Natochefen slår larm – allvarligt hot i rymden

2025 04 12

Natos generalsekreterare Mark Rutte slår larm om ett allvarligt hot – i rymden.

Världsläget har varit spänt under en längre tid, och stormakterna gör vad de kan för att utöka sin makt och sin förmåga.

Nu slår Natos generalsekreterare Mark Rutte larm om ett särskilt hot – som kan komma från rymden.

Där finns en alldeles särskilt hotbild från Ryssland, menar Rutte.

”Lika viktigt som land, hav och luft”

Natos generalsekreterare varnar för att Ryssland försöker placera kärnvapen i rymden.

– Utvecklingen av kärnvapen i rymden är ett sätt för Ryssland att förbättra sin kapacitet, säger Mark Rutte till Welt am Sonntag.

Rysslands agerande skulle kunna innebära ett hot mot tusentals satelliter som kretsar runt jorden, rapporterar Politico.

Dessa satelliter är viktiga för såväl försvaret som för människors vardag, enligt tidningen.

Och Mark Rutte ser alltså en konkret hotbild från ryskt håll.

– Vi är medvetna om rapporter om att Ryssland undersöker möjligheten att placera kärnvapen i rymden, säger Mark Rutte.

Natos generalsekreterare understryker att utvecklingen är mycket oroande.

– Rymden är också mycket viktig för vår avskräckning och försvar - lika viktigt som land, hav, luft och cyberrymden, säger Rutte till den tyska tidningen.

”Trångt, farligt och oförutsägbart”

Rymden spelar en allt viktigare roll i det maktpolitiska spelet mellan stormakterna, som konkurrerar med varandra där precis som på jorden.

– Under de senaste åren har rymden blivit alltmer trångt, farligt och oförutsägbart. Vi vet att konkurrensen i rymden är hård, säger Natos generalsekreterare.

Ryssland skulle bland annat kunna slå till mot satelliter som används av Ukraina och dess allierade, rapporterar tidningen.

Satelliterna som kretsar runt jorden spelar också en viktig roll för många funktioner nere på jorden, alltifrån väderprognoser till mobiltelefoner.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


23 aug 26

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Ett omfattande nederbördsområde rör sig mot södra Sverige.

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

–  Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet 

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen