Mycket positivt besked för alla som fått dos 2 av Pfizer och Moderna

2021 08 02

Forskare har kommit fram till att dos 2 av vaccinet har ännu bättre effekter än man tidigare kände till.

Ett forskarteam vid anrika Stanford University School of Medicine i Kalifornien har undersökt 56 friska personer för att kartlägga effekterna av Pfizervaccinet, som bedöms vara relativt likvärdigt med Modernas vaccin.

Forskarna har tagit blodprover från de 56 personerna vid en rad tillfällen före och efter att de fick den första och den andra sprutan av Pfizervaccinet och de fann att den första sprutan höjer antikroppsnivåerna som väntat men att den andra sprutan har betydligt större effekter.

Fantastiska effekter

– Den andra sprutan har kraftfullt fördelaktiga effekter som vida överstiger första sprutan. Den stimulerar en mångdubbel ökning av antikroppsnivåer, gav ett fantastiskt T-cells-svar som inte fanns efter den första sprutan och ett avsevärt förstärkt naturligt immunsvar, säger patologiprofessor Bali Pulendran vid Stanford University till tidskriften The Scientist.

Ökar med 100 gånger

En av de saker forskarna kunde konstatera är att vaccinet – särskilt dos 2 – kraftigt ökar en helt nyligen upptäckt grupp av celler som i vanliga fall är sällsynta. Cellerna kallas för monocyter har höga nivåer av antivirala gener och står normalt sett för 0,01 % av blodcellerna i kroppen före vaccineringen. Men efter den andra vaccindosen hade förekomsten ökat med hela 100 gånger och stod för 1 % av blodcellerna.

– Monocytcellerna tycks vara unikt kapabla att ge ett brett skydd mot olika infektioner. Den otroliga ökningen av dessa celler bara en dag efter andra sprutan är överraskande, säger professor Balin Pulendranvid.

ANALYS

Det är redan känt att dos 2 ger ett betydligt bättre skydd mot den smittsammare deltavarianten av coronaviruset. Och dessa nya besked från Stanford University understryker ännu mer hur viktigt det är med dos 2. Det är otroligt positiva nyheter.

Bra för framtiden

Nu satsar flera länder även på dos 3 och framöver lär det även komma forskarbesked om effekterna av den tredje sprutan. Samtidigt har Pfizer och Moderna med flera möjlighet att uppgradera och vidareutveckla vaccinen så de blir ännu bättre. Då ges även chans att reducera eventuella bieffekter ytterligare.

Det kan visa sig att många i Sverige även kommer att få dos 3 framöver och vaccinen som redan visat sig ha fantastiskt positiva effekter i kampen mot coronaviruset ger dessutom en unik grund för framgångsrik forskning som kan leda till positiva framsteg även rörande andra sjukdomar.

[yop_poll id="444"]

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen