NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen