Natochefen slår larm – allvarligt hot i rymden

2025 04 12

Natos generalsekreterare Mark Rutte slår larm om ett allvarligt hot – i rymden.

Världsläget har varit spänt under en längre tid, och stormakterna gör vad de kan för att utöka sin makt och sin förmåga.

Nu slår Natos generalsekreterare Mark Rutte larm om ett särskilt hot – som kan komma från rymden.

Där finns en alldeles särskilt hotbild från Ryssland, menar Rutte.

”Lika viktigt som land, hav och luft”

Natos generalsekreterare varnar för att Ryssland försöker placera kärnvapen i rymden.

– Utvecklingen av kärnvapen i rymden är ett sätt för Ryssland att förbättra sin kapacitet, säger Mark Rutte till Welt am Sonntag.

Rysslands agerande skulle kunna innebära ett hot mot tusentals satelliter som kretsar runt jorden, rapporterar Politico.

Dessa satelliter är viktiga för såväl försvaret som för människors vardag, enligt tidningen.

Och Mark Rutte ser alltså en konkret hotbild från ryskt håll.

– Vi är medvetna om rapporter om att Ryssland undersöker möjligheten att placera kärnvapen i rymden, säger Mark Rutte.

Natos generalsekreterare understryker att utvecklingen är mycket oroande.

– Rymden är också mycket viktig för vår avskräckning och försvar - lika viktigt som land, hav, luft och cyberrymden, säger Rutte till den tyska tidningen.

”Trångt, farligt och oförutsägbart”

Rymden spelar en allt viktigare roll i det maktpolitiska spelet mellan stormakterna, som konkurrerar med varandra där precis som på jorden.

– Under de senaste åren har rymden blivit alltmer trångt, farligt och oförutsägbart. Vi vet att konkurrensen i rymden är hård, säger Natos generalsekreterare.

Ryssland skulle bland annat kunna slå till mot satelliter som används av Ukraina och dess allierade, rapporterar tidningen.

Satelliterna som kretsar runt jorden spelar också en viktig roll för många funktioner nere på jorden, alltifrån väderprognoser till mobiltelefoner.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sålde slut på ett dygn – kostar 8 000 kronor hos Elgiganten

2026 03 25

Elgiganten upplever en sällan skådad rusning.

Det finns få svenskar som inte har en relation till Lego. Antingen har de klassiska byggklossarna, som fängslat generationer med underhållning som varar i timmar, funnits i skolan eller hemma i hushållet.

Över tid har dock leksaksjätten ändrat sin strategi när det kommer till marknadsföring.

Från barnleksaker har Lego blivit till ett uppskattat varumärke även bland äldre – i synnerhet när det kommer till nostalgiska kulturfenomen.

Nu meddelar Elgiganten att ett nytt sådant Legoset har sålt slut på bara ett dygn – trots att det kostade så mycket som 8 000 kronor.

Sålt slut på ett dygn

Pokémonrenässansen är det få som har missat.

När Lego släppte förbokningen av sitt nya premiumset med Pokémon sålde det slut på under ett dygn – trots en prislapp på omkring 8 000 svenska kronor.

– Vi ser ett enormt intresse, särskilt i premiumsegmentet där starka varumärken möter ett stort samlarvärde, säger Elgigantens gaming-ansvarige Alexander Åberg i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Nästan 7 000 bitar

De senaste åren har Lego satsat på mer komplexa och dyra set riktade mot vuxna fans och samlare.

I år, när Pokémon firar 30 år, lanserar Lego en ny serie Pokémon-sets.

Det mest eftertraktade setet består av 6 838 bitar och tar enligt tidiga byggare över två dagar att färdigställa.

Förutom det har Lego även tagit fram ett Pikachu- och ett Eevee-set på 2 050 bitar respektive 587 bitar, och nästa vecka inleds förbokningen av set med klassikerna Venusaur, Charizard och Blastoise.

Det kommer knappast minska på trycket.

– När ett set i den här prisklassen säljer slut på så kort tid visar det hur stor efterfrågan är. Med tanke på hur tidigare Legolanseringar har gått, räknar vi med ett högt tryck även när det här setet öppnar för förbokning, säger Alexander Åberg.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket svänger – hushåll slipper betala

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen