MYNDIGHET FÖRBLUFFAD: Butiker struntar i samma regel

2025 01 27

En stor andel av Sveriges e-handelsbutiker följer inte en regel som infördes för två år sedan.

Det rör sig om den så kallade 30-dagarsregeln som innebär att företag som uppger att priset har sänkts på en produkt måste ange det lägsta pris som produkten har haft under de senaste 30 dagarna.

Trots att regeln är väletablerad väljer många nätbutiker att nonchalera den. Hela fyra av tio granskade e-handlare följer inte bestämmelsen som ska säkra konsumenters möjligheter att bedöma hur förmånlig en prissänkning är. 

– Det är beklämmande att se hur stora och väletablerade företag konsekvent nonchalerar lagens bestämmelser. Jag kan inte tolka resultaten av våra granskningar på annat sätt, framhåller Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i ett uttalande.

– Det duger inte längre att skylla på att man inte kände till reglerna. Här vet man mycket väl vad som gäller, men fortsätter ändå att försöka trolla bort oss konsumenter med prissänkningar som inte är så förmånliga som de ser ut.

Öppnar för hårdare tag

I Konsumentverkets granskning framgår det även att företag som tidigare kontrollerats visar prov på bättre följsamhet.

– Slutsatsen är att det tycks gå bra att trotsa lagen, så länge man inte blir upptäckt. Det är naturligtvis inte så man bedriver seriös verksamhet, kommenterar Cecilia Tisell.

Konsumentombudsmannen betonar att hon förstår att priset oftast är det bästa sättet att locka kunder, men att det inte ursäktar det utbredda fusket.

Enligt Tisell är det häpnadsväckande att så många butiker ignorerar lagen.

–  Jag häpnar över att det fortfarande pågår, framhåller hon och öppnar för hårdare tag mot regelfusket.  

– Med det nedslående resultatet av vår granskning tvingas vi nu överväga skarpare tillsynsinsatser.

Fakta: 30-dagarsregeln

- Det tidigare lägsta priset ska anges när du som företag använder ett marknadsföringspåstående om ”slutförsäljning”, ”utförsäljning”, ”realisation”, ”kampanj”, ”erbjudande” eller andra uttryck som ger intryck av att priset har sänkts.

- En prissänkning som anges med en procentsats eller ett belopp ska beräknas med utgångspunkt i det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna före prissänkningen.

- Det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna ska anges i omedelbar närhet till det nedsatta priset med en stil och storlek som är lätt att läsa. Detta gäller varje gång prisinformationen visas.

- Ytterligare referenspriser än det tidigare lägsta pris som tillämpats under de senaste 30 dagarna är typiskt sett inte tillåtna.

Källa: Konsumentverket 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen