Mycket positivt besked för alla som fått dos 2 av Pfizer och Moderna

2021 08 02

Forskare har kommit fram till att dos 2 av vaccinet har ännu bättre effekter än man tidigare kände till.

Ett forskarteam vid anrika Stanford University School of Medicine i Kalifornien har undersökt 56 friska personer för att kartlägga effekterna av Pfizervaccinet, som bedöms vara relativt likvärdigt med Modernas vaccin.

Forskarna har tagit blodprover från de 56 personerna vid en rad tillfällen före och efter att de fick den första och den andra sprutan av Pfizervaccinet och de fann att den första sprutan höjer antikroppsnivåerna som väntat men att den andra sprutan har betydligt större effekter.

Fantastiska effekter

– Den andra sprutan har kraftfullt fördelaktiga effekter som vida överstiger första sprutan. Den stimulerar en mångdubbel ökning av antikroppsnivåer, gav ett fantastiskt T-cells-svar som inte fanns efter den första sprutan och ett avsevärt förstärkt naturligt immunsvar, säger patologiprofessor Bali Pulendran vid Stanford University till tidskriften The Scientist.

Ökar med 100 gånger

En av de saker forskarna kunde konstatera är att vaccinet – särskilt dos 2 – kraftigt ökar en helt nyligen upptäckt grupp av celler som i vanliga fall är sällsynta. Cellerna kallas för monocyter har höga nivåer av antivirala gener och står normalt sett för 0,01 % av blodcellerna i kroppen före vaccineringen. Men efter den andra vaccindosen hade förekomsten ökat med hela 100 gånger och stod för 1 % av blodcellerna.

– Monocytcellerna tycks vara unikt kapabla att ge ett brett skydd mot olika infektioner. Den otroliga ökningen av dessa celler bara en dag efter andra sprutan är överraskande, säger professor Balin Pulendranvid.

ANALYS

Det är redan känt att dos 2 ger ett betydligt bättre skydd mot den smittsammare deltavarianten av coronaviruset. Och dessa nya besked från Stanford University understryker ännu mer hur viktigt det är med dos 2. Det är otroligt positiva nyheter.

Bra för framtiden

Nu satsar flera länder även på dos 3 och framöver lär det även komma forskarbesked om effekterna av den tredje sprutan. Samtidigt har Pfizer och Moderna med flera möjlighet att uppgradera och vidareutveckla vaccinen så de blir ännu bättre. Då ges även chans att reducera eventuella bieffekter ytterligare.

Det kan visa sig att många i Sverige även kommer att få dos 3 framöver och vaccinen som redan visat sig ha fantastiskt positiva effekter i kampen mot coronaviruset ger dessutom en unik grund för framgångsrik forskning som kan leda till positiva framsteg även rörande andra sjukdomar.

[yop_poll id="444"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen