NATO KRAFTSAMLAR: Agerar mot Ryssland – Sverige kallas in

2024 01 18

Nato planerar att genomför den största militärövningen sedan kalla kriget.

Hela 90 000 soldater kommer att mobiliseras.

Syftet med övningen är att avskräcka Ryssland från att attackera.

Det rapporterar den tyska nyhetsbyrån DPA.

Nyhetsbyrån uppger att man fick uppgifterna bekräftade under torsdagen vid sidan av ett möte med Natos högsta militära representanter i Bryssel.

Skickar 20 000 soldater

Övningen, som börjar i februari, går under namnet "Steadfast Defender."

Tidigare i veckan meddelade Storbritannien att man kommer att skicka 20 000 soldater till övningen.

Så gör Sverige

Samtliga Natoländer kommer att delta i "Steadfast Defender" som blir den största Natoövningen på över 30 år. 

Utöver Natomedlemmarna kommer även Sverige att kallas in.

Det rapporterar Reuters.

– Sverige kommer att skicka soldater till övningen, uppger nyhetsbyrån.

Öva på ett ryskt angrepp

Under övningen kommer Natosoldaterna att öva på ett ryskt angrepp mot alliansen.

Om Ryssland skulle attackera skulle det utlösa artikel 5 i Natofördraget. 

Artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Den fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Därför ska varje medlemsstat ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats.

Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI, uppger att artikeln kan användas vid olika scenarier.

–  Det är en artikel om att ge stöd. Det kan vara militärt eller något annat.

–  Artikel fem innebär inte automatiskt ett världskrigsscenario, säger hon till Aftonbladet.

Aktiverades 2001

Artikel 5 har endast aktiverats en gång under Natos historia.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 åberopade USA den omtalade Natoartikeln.

Artikeln har uppmärksammats på senare tid i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättebesked från Kina – gör tvärtemot Donald Trump

2025 07 17

I kölvattnet av Donald Trumps tullkaos väljer Kina att gå i motsatt riktning.

Kina har varit Afrikas främsta handelspartner under det senaste decenniet.

Afrika exporterade varor till den ekonomiska stormakten Kina till ett värde av cirka 170 miljarder dollar 2023.

Nu planerar Kina att slopa tullarna på import från alla de 53 afrikanska länder som man har diplomatiska förbindelser med, rapporterar BBC.

Nästan alla länder

De slopade tullarna kommer vid genomförandet vara en utveckling av ett tidigare avtal som gjordes förra året.

Då slopade Kina tullarna på varor från 33 afrikanska länder som de ansåg som "minst utvecklade".

Den utökade listan kommer att inkludera några av Kinas största handelspartners på kontinenten, exempelvis Sydafrika och Nigeria.

Eswatini är den enda afrikanska stat som utesluts från beslutet om nolltullar eftersom man erkänner Taiwan som ett självständigt land, medan Kina betraktar det som en utbrytarprovins.

Kina har inte sagt när beslutet kommer att träda i kraft.

Stor betydelse

Kinas beslut väntas få står betydelse för kontinenten.

– Det leder till mer arbete och fler arbetstillfällen, säger Margaret Njoki, fruktexportör i Kenya, till SVT.

Och bakom Kinas vägval ligger både politik och ekonomi, menar Kinarådgivaren Frédéric Cho.

– Det stärker Kinas politiska goodwill i regionen och bereder mark för Kina att bli mer accepterad i olika länder för nya investeringar och affärer, säger han till SVT.

Tvärt emot USA

Beskedet kommer när Afrika står inför risken för ökade tullar på sin export till USA.

USA importerade varor till ett värde av 39,5 miljarder dollar från Afrika under 2024.

En del av detta dessutom med nolltullar enligt ett avtal som nu ser ut att hotas om Trump går vidare på inslagen linje.

Det var i april som Donald Trump tillkännagav införandet av höga tullar på import från många länder, inklusive tullar på 50 procent för Lesotho, 30 procent för Sydafrika och 14 procent för Nigeria.

Nu har Trump pausat tullarna tillfälligt men det är ännu oklart vad som händer sedan.

Foto: Offical White House Photo by Molly Riley, resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Person träffad av blixten

2025 07 17

En person har blivit träffad av blixten på torsdagskvällen.

Under den senaste tiden har såväl hög värme som åskoväder kännetecknat det svenska vädret.

På torsdagskvällen kommer uppgifter om att en person har träffats av blixten.

Blixten ska ha slagit ner i en villa i Oskarström i Halmstad, rapporterar Aftonbladet.

Träffad av blixten

Blixten slog ner i en villa i Halmstad och träffade personen i fråga.

Ambulans är just nu på väg till adressen.

Blixtnedslaget kommer i samband med att ett stort åskoväder dragit in över orten på torsdagskvällen.

Enligt räddningstjänsten ska personen vara vaken och talbar – men det är oklart hur allvarligt skadad personen är i nuläget.

“Rökutveckling i villan”

Thomas Andersson, vakthavande befäl hos räddningstjänsten, uppger att det är rökutveckling i villan.

– Det är rökutveckling i villan. Det blir så när blixten slår ner och kryper i väggarna och ledningarna, säger han till Hallandsposten.

Det ska dock inte röra sig om några öppna lågor.

Så uppstår blixtar

Under den senaste tiden har åskoväder dragit in över flera orter runt om i landet.

I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. 

När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

Inte bredare än en penna

När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. 

Då förflyttas mycket stora energimängder genom en liten luftvolym. 

Luften upphettas då så kraftigt att det bildas ett ljussken som vi uppfattar som en blixt.

– Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, förklarar SMHI.

– Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 km lång. När kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnet.

Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s, vilket är en tiondel av ljusets hastighet. 

Skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen