Natochefen slår larm – allvarligt hot i rymden

2025 04 12

Natos generalsekreterare Mark Rutte slår larm om ett allvarligt hot – i rymden.

Världsläget har varit spänt under en längre tid, och stormakterna gör vad de kan för att utöka sin makt och sin förmåga.

Nu slår Natos generalsekreterare Mark Rutte larm om ett särskilt hot – som kan komma från rymden.

Där finns en alldeles särskilt hotbild från Ryssland, menar Rutte.

”Lika viktigt som land, hav och luft”

Natos generalsekreterare varnar för att Ryssland försöker placera kärnvapen i rymden.

– Utvecklingen av kärnvapen i rymden är ett sätt för Ryssland att förbättra sin kapacitet, säger Mark Rutte till Welt am Sonntag.

Rysslands agerande skulle kunna innebära ett hot mot tusentals satelliter som kretsar runt jorden, rapporterar Politico.

Dessa satelliter är viktiga för såväl försvaret som för människors vardag, enligt tidningen.

Och Mark Rutte ser alltså en konkret hotbild från ryskt håll.

– Vi är medvetna om rapporter om att Ryssland undersöker möjligheten att placera kärnvapen i rymden, säger Mark Rutte.

Natos generalsekreterare understryker att utvecklingen är mycket oroande.

– Rymden är också mycket viktig för vår avskräckning och försvar - lika viktigt som land, hav, luft och cyberrymden, säger Rutte till den tyska tidningen.

”Trångt, farligt och oförutsägbart”

Rymden spelar en allt viktigare roll i det maktpolitiska spelet mellan stormakterna, som konkurrerar med varandra där precis som på jorden.

– Under de senaste åren har rymden blivit alltmer trångt, farligt och oförutsägbart. Vi vet att konkurrensen i rymden är hård, säger Natos generalsekreterare.

Ryssland skulle bland annat kunna slå till mot satelliter som används av Ukraina och dess allierade, rapporterar tidningen.

Satelliterna som kretsar runt jorden spelar också en viktig roll för många funktioner nere på jorden, alltifrån väderprognoser till mobiltelefoner.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


2 jul 2026

SKATTEVERKET: Ny anmälan för alla svenskar

2026 07 02

Skatteverket ändrar nu hur en anmälan ska göras.

En ny lag innebär att ett tidigare krav i Sverige håller på att fasas ut.

Detta gör att en process som hittills skötts på papper för alla svenskar framöver ska kunna bli helt digital.

Ny lag banar väg

Från och med den 1 juli har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att börja modernisera hur bouppteckningar hanteras i Sverige.

Förändringen innebär att det tidigare kravet på pappersform nu kan börja fasas ut.

Det görs omkring 90 000 bouppteckningar varje år, och hittills har allt behövt skickas in fysiskt till myndigheten.

Skatteverket har varit drivande i förändringen och ser nu lagen som ett första steg mot en helt digital tjänst.

– Bouppteckning är något man kanske bara gör en gång i livet och dessutom ofta när man är i sorg. Då vill vi att det ska vara så lätt som möjligt – och en digital tjänst möjliggör det, säger Anders Koskinen, enhetschef på Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Införs nästa år

I dag måste bouppteckningar fortfarande skickas in i original via post, undertecknade och kompletta i pappersform.

Det har länge setts som omständligt både för privatpersoner och myndigheten.

Med den nya lagen kan Skatteverket nu börja utveckla en digital lösning som tidigast väntas vara klar nästa år.

Myndigheten beskriver förändringen som ett sätt att minska administrationen och göra processen mer förutsägbar.

– Vi är väldigt glada över lagen, den är ett första positivt steg mot en snabbare, enklare och mer effektiv bouppteckningsprocess, säger Anders Koskinen.

Påverkar anmälan framåt

I framtiden kan bouppteckningar lämnas in via en e-tjänst i stället för att skickas som pappershandlingar.

Det skulle innebära att hela anmälningsförfarandet blir mer digitalt och att färre steg kräver posthantering.

Tills vidare gäller dock nuvarande regler.

– Till dess att vi har en digital lösning på plats måste allt fortfarande skickas som fysisk post, säger Anders Koskinen.

Skatteverket hoppas att en digital tjänst också ska minska vanliga misstag i bouppteckningar, som i dag ofta leder till kompletteringar och fördröjningar.

Det kan till exempel handla om saknade bilagor, felaktiga uppgifter om arvtagare eller bristande värderingar av tillgångar.

Myndigheten uppmanar därför till noggrannhet redan nu för att undvika problem i handläggningen.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen