Nära band till Kinas militär – ska nu ansvara för säkerhet på Arlanda

2022 02 15

- Detta är inget normalt företag. Det är snarare en del av en statlig offensiv.

Det säger seniorexperten Didi Karsten Tatlow vid TysklandS råd för utrikes relationer om det företag som nu ska ta över säkerhetskontrollen på Arlanda, till AP.

Ska hantera säkerhetskontroller

Företaget Nuctech har nära band med den kinesiska diktaturens styrande kommunistparti och även nära band till Kinas militär och nu har företaget vunnit en upphandling hos Swedavia och ska hantera säkerhetskontroller på Sveriges största flygplats.

Svartlistats i USA

Företaget har på grund av sina band till den kinesiska diktaturen och Kinas militär varit svartlistat i USA i flera år. Men i Europa har Nuctech haft det lättare. Flera europeiska parlamentariker påstår att det beror på att företaget sänkt priserna med 30–50 procent.

– Nuctech lämnar bud som ingen kan matcha. Det är inte normala priser, säger Didi Kirsten Tatlow.

En offentlig upphandling

Swedavia förklarar att det var en offentlig upphandling, och att vem som helst hade kunnat komma med anbud. Annika Balazs, chef för strategiskt inköp på Swedavia, menar att Nuctech vann för att de helt enkelt hade det bästa anbudet. Men detta stoppar inte osäkerheten kring företaget.

Borde vara en varningsklocka

– Det låter konstigt att välja det här bolaget när samma produkter har blivit svartlistade på andra ställen. Det borde vara en varningsklocka. Vi vet ju att kinesiska staten använder övervakningssystem för att dammsuga västvärlden på information och personuppgifter och ofta handlar det om bakdörrar i systemen som läcker känslig information tillbaka till Kina, säger Lars Nicander, seniorrådgivare på Förvarshögskolan, till Aftonbladet.

Nuctech svarar på osäkerheten

–  Det är vår utrustning, men det är din data. Vår kund bestämmer vad som händer med datan, säger Robert Bos, biträdande chef för Nuctech i Nederländerna, där företaget har ett forsknings- och utvecklingscenter.

Foto: Swedavia, Daniel Asplund

Text: Redaktionen


Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda 

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:  

  • Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
  • Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
  • Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


27 mars 2026

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon. 

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig. 

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen