MYNDIGHET FÖRBLUFFAD: Butiker struntar i samma regel

2025 01 27

En stor andel av Sveriges e-handelsbutiker följer inte en regel som infördes för två år sedan.

Det rör sig om den så kallade 30-dagarsregeln som innebär att företag som uppger att priset har sänkts på en produkt måste ange det lägsta pris som produkten har haft under de senaste 30 dagarna.

Trots att regeln är väletablerad väljer många nätbutiker att nonchalera den. Hela fyra av tio granskade e-handlare följer inte bestämmelsen som ska säkra konsumenters möjligheter att bedöma hur förmånlig en prissänkning är. 

– Det är beklämmande att se hur stora och väletablerade företag konsekvent nonchalerar lagens bestämmelser. Jag kan inte tolka resultaten av våra granskningar på annat sätt, framhåller Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i ett uttalande.

– Det duger inte längre att skylla på att man inte kände till reglerna. Här vet man mycket väl vad som gäller, men fortsätter ändå att försöka trolla bort oss konsumenter med prissänkningar som inte är så förmånliga som de ser ut.

Öppnar för hårdare tag

I Konsumentverkets granskning framgår det även att företag som tidigare kontrollerats visar prov på bättre följsamhet.

– Slutsatsen är att det tycks gå bra att trotsa lagen, så länge man inte blir upptäckt. Det är naturligtvis inte så man bedriver seriös verksamhet, kommenterar Cecilia Tisell.

Konsumentombudsmannen betonar att hon förstår att priset oftast är det bästa sättet att locka kunder, men att det inte ursäktar det utbredda fusket.

Enligt Tisell är det häpnadsväckande att så många butiker ignorerar lagen.

–  Jag häpnar över att det fortfarande pågår, framhåller hon och öppnar för hårdare tag mot regelfusket.  

– Med det nedslående resultatet av vår granskning tvingas vi nu överväga skarpare tillsynsinsatser.

Fakta: 30-dagarsregeln

- Det tidigare lägsta priset ska anges när du som företag använder ett marknadsföringspåstående om ”slutförsäljning”, ”utförsäljning”, ”realisation”, ”kampanj”, ”erbjudande” eller andra uttryck som ger intryck av att priset har sänkts.

- En prissänkning som anges med en procentsats eller ett belopp ska beräknas med utgångspunkt i det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna före prissänkningen.

- Det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna ska anges i omedelbar närhet till det nedsatta priset med en stil och storlek som är lätt att läsa. Detta gäller varje gång prisinformationen visas.

- Ytterligare referenspriser än det tidigare lägsta pris som tillämpats under de senaste 30 dagarna är typiskt sett inte tillåtna.

Källa: Konsumentverket 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen