NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen