till hårt angrepp mot sin tidigare regeringskollega.

– Det är ett svek, säger Per Bolund riktat till Socialdemokraterna, rapporterar Aftonbladet.

Fel riktning enligt MP

Tidningen radar upp flera händelser som ligger bakom Miljöpartiets irritation på Socialdemokraterna. De Gröna anser att man knappt hunnit lämna regeringen förrän Socialdemokraterna går i helt fel riktning i en rad olika frågor.

Första frågan - Slutförvar

Den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund framhöll riskerna för miljön och framtida generationer avseende den omdiskuterade frågan om Sverige ska satsa på slutförvar av utbränt kärnbränsle. MP ville vänta med beslutet och invänta mer forskningsunderlag då partiet befarar att slutförvaret innebär stora risker för miljö, vatten och människor.

Men Socialdemokraterna och den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll vill nu gå snabbt fram till beslut.

Andra frågan - Gruvor

Socialdemokraterna signalerar att man vill satsa på Sveriges gruvnäring men detta är något som Miljöpartiet länge har ställt sig tveksamma till.

Miljöpartiet anser att det finns flera risker med gruvorna och att man inte får glömma bort att samtidigt värna naturen. Partiet ser även risker med att samerna hotas av gruvnäringen.

Tredje frågan - Flyget

Socialdemokraterna och Moderaterna ser ut att närma sig varandra när det gäller satsningen på att bygga ut flygplatsen på Arlanda. Det går stick i stäv med Miljöpartiets inriktning att jobba för minskad flygtrafik och istället satsa på klimatvänligare alternativ. Partiet vill inte bygga ut Arlanda.

Djup oro inom MP

Socialdemokraternas signaler och snabba agerande inom miljö och klimatområdet skapar nu stor oro inom Miljöpartiet mindre än två veckor efter att partierna gick skilda vägar i regeringsfrågan.

– Det visar på vad som händer när Miljöpartiet inte sitter i regering längre, säger Per Bolund till Aftonbladet och kritiserar bland annat Socialdemokraternas syn på flygtrafiken.

S faller för populism enligt MP

– Flyget är det mest miljöskadliga transportslaget vi har. Vi är besvikna över en politik som så lätt verkar falla för oppositionens populism istället för att stå upp för nödvändiga beslut, säger MP-ledaren.

ANALYS

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har olika politik på en rad områden men har under sina 7 år i regering tillsammans gjort precis det alla partier måste göra när man sitter i samma regering – de har kompromissat. Nu har dock den eran tagit slut och det påverkar även valkampanjen 2022.

S och MP kommer inte alls att gå hand i hand på samma sätt som inför valen 2014 och 2018 utan istället är rejäl kritik att vänta, särskilt från MP riktat mot S.

S är inte toppklass enligt MP

Miljöpartiets syfte är att klargöra att det är MP som i första hand stått bakom S-MP-regeringens gröna politik och satsningar på klimatet – inte Socialdemokraterna. Partiets budskap till väljarna är att vill man att Sverige fortsatt ska vara ett land i toppklass och global framkant när det gäller klimatpolitiken så ska man rösta på MP inför valet 2022.

S håller inte med men rent valstrategiskt kan inriktningen gynna båda partierna.

Går åt olika håll

Miljöpartiet får möjlighet att betona sin paradfråga, miljö- och klimat, i större skala än om de hade suttit i regeringen. Och Socialdemokraterna kan locka fler mittenväljare genom att ha skakat av sig Miljöpartiet och istället betona sitt fokus på tillväxt och nya jobb.

Rödgröna breddar sig

MP hoppas på en grön effekt som innebär att man tar väljare från den gröna delen inom S och V och möjligen även Centern. Samtidigt som S vill ta väljare direkt från Moderaterna. Den totala effekten är att det rödgröna regeringsunderlaget kan bredda sig på den traditionella höger-vänsterskalan lagom inför valet.

Helt annan valkampanj

Det blir en helt annan valkampanj där Miljöpartiet kan angripa alla de andra partierna och göra utfall mot S och M i samma andetag. En sådan utveckling gynnar både S och MP.

Att få kritik från Miljöpartiet är paradoxalt nog ett plus för Magdalena Anderssons (S) del sett till många väljares preferenser.

Foto:

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen