Myndighet betonar: så mycket medicin behöver du ha hemma

2023 09 25

Socialstyrelsens nya rekommendationer om hushållens hemapotek får nu uppmärksamhet igen.

Det behövs en påminnelse om myndighetens uppmaningar i ämnet.

Bland annat för att stärka beredskapen och minska sårbarheten hos såväl patienter och hälso- och sjukvården – och inte minst apoteken.

Därför går exempelvis Region Skåne ut med Socialstyrelsens nya rekommendationer för privatpersoners medicinlager på nytt:

– Den som tar en receptbelagd medicin på regelbunden basis ska alltid ha medicin så att det räcker för en månad framåt hemma, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Rekommendation i hela landet

Region Skåne hänvisar till Socialstyrelsens allmänna rekommendationer – den gäller med andra ord i hela landet och inte enbart i just Skåne.

Man pekar bland ut flera grupper som regelbundet medicinerar och därmed omfattas av myndighetens råd:

- Personer med diabetes

- Personer med hjärtsvikt

- Personer med ångestproblematik

Om det inte finns

Det har flera gånger rapporterats om brist på läkemedel – inte enbart receptbelagda – i Sverige.

Och Regionerna och Socialstyrelsen är medveten om att det kan vara svårt att hämta ut ett lager som därför räcker i en hel månad.

– Då är det bra att sträva efter en så god beredskap som möjligt, informerar Region Skåne.

Regionen tillägger:

– Socialstyrelsens rekommendation gäller den som har en stadigvarande behandling för en sjukdom eller annat hälsotillstånd, och de läkemedel och förbrukningsartiklar som förskrivits på recept.

– Det innebär att rekommendationen gäller för den som under en längre tid behandlas med samma receptbelagda läkemedel i samma dos.

Vill inte avbryta behandling

I samband med att Socialstyrelsen gick ut med sin rekommendation var det just en stärkt beredskap och minskad sårbarhet hos samtliga inblandade man var ute efter.

– Målet är att minska risken för att patientens behandling måste avbrytas om det blir en tillfällig störning eller brist. Risken för en ökad belastning på hälso- och sjukvård och apotek minskar också, säger Urban Nylén, medicinalråd på Socialstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Foto: C.V. Craft

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen