NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen