Mycket positivt besked för alla som fått dos 2 av Pfizer och Moderna

2021 08 02

Forskare har kommit fram till att dos 2 av vaccinet har ännu bättre effekter än man tidigare kände till.

Ett forskarteam vid anrika Stanford University School of Medicine i Kalifornien har undersökt 56 friska personer för att kartlägga effekterna av Pfizervaccinet, som bedöms vara relativt likvärdigt med Modernas vaccin.

Forskarna har tagit blodprover från de 56 personerna vid en rad tillfällen före och efter att de fick den första och den andra sprutan av Pfizervaccinet och de fann att den första sprutan höjer antikroppsnivåerna som väntat men att den andra sprutan har betydligt större effekter.

Fantastiska effekter

– Den andra sprutan har kraftfullt fördelaktiga effekter som vida överstiger första sprutan. Den stimulerar en mångdubbel ökning av antikroppsnivåer, gav ett fantastiskt T-cells-svar som inte fanns efter den första sprutan och ett avsevärt förstärkt naturligt immunsvar, säger patologiprofessor Bali Pulendran vid Stanford University till tidskriften The Scientist.

Ökar med 100 gånger

En av de saker forskarna kunde konstatera är att vaccinet – särskilt dos 2 – kraftigt ökar en helt nyligen upptäckt grupp av celler som i vanliga fall är sällsynta. Cellerna kallas för monocyter har höga nivåer av antivirala gener och står normalt sett för 0,01 % av blodcellerna i kroppen före vaccineringen. Men efter den andra vaccindosen hade förekomsten ökat med hela 100 gånger och stod för 1 % av blodcellerna.

– Monocytcellerna tycks vara unikt kapabla att ge ett brett skydd mot olika infektioner. Den otroliga ökningen av dessa celler bara en dag efter andra sprutan är överraskande, säger professor Balin Pulendranvid.

ANALYS

Det är redan känt att dos 2 ger ett betydligt bättre skydd mot den smittsammare deltavarianten av coronaviruset. Och dessa nya besked från Stanford University understryker ännu mer hur viktigt det är med dos 2. Det är otroligt positiva nyheter.

Bra för framtiden

Nu satsar flera länder även på dos 3 och framöver lär det även komma forskarbesked om effekterna av den tredje sprutan. Samtidigt har Pfizer och Moderna med flera möjlighet att uppgradera och vidareutveckla vaccinen så de blir ännu bättre. Då ges även chans att reducera eventuella bieffekter ytterligare.

Det kan visa sig att många i Sverige även kommer att få dos 3 framöver och vaccinen som redan visat sig ha fantastiskt positiva effekter i kampen mot coronaviruset ger dessutom en unik grund för framgångsrik forskning som kan leda till positiva framsteg även rörande andra sjukdomar.

[yop_poll id="444"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen