Nato varnar västvärlden: “Elefanten i rummet”

2023 10 04

Det är dags att kraftigt öka vapenproduktionen i väst.

Budskapet kommer direkt från Rob Baur, Natos högsta militära tjänsteman.

Han menar att tempot i vapenproduktionen måste skruvas upp rejält både bland västvärldens regeringar och försvarstillverkare.

Anledningen är att Natoländer nu börjar se “botten av tunnan” efter att Ukraina försetts med vapen från redan "halvtomma" ammunitionslager, rapporterar BBC.

– Vi behöver stora volymer, betonar Rob Baur och pekar på att underinvesteringen pågått i flera årtionden.

"Elefanten i rummet"

Storbritanniens försvarsminister James Heappy delar den uppfattningen.

Han insinuerar också att Natos medlemsländer inte alltid lever upp till kravet att öronmärka två procent av landets BNP till försvaret.

Ministern kallar det för “elefanten i rummet”.

– Om det inte är dags – när det är krig i Europa – att spendera två procent på försvaret, när är det då dags?

– Två procent måste vara golvet för våra försvarsutgifter, inte taket.

Varnar för förödande konsekvenser

Enligt James Heappy är det än viktigare att öka vapenproduktionen när lagerna nu börjar sina.

Annars kan det få förödande konsekvenser i Ukraina.

– Vi kan inte sluta bara för att våra lager ser lite tunna ut. Vi måste hålla Ukraina kvar i kampen ikväll och imorgon och i övermorgon och dagen efter det.

– Och om vi slutar betyder det inte att Putin automatiskt slutar.

Svenska ministern: "Gräver djupt i fickorna"

James Heappy och Rob Baur talade på ett säkerhetsforum i polska Warszawa.

På plats fanns även Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

Han delar uppfattningen om att det är avgörande för Europa att skärpa till dess försvarsindustriella bas för att kunna stötta Ukraina på lång sikt.

– Vi gräver ganska djupt i fickorna just nu, säger han enligt BBC.

– Och i det långa loppet tror jag att det är väsentligt att Ukraina också kan producera försvarsmateriel från Europas industriella bas. Vi har lärt oss några hårda läxor här om volymer, inte minst när det gäller vapenammunition.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

Sparbankerna (74,6)
Länsförsäkringar bank (72,7)
Övriga banker (70,4)
Skandia (70,4)
ICA Banken (69,6)
Danske Bank (68,0)
Handelsbanken (67,8)
Branschen (67,1)
Nordea (66,6)
SEB (65,5)
Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen