MYNDIGHET FÖRBLUFFAD: Butiker struntar i samma regel

2025 01 27

En stor andel av Sveriges e-handelsbutiker följer inte en regel som infördes för två år sedan.

Det rör sig om den så kallade 30-dagarsregeln som innebär att företag som uppger att priset har sänkts på en produkt måste ange det lägsta pris som produkten har haft under de senaste 30 dagarna.

Trots att regeln är väletablerad väljer många nätbutiker att nonchalera den. Hela fyra av tio granskade e-handlare följer inte bestämmelsen som ska säkra konsumenters möjligheter att bedöma hur förmånlig en prissänkning är. 

– Det är beklämmande att se hur stora och väletablerade företag konsekvent nonchalerar lagens bestämmelser. Jag kan inte tolka resultaten av våra granskningar på annat sätt, framhåller Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i ett uttalande.

– Det duger inte längre att skylla på att man inte kände till reglerna. Här vet man mycket väl vad som gäller, men fortsätter ändå att försöka trolla bort oss konsumenter med prissänkningar som inte är så förmånliga som de ser ut.

Öppnar för hårdare tag

I Konsumentverkets granskning framgår det även att företag som tidigare kontrollerats visar prov på bättre följsamhet.

– Slutsatsen är att det tycks gå bra att trotsa lagen, så länge man inte blir upptäckt. Det är naturligtvis inte så man bedriver seriös verksamhet, kommenterar Cecilia Tisell.

Konsumentombudsmannen betonar att hon förstår att priset oftast är det bästa sättet att locka kunder, men att det inte ursäktar det utbredda fusket.

Enligt Tisell är det häpnadsväckande att så många butiker ignorerar lagen.

–  Jag häpnar över att det fortfarande pågår, framhåller hon och öppnar för hårdare tag mot regelfusket.  

– Med det nedslående resultatet av vår granskning tvingas vi nu överväga skarpare tillsynsinsatser.

Fakta: 30-dagarsregeln

- Det tidigare lägsta priset ska anges när du som företag använder ett marknadsföringspåstående om ”slutförsäljning”, ”utförsäljning”, ”realisation”, ”kampanj”, ”erbjudande” eller andra uttryck som ger intryck av att priset har sänkts.

- En prissänkning som anges med en procentsats eller ett belopp ska beräknas med utgångspunkt i det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna före prissänkningen.

- Det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna ska anges i omedelbar närhet till det nedsatta priset med en stil och storlek som är lätt att läsa. Detta gäller varje gång prisinformationen visas.

- Ytterligare referenspriser än det tidigare lägsta pris som tillämpats under de senaste 30 dagarna är typiskt sett inte tillåtna.

Källa: Konsumentverket 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen