NYTT BESKED: Nato tvärvänder om Ukraina

2023 05 25

Natochefen Jens Stoltenberg har återkommande proklamerat att Ukraina kommer att bli medlem i Nato.

En hållning som generalsekreteraren har stått för genom hela kriget. 

Han har till och med hävdat att det finns konsensus om att så småningom släppa in Ukraina i militäralliansen så fort kriget är över. 

– Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem i vår allians, men det är samtidigt ett långsiktigt perspektiv, sade Jens Stoltenberg i februari. 

Frågan har dessutom varit uppe på Natos möten när medlemsländernas utrikesministrar samlats för samtal under vintern.

Låter annorlunda 

Men nu låter det annorlunda från Jens Stoltenberg. 

Natochefen vill för närvarande inte ens diskutera frågan. 

– Jag tror att alla inser att det inte är på agendan att bli medlem mitt under ett krig, säger han under onsdagen enligt Sky News.

– Frågan är vad som händer när kriget tar slut, tillägger han. 

Vändningen: medlemmarna är oense 

Så sent som i april framhöll Jens Stoltenberg på nytt att alla Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem. 

Nu säger han tvärtom – att medlemmarna inom Nato är oense.

– I den frågan finns det olika åsikter inom alliansen och inom Nato är konsensus förstås det enda sättet att fatta beslut, säger Jens Stoltenberg under samma pressträff, rapporterar Yle.

Vill se "tydliga signaler" 

Ett toppmöte är sedan tidigare planerat äga rum i Vilnius i juli.

Då vill Ukraina se “tydliga signaler” i planerna på att förbereda för ett ukrainskt medlemskap.

Beskedet man fick redan 2008, att man en dag får lov att bli medlem i Nato, räcker inte längre för Ukraina.

– Ingen kan säga exakt vad det slutgiltiga beslutet blir vid toppmötet i Vilnius i den här frågan, säger Stoltenberg.

Uppges föreslå andra alternativ

Enligt diplomater inom Nato vill inte USA ta fler steg framåt än vad man gjorde just 2008, uppger Yle.

Samtidigt uppges även länder i Västeuropa att istället snegla på andra alternativ än medlemskap för Ukraina, till exempel någon form av säkerhetsgarantier.

Bland annat har Frankrike gått ut med att man är redo att diskutera en överenskommelse om sådana garantier så att Ukraina kan få hjälp att försvara sig även i framtiden.

LÄS MER: Zelensky ökar pressen på Nato

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen