NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen