Natochefen slår larm – allvarligt hot i rymden

2025 04 12

Natos generalsekreterare Mark Rutte slår larm om ett allvarligt hot – i rymden.

Världsläget har varit spänt under en längre tid, och stormakterna gör vad de kan för att utöka sin makt och sin förmåga.

Nu slår Natos generalsekreterare Mark Rutte larm om ett särskilt hot – som kan komma från rymden.

Där finns en alldeles särskilt hotbild från Ryssland, menar Rutte.

”Lika viktigt som land, hav och luft”

Natos generalsekreterare varnar för att Ryssland försöker placera kärnvapen i rymden.

– Utvecklingen av kärnvapen i rymden är ett sätt för Ryssland att förbättra sin kapacitet, säger Mark Rutte till Welt am Sonntag.

Rysslands agerande skulle kunna innebära ett hot mot tusentals satelliter som kretsar runt jorden, rapporterar Politico.

Dessa satelliter är viktiga för såväl försvaret som för människors vardag, enligt tidningen.

Och Mark Rutte ser alltså en konkret hotbild från ryskt håll.

– Vi är medvetna om rapporter om att Ryssland undersöker möjligheten att placera kärnvapen i rymden, säger Mark Rutte.

Natos generalsekreterare understryker att utvecklingen är mycket oroande.

– Rymden är också mycket viktig för vår avskräckning och försvar - lika viktigt som land, hav, luft och cyberrymden, säger Rutte till den tyska tidningen.

”Trångt, farligt och oförutsägbart”

Rymden spelar en allt viktigare roll i det maktpolitiska spelet mellan stormakterna, som konkurrerar med varandra där precis som på jorden.

– Under de senaste åren har rymden blivit alltmer trångt, farligt och oförutsägbart. Vi vet att konkurrensen i rymden är hård, säger Natos generalsekreterare.

Ryssland skulle bland annat kunna slå till mot satelliter som används av Ukraina och dess allierade, rapporterar tidningen.

Satelliterna som kretsar runt jorden spelar också en viktig roll för många funktioner nere på jorden, alltifrån väderprognoser till mobiltelefoner.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten                            

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen