NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen