Natochefen med stort löfte till Ukraina: ”Europa är redo”

2025 02 18

Europa är redo att ge Ukraina säkerhetsgarantier.

Det skriver Natos generalsekreterare Mark Rutte i ett inlägg på X.

Beskedet kommer efter måndagens toppmöte i Paris mellan flera europeiska ledare.

– Europa är redo och villigt att gå i bräschen för att tillhandahålla säkerhetsgarantier för Ukraina. Redo och villigt att investera mycket mer i vår säkerhet, skriver Rutte och tillägger:

– Detaljerna kommer att behöva klargöras, men åtagandet är tydligt.

Ställer krav

Trump-administrationen har krävt att europeiska länder ska öka sina försvarsutgifter och ta en ledande roll i försvaret av Europa.

Samtidigt sitter den amerikanska regeringen i samtal med Moskva.

Under tisdagen inleds de första förhandlingarna om Ukraina mellan USA och Ryssland.

USA:s utrikesminister Marco Rubio, den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och Mellanösternsändebudet Steve Witkoff träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Kremls utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov.

Mötet äger rum i Saudiarabien och inleddes på tisdagsmorgonen.

Kreml: Putin redo för samtal

Mitt under pågående samtal meddelar Kreml att diktatorn Vladimir Putin är redo att prata med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– President Vladimir Putin är redo att tala med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om det behövs, uppger Kreml i ett uttalande.

Under tisdagen meddelar också Kreml att Ukraina ”har rätt” att gå med i EU, men inte i Nato.

Kremls presstalesperson Dmitrij Peskov får frågan om ett ukrainskt medlemskap i EU på en pressträff i Moskva.

– Det är varje lands suveräna rättighet, svarar Peskov.

– Vi talar om integration och ekonomiska integrationsprocesser. Det är ingenting som ett annat land kan diktera, och det kommer inte vi heller att göra.

Peskov tillägger dock att Ryssland har en annan syn på Ukrainas anslutning till militära allianser.

– Där har vi en annan inställning och det känner alla till, säger han.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen