Mycket positivt besked för alla som fått dos 2 av Pfizer och Moderna

2021 08 02

Forskare har kommit fram till att dos 2 av vaccinet har ännu bättre effekter än man tidigare kände till.

Ett forskarteam vid anrika Stanford University School of Medicine i Kalifornien har undersökt 56 friska personer för att kartlägga effekterna av Pfizervaccinet, som bedöms vara relativt likvärdigt med Modernas vaccin.

Forskarna har tagit blodprover från de 56 personerna vid en rad tillfällen före och efter att de fick den första och den andra sprutan av Pfizervaccinet och de fann att den första sprutan höjer antikroppsnivåerna som väntat men att den andra sprutan har betydligt större effekter.

Fantastiska effekter

– Den andra sprutan har kraftfullt fördelaktiga effekter som vida överstiger första sprutan. Den stimulerar en mångdubbel ökning av antikroppsnivåer, gav ett fantastiskt T-cells-svar som inte fanns efter den första sprutan och ett avsevärt förstärkt naturligt immunsvar, säger patologiprofessor Bali Pulendran vid Stanford University till tidskriften The Scientist.

Ökar med 100 gånger

En av de saker forskarna kunde konstatera är att vaccinet – särskilt dos 2 – kraftigt ökar en helt nyligen upptäckt grupp av celler som i vanliga fall är sällsynta. Cellerna kallas för monocyter har höga nivåer av antivirala gener och står normalt sett för 0,01 % av blodcellerna i kroppen före vaccineringen. Men efter den andra vaccindosen hade förekomsten ökat med hela 100 gånger och stod för 1 % av blodcellerna.

– Monocytcellerna tycks vara unikt kapabla att ge ett brett skydd mot olika infektioner. Den otroliga ökningen av dessa celler bara en dag efter andra sprutan är överraskande, säger professor Balin Pulendranvid.

ANALYS

Det är redan känt att dos 2 ger ett betydligt bättre skydd mot den smittsammare deltavarianten av coronaviruset. Och dessa nya besked från Stanford University understryker ännu mer hur viktigt det är med dos 2. Det är otroligt positiva nyheter.

Bra för framtiden

Nu satsar flera länder även på dos 3 och framöver lär det även komma forskarbesked om effekterna av den tredje sprutan. Samtidigt har Pfizer och Moderna med flera möjlighet att uppgradera och vidareutveckla vaccinen så de blir ännu bättre. Då ges även chans att reducera eventuella bieffekter ytterligare.

Det kan visa sig att många i Sverige även kommer att få dos 3 framöver och vaccinen som redan visat sig ha fantastiskt positiva effekter i kampen mot coronaviruset ger dessutom en unik grund för framgångsrik forskning som kan leda till positiva framsteg även rörande andra sjukdomar.

[yop_poll id="444"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen